Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyresavtal - Hyresman - Hyresnämnd - Hyresstegring, Oskälig - Hyringa - Hyrkanien - Hyrkanos - Hyrtl, Joseph - Hysing, Hans - Hyssna - Hyssopus - Hystaspes - Hsyterektomi - Hysteresis - Hysteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Hyresman—Hysteri
228
förpliktelsen under 2) ådrager hyresgästen
skyldighet att ersätta skada, som uppkommit
genom hans eget vållande, ävenså (utom
då det gäller brandskada) genom vårdslöshet
el. försummelse av någon, som hör till
hyresgästens husfolk el. av honom inrymts i
lägenheten. Vid vägran att i rätt tid utrymma
lägenheten kan hyresgästen vräkas.
Hyresvärden åtnjuter till sin säkerhet r e t e
n-tionsrätt ävensom förmånsrätt (se
dessa ord) i hyresgästens lösören, som finnas
inom den fastighet h. avser. För anspråken
på grund av h. gäller en särskild
preskriptionstid (jfr Preskription) av två
år från det h. upphört att gälla, övergår den
fastighet h. avser till ny ägare, är å ena sidan
hyresgästen städse förpliktad att stå vid h.
gentemot den nye ägaren, om denne så fordrar;
å andra sidan är den nye ägaren blott under
vissa villkor bunden av h.: obetingat, om han
fått fastigheten genom arv; i händelse av
särskilt förbehåll el. inteckning el. ock
skriftligt avtal, på grund varav hyresgästen redan
tillträtt lägenheten, om fastigheten frivilligt
överlåtits till nye ägaren; under
förutsättning av förbehåll, om fastigheten sålts
exekutivt. C. G. Bj.
2. Fartygsbefälhavarens och särskilt
besättningens tjänsteavtal (se d. o.). Ä. H-k.
Hyresman, den, som av annan förhyr något,
fast el. löst.
Hyresnämnd, en 1917—23, på grund av
bostadsbristen, i vissa samhällen (genom val)
tillsatt myndighet med uppgift att fastställa
hyresbelopp samt avgöra frågor om
uppsägning av hyresavtal, om ändring av
bostadslägenheter m. m. H:s beslut kunde endast i
mycket begränsad mån överklagas. C. G. Bj.
Hyresstegring, Oskälig, var under
kristiden efter världskriget föremål för
lagstiftarnas uppmärksamhet. 1917—23 gällde i Sverige
undantagslagar för h., och ända till 1926 var
straff stadgat för h y r e s o c k e r, d. v. s.
utnyttjande av annans trångmål till att taga
el. betinga sig oskäligt hög hyra. C. G. Bj.
Hyringa, socken i Skaraborgs län, Viste
härad, på Vänerslätten, s. ö. om Grästorps
köping; 21,47 kvkm, 692 inv. (1929). Är i ö.,
vid foten av Kedumsbergen, skogbevuxen, f. ö.
odlad. 1,524 har åker, 582 har skogs- och
hagmark. Ingår i Tengene, Trökörna, H.,
Malma och Längnums pastorat i Skara stift,
Väne kontrakt. Jfr F r i d h e m.
Hyrkänien (»Varglandet»), forntida persisk
provins vid s. ö. kusten av Kaspiska havet.
Hyrkänos (lat. Hyrcånus), judiska konungar,
se Mackabéer.
Hyrtl, Joseph, österrikisk anatom (1810
—94), prof, i anatomi i Prag 1837 och i Wien
1845*—74. H. var en synnerligen skicklig
pre-parator men rörde sig ej utöver den
beskrivande anatomien. Museet för jämförande
anatomi i Wien är H:s verk. H. skrev bl. a.
»Lehrbuch der Anatomie des Menschen»
(1847; många uppl.).
Hysing, Hans, porträttmålare (1678—1752
eller 1753). H. gick först i lära hos sin fader,
guldsmeden Didrik H. i Stockholm, blev
sedan elev till hovkonterfejaren David von
Krafft. Han reste 1700 till London, där han
i många år arbetade hos sin landsman Michael
Dahl. Flera kungliga och adliga porträtt av
H. finnas i engelska samlingar. E. L-k.
Hyssna, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, s. v. om Borås; 81,27 kvkm, 1.671 inv.
(1929). Omfattar dalar och skogsplatåer
kring övre Surteån och dess källarmar. 1,109
har åker, 6,059 har skogs- och hagmark.
Ingår i Sätila och H. pastorat i Göteborgs stift,
Marks och Bollebygds kontrakt.
Hyssöpus, bot., se I s o p.
Hysta’spes, fader till D a r e i o s I (se d. o.).
Hysterektoml (av grek. hyste’ra, livmoder,
och ektomé, utskärande), bortoperering av
livmodern.
Hyste’resis, grek., efterblivande. Ledes en
elektrisk växelström (se Elektriska
maskiner, sp. 594) runt en järnstav, uppstår
i denna genom magnetisk induktion ett
magnetiskt fält av växlande styrka och riktning.
De magnetiska växlingarna följa visserligen
de elektriska men »bli efter» dem (mer el.
mindre). När sålunda den elektriska
strömmen minskar från ett positivt värde till noll,
har järnet fortfarande kvar en viss
induktion, och först sedan den elektriska
strömmen vuxit till ett negativt värde, försvinner
magnetismen ur järnstaven för att därefter
småningom åter induceras i motsatt riktning
o. s. v. Detta fenomen kallas magnetisk
h. — Självklart kräves ett visst arbete för
att övervinna denna järnets »magnetiska
tröghet». Detta arbete mätes med den s. k.
hy s te r e si sk o ef f ieien ten, som i allm.
vid elektriska maskiner, transformatorer och
apparater bör vara så låg som möjligt. Vid
de s. k. automatiska hysteresispådragen hos
växelströmsmotorer utnyttjas däremot
hyste-resiseffekten, vilken därför göres så stor som
möjligt genom användning av speciell järnplåt.
Dielektrisk h. är en med den
magnetiska analog företeelse, som inträffar, då ett
dielektrikum (se Elektricitet, sp. 562)
ut-sättes för inverkan av ett elektriskt fält. Bg.
Hysteri ansågs i forntiden stå i samband
med oregelbundenheter i de kvinnliga
könsorganen, särskilt livmodern (grek, hyste’ra),
och fick därav sitt namn. Genom forskningar
bl. a. av Charcot och hans lärjungar under
1800-talets senare hälft ådagalades, att
psykiska rubbningar ligga till grund för de
skiftande symtomen, och h. uppfattas numera ej
som en enhetlig sjukdom. Symtomen kunna
vara särdeles växlande och beröra alla de
kroppsliga och andliga funktioner, som kunna
behärskas av viljan (som dock ibland är
sjukligt förstärkt). Bland vanligare symtom må
nämnas förlamningar, känselrubbningar,
kramp, »anfall», stumhet, minnesförlust,
stormande orosutbrott o. dyl.; globus hystericus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
