Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hysteri - Hysterisk - Hysteron proteron - Hysterotomi - Hystrix - Hythe - Hytt - Hytta - Hyttbruk - Hyttgång - Hyttkonst, Huttkunskap - Hyvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Hysterisk—Hyvel
230
är en subjektiv förnimmelse av en kula inne
i halsen.
Den drivande kraften för de hysteriska
symtomens uppkomst är en abnorm
viljerikt-ning hos den sjuke. Men denna vilja är ej
som hos simulanten klart medveten utan
verkar i det s. k. undermedvetna.
Övergångsformer mellan h. och simulation äro
vanliga. I regel är det vid h. fråga om
en mer eller mindre djupgripande
konfliktställning mellan livet, sådant det bjuder sig
för vederbörande, och hans innersta krav på
detta liv. Ur denna konflikt uppträder en
odräglig, förtärande känslospänning, och från
denna söker den sjuke frigöra sig genom de
önskade sjukdomssymtomen. Dessa konflikter
mellan verkligheten och den sjukes innersta
krav kunna ligga på mycket olika områden.
Det kan gälla höga och upphöjda ting likaväl
som låga och banala. Ofta kunna dessa
konflikter ledas tillbaka till sexuallivet.
Känslo-spänningen avlastas på många sätt. Den, för
vilken striden för tillvaron blir alltför hård,
vinner genom sjukdomen sina medmänniskors
stöd, hjälp och deltagande. Den, som gått
obeaktad, kan bli medelpunkten för
omgivningens intresse. Sjukdomen kan vara medlet
att få den starkare att foga sig efter den
svagares vilja. Den kan fritaga från alltför
tyngande förpliktelser. Sjukdomen är det
pris, som betalas för att nå lösningen av de
primära konflikterna. I andra fall äro de
hysteriska symtomen i sig själva
eftersträvade. Den hysteriska glömskan befriar från
besvärande minnen, den hysteriska extasen
förverkligar i en fantasivärld vad
verkligheten aldrig ger. Uppkomsten av hysteriska
symtom förutsätter i allm. en särskild
psykisk konstitution, som möjliggör, att stora
delar av själsförloppen avspelas utanför
medvetandet. Ej sällan förekommer den
hysteriska konstitutionen tills, m. olika
karak-tärsrubbningar, ibland av mycket
osympatisk natur, ss. överdriven känslosamhet och
sliskig vänlighet, elakhet och hänsynslös
egoism, lögnaktighet, tillgjordhet och böjelse för
intriger. Denna »hysteriska karaktär» är
dock ej något för h. väsentligt eller ens dess
nödvändiga följeslagare. Hos många
hysteriska personer finner man tilltalande och
vackra egenskaper. Kvinnor och barn
hemfalla lättare åt h. än män. Bland
frontsoldaterna under världskriget var h. vanlig som
reaktion efter de fasor de upplevat.
H:s väsen har varit och är föremål för en
mängd psykologisk^ analyser. P. Janet ser
orsaken till h. i en förträngning av
medvetandet på grund av psykisk
svaghet (psykasteni). De ur medvetandet
uteslutna företeelserna sammangyttra sig enl.
Janet utanför medvetandet till komplexer,
vilka med viss självständighet uppträda som
en ny »personlighet» vid sidan av den
egentliga. Wienneurologen Freud (se d. o.) och hans
många lärjungar ha gjort gällande, att h:s
orsak städse eller oftast är en händelse av
sexuell art, en föreställning eller ett minne,
som kvarligger i själen ofta alltifrån
barndomen eller den tidiga ungdomen. Verkan av
dylika föreställningar skulle, enl. Freud, bero
på den starka affekt, som varit förbunden
med de sexuella intrycken. Bland fackläkarna
mötas Freuds läror i allm. med utpräglad
skepsis, även om man tillerkänner dem vissa
sanningsvärden. V. W-rt.
Hysterisk, som sammanhänger med, är en
följd av hysteri. Den, som lider av hysteri,
kallas hysterisk el. h y s t e r i k e r. Om
hysterisk dövhet se öronsjukdomar.
Hy’steron pro’teron, grek., log., cirkelbevis,
se Bevis.
Hysterotoml, kir., se Kejsarsnitt.
Hy’strix, zool., se Piggsvin.
Hythe [häiö], stad och sommarort i eng.
grevsk. Kent, nära Pas de Calais, en av
Cinque ports (se d. o.); 7,764 inv. (1921).
Hytt, avskilt mindre rum på fartyg, avsett
till bostad el. annat ändamål, ss. gnisthytt,
karthytt, lamphytt, styrhytt o. s. v.
Hytta, en teknisk anordning för
utsmält-ning av metall ur malm. Med h. betecknas
såväl smältugnen som den byggnad, vari denna
står. I Sverige, där de flesta hyttor
framställa järn, betyder h. oftast masugn. G. H-r.
Hyttbruk kallades förr
tackjärnstillverkningen i bergsmanshyttorna, i Bergslagen, där
de olika deltagarna i hyttelaget, de s. k.
bergsmännen eller inbrukarna, skulle efter
uppgjord plan avlösa varandra vid
begagnandet av masugnen. Det genom lag
reglemen-terade h. upphävdes genom k. f. 20 sept. 1859
ang. utsträckt frihet för bergshanteringen,
varigenom masugnar, stångjärnssmedjor,
manufakturverk o. s. v. hänfördes till fabriker
och delägarna i sådana verk fingo full frihet
att efter behag deltaga i bergsbruket. C. A. D.*
Hyttgång, i allm. det metallurgiska
förloppet i en smälthytta.
Hyttkonst, Hyttkunskap, se M e t a 11 u r g i.
Hyvel, snickarverktyg, varmed träytor
formas, avjämnas och glättas. En vanlig h. (se
bild) består av två huvuddelar, en skärande,
hyveljärnet, m, och en styrande,
stocken, k, av trä
med handtag, r,
och plan undersida,
sula, a—b, som
under arbetet
glider fram på
arbets-stycket. Hyveljärnet är i 45°
lutning fäst i k
ilhål e t, s, med k
i-1 e n, i (el. med en
fjädrande
excen-ter), och sticker
fram med sin egg i sulan så långt, att det
vid h:s rörelse framåt avskär ett tunt spån
av den bearbetade ytan. — För särskilda
ändamål utföras h. med runda, i vinkel böjda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
