Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdhet - Hårdhetsskala - Hårdmalm - Hårdskalighet - Hårdskiffrar - Hårdvall - Hårdved - Hårdvete - Hårek av Tjotta - Hårkan - Hårkis - Hårklädsel - Hårkors - Hårkärl - Hårlav - Hårleman, släkt - Hårleman, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Hårdhetsskala—Hårleman
250
inom mineralogien (se H å r d h e t s s k a 1 a)
och inom metallurgien (se B r i n e 11, J. A.,
och Materialprovning). G. H-r.
Hårdhetsskala, en numrerad
jämförelseskala, som brukas för att angiva relativa
hårdheten hos mineral m. m. I regel nyttjas
M o h s’ hårdhetsskala:
2. GiÄehst^^ aV fln^emagel -
3. Kalkspat .. hårdhet hos kopparmynt
4. Flusspat.... » » mjukt järn
5. Apatit... fönsterglas omkr. 5,5 ....
6. Kalifältspat. vanlig stålfil omkr. 6,5
7. Kvarts....... —
8. Topas............... —
9. Kornnd ............. —
10. Diamant.... skär glas ........
Ett hårdare mineral repar ett lösare, och om
t. ex. ett mineral repas av kalifältspat men
själv repar apatit, ligger hårdheten mellan
5 och 6 (vanl. tecknat 5,5). N. Zn.
Hårdmalm, se Kopparmalm.
Hårdskalighet. Frön, i synnerhet av
balj-växter, ha ofta fröskalet mer
svårgenomträngligt för vatten än vanligt och kunna därför,
ehuru fullt friska och oskadade, ligga
månader och år i jorden utan att gro. Dylika
hårdskaliga el. hårda frön inräknas
vid frökontrollen ej bland de grobara utan
anföras särskilt i analysintyget. H. häves,
om skalet repas i ytan, t. ex. med en apparat,
s. k. f r ö p r e p a r a t o r. H. J. Dft.
Hårdskiffrar, i den skandinaviska
fjällgeologien beteckning för hårda, skiffriga och
tydligt bandade el. skiktade, finkorniga till täta,
av kvarts och fältspat med växlande mängd
glimmer bestående bergarter av
hälleflint-artat el. ej sällan kvartsitliknande utseende.
H. tydas än som mylonitiska (se M y 1 o n i t),
än som sedimentära bildningar. N. Zn.
Hårdvall, gräsbärande mark, som utgöres
av ler- el. sandjord och har torrt läge, i
motsats till s i d v a 11, d. v. s. gräsmark i
fuktigt läge. Jfr Hö. H. J. Dft.
Hårdved, bot., se Cornus.
Hårdvete, bot., se Vete.
Hårek av Tjotta, norsk hövding i början
av 1000-talet, omtalas i sagorna om Olof
Tryggvesson och Olof den helige. Säkert är,
att han efter slaget vid Helgeån (1026) lämnade
Olof den heliges flotta och drog hem. Oriktig
är sagornas uppgift, att H. varit en bland
ledarna för Olofs motståndare vid Stiklestad.
H. dräptes sedermera i Nidaros. (J. Schr.)
Hårkan, se Indalsälven.
Hårkis, miner., se Millerit.
Hårklädsel. Bruket att smycka eller pryda
håret har i alla tider varit vanligare hos
kvinnor än hos män. Hos europeiska folk kan
man knappast tala om något slags prydande
av håret hos män. Kvinnor däremot ha
smyckat sitt hår på många olika sätt med pärlor
och ädla stenar, slöjor, band, spetsar, plymer,
nät, nålar och kammar. Så bars t. ex. från
1690-talet till omkr. 1713 en h., efter
hertiginnan av Fontanges (Ludvig XIV:s mätress)
kallad fontang (se d. o.). Den bestod av
en med spetsar, band o. dyl. prydd
stålställning, som fästes något framåtlutad på
hjässan. Med de stora frisyrerna efter 1760 och
1770 följde även stora hårprydnader, som
kunde antaga de besynnerligaste former, ss.
blomsterkorgar, fågelbon, ja, t. o. m. skepp.
Under 1800-talets förra del prydde man håret
med diadem, höga kammar, turbgner och
toquer, men mot årh:s mitt, då håret åter
kammades lågt, buros mössliknande h. (jfr
Dräkt, sp. 27). Mindre, rosettliknande h.
av spetsar ha ännu i våra dagar burits av
äldre damer. F. ö. ha hårprydnaderna under
1800-talets senare del bestått av mindre
rosetter, blommor, nålar och genombrutna
kammar. Modet på 1900-talet i detta avseende
inskränker sig till nålar, spännen, diadem och
band, de senare på grund av det nu brukliga
kortklippta håret knutna om pannan och runt
huvudet, dock endast använda till festdräkt.
Jfr Håruppsättning med pl. A. Lwn.
Hårkors. För att i synfältet till en kikare
el. ett mikroskop erhålla fasta punkter el.
fasta linjer, till vilka vid noggrannare
mätningar bilden el. olika delar av densamma
kunna refereras, anbringas h. Detta består
av trådar av spindelväv el. ytterst fina
metalltrådar, spända vinkelrätt mot
instrumentets axel i det plan, där objektivbilden
uppkommer. Till följd därav kunna endast
sådana kikare förses med h., hos vilka
objektivet ger en verklig, mellan detta och
oku-laret liggande bild, ss. den astronomiska tuben
och terresterkikaren; i den galileiska kikaren
kan däremot h. ej användas. L. A. F.*
Hårkärl, se Kapillär.
Eåi lav, bot., se Anaptychia.
Hårleman, svensk släkt, hette urspr.
Hor-le m a n och kom från Delmenhorst över
Holland till Sverige. Johan H. (1662—1707)
företog resor i Europa och blev vid
hemkomsten kungl. trädgårdsmästare samt adlades
1698. Han samarbetade med N. Tessin d. y.
och omdanade efter dennes ritningar
Kungsträdgården i Stockholm samt verkade även
vid bl. a. Drottningholm, Karlberg,
Ekol-sund, Läckö, Steninge, östanå och Noor. Han
arbetade i den av Le Nötre skapade franska
trädgårdsstilen. Om hans son frih. C. H. se
nedan. Den nu levande ätten härstammar från
en brorson till Johan H., adlad 1751. Å.Stw.
Hårleman, Carl, frih., överintendent,
arkitekt (1700—53); jfr släktartikeln. Efter
studier hos G. J. Adelcrantz och N. Tessin d. y.
blev han efter en resa till Frankrike och
Italien 1721—27 slottsarkitekt och
hovintendent samt 1741 överintendent. H. var vid
sidan av C. G. Tessin ledare av slottsbygget
i Stockholm samt uppgjorde ritningarna till
flertalet av de inredningsarbeten, som under
hans tid utfördes där och på Drottningholm.
1731—32 företog han en resa till Paris för
att för slottets dekorering införskaffa franska
konstnärer, vilket blev av stor betydelse för
uppkomsten av den svenska rokokon och bil-
repas av
. vanlig
kniv
repa
glas och
elda
mot stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
