Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håruppsättning - Hårvatten - Håsjö - Håslöv (Hårslöv) - Håstad - Håtuna - Håtunaholm - Håtunaleken - Håv - Håverud - Håvgång - Håvreströms a.-b. - Häberlin, Heinrich - Häck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Hårvatten—Häck
256
Håsjö gamla kyrka och klockstapel.
mador, sockerlösning och kvittenkärnor. På
1860-talet kom den i nät inlagda hårpungen
(chinjong; se d. o.) i bruk, men redan nästa
årtionde hade man tröttnat på den låga
frisyren, och man använde 1 ö s h å r i mängd,
om icke det egna håret var ovanligt rikt.
Löshåret försvann på 1880-talet, och man klippte
lugg i pannan, men det övriga håret vreds
till en vertikal rulle från nacken och upp
på hjässan, där knuten lades. Denna
kam-ning kallades Odettek amning. Olika
sätt att anlägga hårknuten, än på hjässan,
än långt ned i nacken, ha följt på varandra,
men luggen höll i sig till in på 1900-talet,
då den efterträddes av det över en valk
uppkammade håret, som bildade liksom en gloria.
Sedan håret under de senaste tio åren i stor
utsträckning kortklippts — shinglats el.
bob-bats (se Frisyr) —, locka de flesta damer
sitt hår i stora vågor. Jfr Dräkt,
Hårklädsel och H å r p u n g. A. Lwn.
Hårvatten, se Kosmetiska medel.
Håsjö, socken i ö. Jämtland, Ragunda
tingslag. n. ö. om Bräcke; 369,30 kvkm, 1,759 inv.
(1929). Omfattar höglänta skogsplatåer kring
småsjöar, däribland Singsjön (262 m ö. h.), i
Ljungans och Indalsälvens system. 538 har
åker, 29,442 har skogs- och hagmark. Vid
gamla kyrkan, av trä, byggd på 1600-talet,
en vacker klockstapel från 1770-talet; en kopia
uppförd på Skansen 1892 (»Håsjöstapeln»).
Ny kyrka 1901. H. ingår i Hällesjö och H.
pastorat, Härnösands stift, Östersunds kontr.
Håslöv, förr även H å r s 1 ö v, socken i
Malmöhus län, Skytts härad, n. v. om
Trälle-borg; 11,19 kvkm, 504 inv. (1929). 1,040 har
åker; skog saknas. Ingår i H:s, Bodarps, V.
Tommarps och Skegrie pastorat i Lunds stift,
Skytts kontrakt.
Håstad, socken i Malmöhus län, Torna
härad, på Lundaslätten, n. ö. om Lund; 6,54
kvkm, 562 inv. (1929). Begränsas i n. av
Kävlingeån. 528 har åker; skog saknas.
Ingår i V. Hoby och H:s pastorat i Lunds stift,
Torna kontrakt.
Håtuna, socken i Uppsala
län, Håbo härad, på
Mälar-slätten, v. om Sigtuna; 46,36
kvkm, 896 inv. (1929). Ligger
mellan Sigtunaf järden och
bko-fjärden samt Ullevif järden.
1.690 har åker, 2,758 har
skogs-och hagmark. Egendomar: Aske
(se d. o.), Nyborg, Håtunaholm
(se nedan), Siguilsberg. Ingår
i H. och Håbo-Tibble pasterrat
i Ärkestiftet, Håbo kontrakt.
Håtunaholm, gods i Håtuna
socken, Uppsala län, vid
farleden Stockholm—Uppsala, 6
km v. om Sigtuna; 269 har,
därav 157 har åker; tax.-värde
138.600 kr. (1927). Gammalt
folkungagods (Håtuna by),
ryktbart genom Håtunaleken
(se d. o.). Såldes 1311 till Uppsala domkyrka,
reducerades 1527, köptes 1641 till frälse av
F. Berndes (se d. o.), reducerades 1691 men
restituerades. Har sedan tillhört bl. a.
fri-herrliga ätten Bonde (till 1825).
Håtunaleken, den trolösa överrumpling,
varvid hertigarna Erik och Valdemar i sept. 1306
på kungsgården Håtuna (se Håtunaholm)
tillfångatogo sin bror Birger (se d. o., sp. 330).
Håv. 1. Se F i s k r e d s k a p, sp. 500, bild
15—16. — 2. Se Kollekt.
Håverud, kanal- och järnvägsstation i
Dalsland, Skålleruds socken, vid skärningen
mellan Dalslands kanal (se d. o.) och Dal—V.
Värmlands järnväg; omkr. 400 inv. (1920).
Fyra slussar och berömd akvedukt (se d. o.
med bild). Vid H. ligger H:s pappersbruk med
träsliperi och elektrisk kraftstation, vilket
äges av Håvreströms a.-b., stiftat 1880,
aktie-kap. 2,500,000 kr., 500 arb., årstillverkning
18,000 ton papper och 27,000 ton
sulfitcellulosa. Till bolaget höra även pappersbruk och
sulfitfabrik vid det närbelägna Äsensbruk samt
aktiestocken i Ulriksfors sulfit-a.-b.
Håvgång, se Kollekt.
Håvreströms a.-b., se Håverud.
Häberlin, Heinrich, schweizisk politiker
(f. 1868), urspr. advokat. Var 1905—20 led.
av kantonen Thurgaus stora råd och 1904—20
av schweiziska nationalrådet (dettas president
1918—19). H. är sedan 1921 led. av
förbundsrådet och var 1926 förbundspresident.
Häck, smal, tät plantering av träd eller
buskar, som tuktas till bestämd form. H.
brukas mest kring trädgårdsanläggningar och
gravplatser samt som vind- el. snöskydd. De
användas även för att ge delar av en
anläggning en viss »rumsverkan» eller bilda
bakgrund för blomsteranordningar. I parterrer
bilda små låga h. ofta särskilda figurer på
marken eller infattningar kring
blomstergrupper. — I Sverige äro h. av gran, hagtorn,
sibiriskt ärtträd och liguster vanligast. De
allra lägsta h. pläga bildas av buxbom. För
uppdragning till h. sättas plantorna på korta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
