Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häck - Häckeberga - Häckel, Ernst - Häckla - Häcklefjäll, Heklefjäll - Häcklöpning - Hädelse - Häfla - Häftlåda, Häftning - Häftplåster - Häger - Hägernäs - Hägersläktet - Hägerstad - Hägerström, Axel Anders Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Häckeberga—Hägerström
258
avstånd, helst i en enkel rad. De klippas årl.
en eller flera gånger för att bli täta. Väl
skötta, kunna h. bibehållas i oklanderlig form
under årtionden. C. G. D.
Häckeberga slott.
Häckeberga, gods i Genarps socken,
Malmöhus län, i naturskönt läge på en holme i
Häc-kebergasjön; 5,240 har, till stor del ek- och
bokskog, därav 3.400 har åker; tax.-värde
3,104.700 kr. (1927). H. slottsbyggnad
uppfördes 1873—75 i fransk renässansstil av frih.
T. Wrangel von Brehmer efter ritning av H.
Zettervall. Gården är känd från 1300-talet,
ägdes 1528—1652 av släkten Ulfstand, från
1720-talet till 1821 av ätten Silfversköld och
kom sedan genom köp och gifte till släkten
Wrangel von Brehmer. Den gamla, väl befästa
borgen, uppförd 1530, brändes 1678.
Häckel, Ernst, se Haeckel.
Häckla, se Linberedning.
Häcklefjäll, Heklefjäll, se Hekla.
Häcklöpning.
Häcklöp ning. 1. H. till fots förekommer på
distanser upp till 400 m och sker över ett
antal med givna mellanrum uppställda
häckar (se bild). De vanliga distanserna för
herrar (även damer löpa h.) äro 110 och 400 m,
och häckarnas antal där är 10 och deras höjd
resp. 106 och 91,4 cm. Världsrekord för dessa
sträckor äro (1928) 14,6 och 52,4 sek. — 2. Om
h. till häst se Kapplöpning. A. S-n.
Hädelse begås av den, som hånar, yttrar
förakt för eller förlöjligar det högsta
väsendet. Förr uppfattades h. som ett brott mot
gudomen själv (crimen läè’sae majestätis
di-vinae), och straffet var i regel dödsstraff, så
ännu i 1734 års lag. Numera bestraffas h. som
ett brott emot samhället, ägnat att där
undergräva vördnaden för religionen. I senare tid
är man t. o. m. mest böjd att behandla h. blott
som angrepp på den enskildes religiösa känsla,
ett religionsfridsbrott (sed. o.).
Efter lagändring 1887 är h. i Sverige straffbar
endast om den åstadkommit allmän förargelse;
straffet är sänkt betydligt (fängelse i högst
ett år eller böter). Se N. Stjernberg,
»Kommentar till strafflagen kap. 7» (1926). (R. B-l.)
Häfla, se H ä v 1 a.
Häftlåda, Häftning, se B o k b i n d e r i, sp.
691 och 693 (samt bild 1).
Häftplåster, Emylarstrum adhaeswum,
bere-des enligt Svenska farmakopén av kolofonium,
17 dir, blyplåster, 68 dir, och pulvriserad
violrot, 15 dir. På apoteken finnes jämväl på tyg
utbrett h., häfta, huvudsaki. bestående av
kautschuk, hartser, vaxarter samt violrot eller
stärkelse. Sådan häfta är gulbrun, mjuk och
smidig. Häfta täcker och skyddar, fasthåller
förband m. m. Den får aldrig anbringas
direkt i sår, på hudlösheter o. dyl., emedan den
retar och hindrar läkningen. C. G. S.
Häger, se Hägrar.
Hägernäs, vid Hägernäsviken (nordligaste
delen av Stora Värtan), omkr. 5 km n. om
Djursholm, enl. 1928 års riksdagsbeslut
för-läggningsplats för huvuddelen av 2:a
flygkåren (F. 2). ö-g.
Hägersläktet, A’rdea, fågelsläkte av fam.
hägrar. H. omfattar ett 20-tal arter, bland
vilka grå hägern och purpurhägern
förekomma i Sverige. Se vidare Hägrar.
Hägerstad, socken i Östergötlands län,
Kinda härad, mellan sjöarna Åsunden i v.,
Nimmern i s. och Ämmern i n. ö.; 38,82 kvkm,
590 inv. (1929). Omfattar mellan skogiga
bergpartier smärre odlingsbygder, som åt n.
vidgas. 991 har åker, 2,158 har skogs- och
hagmark. Ingår i H:s och Oppeby pastorat i
Linköpings stift, Kinds kontrakt.
Hägerstiöm, Axel Anders Theodor,
filosof (f. 1868 ®/9). Blev docent i praktisk
filosofi vid Uppsala univ. 1893 och prof, i
samma ämne där 1911. H:s första
undersökningar, som redan de äro epokgörande, falla
på den filosofihistoriska forskningens område,
och den förnämsta av dem är »Kants Ethik
im Verhältnis zu seinen
erkenntnistheore-tischen Grundgedanken systematisch
darge-stellt» (1902). I denna har H. givit en kritik
av den allmänt omfattade uppfattningen, att
Kant med kunskapssubjektet menat det
psykologiskt givna medvetandet. Kants
kunskapssubjekt är i stället en
logisk-kunskapsteoretisk otidlig princip. Genom denna tolkning
blir Kants etik bättre förklarlig och hans
förhållande till transcendentalfilosofien begrip-
X. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
