Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälftenbruk - Hälgångare - Hällaryd - Hällby (Hellby) - Hällebard - Hälleberga - Hälleflinta - Hälleflintgnejs - Hälleflintskiffer - Hälleflundra - Hällefors (Hellefors) - Hällekis, Hellekis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Hälftenbruk—Hällekis
270
Hälftenbruk (äldre Hallnebruk), det
rättsförhållande, som uppstått genom att jord
upplåtits till brukande mot villkor, att dess
årliga avkastning delas lika mellan ägaren
och brukaren.
Hälgångare, Planti’ grada, kallas sådana
däggdjur, sbm trampa på hela fotsulan, t. ex.
björnen, grävlingen o. s. v. Jfr Tågångare.
Hällaryd, socken i Blekinge län, Bräkne
härad, ö. om Karlshamn; 81,23 kvkm, 2,923
inv. (1929). Omfattar i s., innanför Färnö fyr,
v. Blekinges största skärgårdsområde och
sträcker sig i n. upp i mellanbygden (se
Blekinge, sp. 491). 1,436 har åker, 5,333 har
skogs- och hagmark. Flera stenbrott och
sten-huggerier. Ingår i H:s och Åryds pastorat i
Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Hällby (Hellby), förstad till Tor shälla, i
Torshälla landsförsamling, Södermanlands län;
omkr. 850 inv. (1920). Radioaktiv järnkälla.
Hällebard, se Hillebard.
Hälleberga, socken i Kronobergs län,
Upp-vidinge härad, kring Kalmar—Nässjö
järnväg; 173,26 kvkm, 2,236 inv. (1929).
Genom-flytes av Ljungbyån; småkuperad skogsmark,
i n. v. den stenbundna Gråstensmon. 731 har
åker, 13,866 har skogs- och hagmark. I H.
ligga Orrefors’ (omkr. 500 inv.; se d. o.),
Gullaskruvs och Målerås glasbruk. Pastorat i
Växjö stift, Uppvidinge kontrakt.
Hälleflinta, gammal svensk beteckning för
till urberget hörande, ytterst finkorniga,
nästan flintartat täta, hårda bergarter av
växlande färg. Ibland är h. skiktad el. bandad
(t. ex. randig h. från Dannemora) el. med
utpräglad skiffrighet
(hälleflintskif-f e r). H. uppbygges av små korn av
huvudsaki. kvarts och fältspat, vartill kommer
växlande mängd glimmer, klorit m. m. Uppträda
även större korn (strökorn) av kvarts el.
fältspat, föreligger porfyrartad el.
porfyris k h. H. tydas i allm. som täml.
obetydligt omvandlade vulkaniska ytbildningar
(lavor och tuffer). Ofta äro åtm. rester bevarade
av sådana bergarters mikroskopiska
strukturdrag. Särskilt i de h., som anses tuffogena,
är grundmassan dock vanl. helt
omkristalli-serad. Jfr L e p t i t. N. Zn.
Hälleflintgnejs, dets. som leptit.
Hälleflintskiffer, se Hälleflinta.
Hälleflundra, se Flundrefiskar.
Hällefors (förr Hellefors). 1. Socken i
n. v. hörnet av Västmanland, Grythytte och
Hällefors härad, Örebro län; 455,41 kvkm,
5,438 inv. (1929). 804 har åker, 33,183 har
skogs- och hagmark. I socknen ligger H.
bruk (se nedan). Pastorat i Västerås stift,
Nora kontrakt. Jfr Grythytte och H.
2. Bruk i H. socken av Örebro län, vid
Svartälven och H. station på Bergslagernas
järnväg och järnvägen H.—Gravendal (under
byggnad 1929); omkr. 1.800 inv. (1926). Bruket
leder sina anor från 1600-talet, då på Gustav
II Adolfs tid silver upptäcktes och sedan
bröts, till 1686 för kronans, därpå för ett
bo
lags räkning. H. tillhör Hellefors bruks a.-b.,
bildat 1864 som ett familjebolag inom ätterna
Lewenhaupt och von Essen. Driften består
sedan 1747 av järnhantering, omfattande
skogsbruk och trävarurörelse. H. är kärnan
i de s. k. Helleforsverken, bildade
genom en serie affärstransaktioner, varav i
huvudsak följde, att Gravendals a.-b.,
Elves-torps a.-b., Sikfors bruks a.-b. och a.-b. Laxå
bruk 1917 uppgingo i Hellefors bruks a.-b.,
som 1918 uppgick i Vargöns a.-b., sedan 1924
med firmanamnet Hellefors bruks a.-b.
Detta har ett aktiekap. av 29,5 mill. kr. (1928)
och sysselsätter omkr. 3,800 arb.
Helleforsverken ha en sammanlagd årsproduktion
(1928) av omkr. 25,000 ton järn och stål,
46,000 ton mek. trämassa och cellulosa samt
11,000 stds trävaror. G. H-r.
3. Bruk i Lilla Mellösa socken,
Södermanlands län, nära Hälleforsnäs station, 12 km
n. v. om Flen; omkr. 550 inv. (1920).
Omfattar aduceringsgjuteri, manufakturverk,
mek. verkstad och galvaniseringsverk;
tax.-värde 946,800 kr. (1927); äges av a.-b.
Järnförädling, stiftat 1918, aktiekap. 4 mill. kr.;
årligt tillv.-värde 2 mill. kr., 300 arb. Den
vackra bruksbyggnaden restaurerades senast
1911—12 av I. Tengbom. — Bruket
privilegierades 1659 för Albin Noy som styckebruk och
kanongjuteri. På 1700-talet ägdes det bl. a.
av landshövding H. Leijel och såldes av
dennes son 1781 till presidenten frih. G. Celsing,
som jämte brodern envoyén U. Celsing av H.
m. fl. gårdar samt fastigheter i Stockholm
upprättade Celsingska f i d e ik o m m i
s-s e n. Dessa delades i tre lotter, som
gemensamt disponerade H. Under L. G. Celsing d. y.,
som innehade två lotter, utvecklades H.
storartat, fick 1833 mek. verkstad, 1847 masugn
och gjuteri och 1859 manufakturverk m. m.
Hans son fick genom gifte den övriga
tredjedelen av H. Vid hans död övergick H. till ett
konsortium och styckades.
4. Pappersbruk och träsliperi, se
Brusa-fors-Hällefors a.-b.
Hällekis, H e 11 e k i s, gods i Medelplana
socken, Skaraborgs län, i naturskönt läge på
sluttningen av Kinnekulle, nära Vänern;
Huvudbyggnaden på Hällekis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
