Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hällekis, Hellekis - Hälleknopp - Hällesjö - Hälleskogen - Hällestad (Malmöhus län) - Hällestad (Älvsborgs län) - Hällestad (Östergötland) - Hällevik - Hälleviksstrand - Hällforsen - Hällingsåfallet - Hällkista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Hälleknopp—Hällkista
272
Hällingsåfallet.
415 har, därav 65 har åker; tax.-värde 289,200
kr., därav för jordbruk 241,700 kr. (1927),
tegelbruk, kalkstensbrott och stenhuggeri.
Äges av Skånska cement-a.-b. H. tillhörde
från 1500-talets början med kortare avbrott
släkten Posse till 1818. Den ståtliga
huvudbyggnaden uppfördes 1791.
Hälleknopp, bot., se Fetknopp.
Hällesjö, socken i ö. Jämtland, Ragunda
tingslag, vid gränsen mot Medelpad; 890,90
kvkm, 2,590 inv. (1929). Genomflytes i
sjörika lopp av Gimån och dess biå Ljungån;
odlad bygd kring vattendragen och på
enstaka lider i det inre, f. ö. kuperad skogs- och
bergmark. 841 har åker, 77,837 har skogs- och
hagmark. Ingår i H. och Håsjö pastorat i
Härnösands stift, Östersunds kontrakt.
Hälleskogen, äldre namn på en Hälla by i
Harakers socken, Västmanlands län, tillhörig
skogstrakt, vid Svartån och Hällsjön. I H.
besegrade dalkarlarna under Kättil Karlsson
(Vasa) och Sten Sture d. ä. i april 1464
Kristian I (slaget vid Harakers kyrka).
Hällestad, socken i Malmöhus län, Torna
härad, ö. om Lund, på n. ö. sluttningen av
Romeleåsen; 25,45 kvkm, 920 inv. (1929).
Småkullig odlingsbygd och skogsdungar (bok
m. m.). 1,996 har åker, 265 har skogs- och
hagmark. Ingår i Dalby, H:s, Bonderups och
Gödelövs pastorat i Lunds stift, Torna kontr.
Hällestad, socken i Älvsborgs län, Gäsene
härad, vid Lidan, s. v. om Falköping; 26,09
kvkm, 331 inv. (1929). Upptages av forna
svältmarker, nu skogbevuxna och odlade. 624
har åker, 1,910 har skogs- och hagmark. Ingår
i Floby, Göteve, Trävattna och H:s pastorat
i Skara stift, Vånga kontrakt.
Hällestad, socken i n. Östergötland,
Fin-spånga läns härad (se d. o.); 326,24 kvkm,
4,582 inv. (1929). Genomflytes av
Finspångs-ån. 4.598 har åker, 22.041 har skogs- och
hagmark. I H. ligga Grytgöls (se d. o.),
Borggårds, Ljusfallshammars m. fl. bruk. H:s
klockstapel, mycket ålderdomligt byggd men med
drag av barocken, flyttades
1894 till Skansen. Pastorat i
Linköpings stift, Bergslags
kontrakt.
Hällevik, fiskläge vid
Hälle-viken i Blekinge, 8 km s. ö.
om Sölvesborg, med av staten
anlagd fiskehamn; station vid
järnvägen
Sölvesborg—Hörviken; 80 fiskare;
stormvarnings-station.
Hälleviksstrand,
municipal-samhälle, fiskläge och badort
i Morlanda socken, Bohuslän,
på Orusts v. kust; 14 har, 377
inv. (1929). Konservfabrik, slip
och varv. Storsjöfiske vid
Shetlandsöarna och de norska
bankarna; 62 fiskare (1926).
Tax.-värde å fast egendom 359,700
kr. (1927), bev.-tax. inkomst
136,149 kronor.
Hällforsen, fall av Ume älv, vid Lycksele;
utbyggd fallhöjd 7 m, disponibel
medelvatten-effekt 18,600 hkr. Äges av Holmsunds a.-b.
och är utbyggt för 700 hkr.
Hällingsåfallet, fall av Hällingsån,
Frostvikens socken, n. Jämtland, strax ovan åns
utlopp i sjön Hetögeln i Ströms vattudal. Är
berömt för sitt 35 m höga stup vid övre delen
av »Portarna», en genom älvens erosion
utvidgad, omkr. 600 m lång och intill 60 m
djup kanjonartad rämna i berggrunden, och
räknas till Jämtlands förnämsta sevärdheter.
Ovanför fallet har uppförts en turisthydda.
Bild 1. Plan av hällkista vid Backa i Värnhems
socken i Västergötland. Det runda hålet i
gavelhällen är tillslutet av hällen (»dörren») X. — T. h.
gavelhällen med det runda hålet.
Hällkista, en grav, byggd av hällar. H.
betecknar vanl. yngsta gruppen av stenålderns
megalitiska monument (se d. o.) men även
mindre, i brons- och järnåldersgravar stundom
förekommande stenkistor. Stenålderns h. äro
enkla, avlånga kammare, byggda av tunna,
kantställda hällar och täckta av lagda hällar.
Som en reminiscens av gången i den
föregående tidens gånggrift (se d. o.) sakna
somliga h. ena kortsidan eller ha den förlängd
med ett litet förrum. I senare fallet är dörren
mellan de båda rummen ofta försedd med ett
runt hål (bild 1). Dessa senare förekomma utom
i Väst- och Mellansverige i Frankrike och
England men ej i Sydsverige och Danmark. De äro
oftast täckta av en jordhög intill takhällarna,
innehålla vanl. talrika skelett och äro liksom
gånggrifterna släktgravar. De förekomma i
Sverige i hela Götaland, i s. v. Värmland och i
Närke samt i ett exemplar i Medelpad. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
