Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härad - Härad (socken) - Häradsallmänning - Häradsdomare - Häradshammar - Häradshäkte - Häradshövding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härad—Häradshövding
296
295
h. betecknat en indelning till en början av
folket, senare av landet (jfr Germansk
rätt). Jämför man de äldsta h. med de
svenska landen, vilka, urspr. självvuxna,
inordnades i. det svenska riket, får man det
intrycket, att h. genom administrativ anordning
införts i de olika staterna. Då i det forntida
samhällslivet dess religiösa, judiciella,
administrativa, militära och kommunala
vårdnads-plikter löstes i närmaste samband med
varandra, är det svårt att säga vilken eller
vilka av dessa verksamhetsgrenar, som skulle
ha utgjort det ursprungliga syftet för
hä-radsindelningen med uteslutande av andra.
Säkert är, att i gammal tid h:s huvudorgan,
häradstinget, som i Sverige stod under
ledning av en häradshövding (se d. o.),
tog befattning med ärenden av samtliga nyss
angivna slag. Ur religiös synpunkt förlorade
h. sin betydelse genom den katolska kyrkans
indelning. I militärt avseende minskades
h:s betydelse redan tidigt genom en ny
organisation (se L e d i n g och
Skepps-1 a g). Administrativt bibehöll h. ännu under
stormaktstiden betydande uppgifter, vilka
sedan i hög grad kringskurits. Kvar står nu
väsentligen h:s ställning som
väghållnings-distrikt. Vid bildning av valkrets för
landstingsval skall hänsyn tagas till h. Judiciellt
undanträngdes h. av domsagan (se d. o.),
stundom indelad i flera tingslag (se d. o.),
vilka båda enheter bildats på h:s grundval,
ofta genom sammanslagning av flera h. På
tingslaget har även h:s forna
tingshusbyggnadsskyldighet överflyttats. I Sverige finnas
(1929) 290 h. av olika ålder och därmed
jämförliga bildningar, 122 domsagor och 190
tingslag. Av de böter, som tredelas, uppbär
h. alltjämt en del vid sidan av konungen och
målsäganden. Kommunalt hade h. i gammal
tid en synnerligen viktig uppgift att fylla
som vårdare av häradsallmänningen,
och i våra dagar utövas beslutanderätt över
bevarade sådana allmänningar genom
allmän-ningsstyrelsen av dess delägare, som äro
ägare inom h. av i mantal satt jord (se
Allmänning).! Danmark ägde h., ehuru
kringskuret bl. a. genom inrättande av birk (sed.
o.), betydelse som rättskipningsområde till
1916 års lag, som bildade större rättskretsar,
dock merendels med h. som underlag. Samma
lag ersatte h. som förvaltningsområde med
förvaltningskretsar, ofta bildade genom
sammanförande av häradsområden. I Norge
utplånades h. först administrativt och sedan
rättsligt. 1863 upptogs ordet herred i ny
betydelse som namn på de då inrättade moderna
självstyrande kommunerna. I Finland haj den
gamla häradsindelningen överspunnits genom
senare organisationer av tingslag och
förvaltningsområden. Litt.: Se vid H u n d a r e och
C. G. Styffe, »Skandinavien under
unionstiden» (3:e uppl. 1911); E. Bull, »Studier over
Norges administrative inddeling i
middelal-deren» (i Hist. Tidsskr. 1918); S. Aakjær, »Om
det olddanske herred og sogn» (i »Festskrift
til Kristian Erslev», 1927). K. G. Wn.
Härad, socken i Södermanlands län, Åkers
härad, närmast v. om Strängnäs; 63,17 kvkm,
948 inv. (1929). Genomlöpes av en
rullstensås; i n., närmast Söderfjärden,
Mälarslätts-natur, i s. övervägande skog. 1,551 har åker,
4,391 har skogs- och hagmark. Egendom:
Näsbyholm. Ingår i Vansö och H:s pastorat
i Strängnäs stift, Domprosteriet.
Häradsallmänning, se Allmänning och
Härad.
Häradsdomare, i konung Kristofers
landslag omnämnd domare, som på
häradshövdingens uppdrag dömde i hans ställe. Inom
häradsrätten hade h. som nämndens ledare en
betydelsefull uppgift till 1600-talets slut, då
häradshövdingens (se d. o.) ställning stärktes.
Ännu i våra dagar är h. en hederstitel, som
häradshövdingen tilldelar en ledamot av
nämnden, vanl. den äldste. Litt.: G. E.
Fahl-crantz, »Rättfärdighet i rättsskipning» (1903);
K. G. Westman, »Häradsnämnd och
häradsrätt» (i Skrifter utg. av Kungl. Humanistiska
Vet.-samf. i Uppsala, 24:18, 1927). K. G. Wn.
Häradshammar, socken i Östergötlands län,
östkinds härad, på Vikbolandet; 90,77 kvkm,
1,320 inv. (1929). Sträcker sig från inre
Vik-bolandets av bergåsar splittrade slättbygd
mot n. ö. till Bråviken. 2,473 har åker, 5,546
har skogs- och hagmark. Pastorat i
Linköpings stift, Vikbolands kontrakt.
Häradshäkte, se Fängelse, sp. 127.
Häradshövding, urspr. den av
häradsmenig-heten valde ledaren för häradstinget i
Götalandskapen. I danska och norska härad (se
d. o.) förekom ej h:s ämbete. I
Svealandska-pens hundare (se d. o.) leddes tinget av två
domare. Häradshövdingeämbetet infördes i
hela det svenska riket, särskilt genom
inflytande av landslagen. Enl. denna skulle
häradet utse tolv män för att jämte lagmannen
upprätta förslag på tre inom häradet bosatta
män, av vilka kungen utnämnde en. Under
senare medeltiden betraktades dock detta
stadgande ofta som betydelselöst, och den
uppfattningen slog alltmer igenom, att h:s syssla
vore att behandla i främsta rummet som en
förläning av häradshövdingeräntan, varmed
likväl följde skyldigheten att vid förhinder
för räntehavaren genom en vikarie sörja för
skötseln av ämbetsgöromålen. Långt in på
1600-talet tjänstgjorde på grund härav
merendels icke h., utan en av honom förordnad,
ofta föga skolad vikarie, lagläsare el.
lagförare, skötte tjänsten. Nämnden fick
därför en stark maktställning inom rätten.
Vid de jur. fakulteterna och hovrätterna
utbildade jurister började emellertid stå till
förfogande för lagläsar- och
häradshövdingesyss-lorna. Hovrätterna fingo befogenhet att
förordna vikarie för h., och omkr. 1680 gav Karl
XI byråkratisk stadga åt h:s ämbete genom
att ålägga h. att vara bosatt inom domsagan
och själv tjänstgöra, såvitt han ej hade laga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
