Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häradshövding - Häradshövdingeränta och Lagmansränta - Häradskär - Häradsnämnd - Häradsrätt - Häradsskrivare - Häradssyn - Häradsväg - Härbann - Härberga (Herrberga) - Härbre - Härbärge - Härbärget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Häradshövdingeränta—Härbärget
298
förfall. Landslagens föreskrift, att ingen fick
inneha mer än ett häradshövdingedöme,
vilken förut ej iakttagits, trädde genom Karl
XI:s reform i tillämpning. H:s makt inom
domstolen ökades, och i 1734 års lag fastslogs,
att endast en enhällig nämnd kunde
överrösta honom. I den utveckling, som ledde till
att h. avskildes från administrativ
verksamhet, betecknade Karl XI :s förvaltningsreform
ett betydelsefullt steg.
För att av K. m:t kunna utnämnas till h.
fordras behörighet till domarbefattning enl.
vissa regler. Utöver vad i nu gällande lag
föreskrives om h:s verksamhet meddelas
särskilda bestämmelser i 1925 års kungl. stadga
om domsagornas förvaltning. — Vice
häradshövding är en titel, som tidigare
utdelades av hovrätt. Enl. 1925 års stadga
er-hålles ställning som vice h. på så sätt, att
vid varje hovrätt av K. m:t förordnas vice
h. bland dem, vilka fullgjort viss tings- eller
hovrättstjänstgöring, till så stort antal, som
erfordras för att hovrätten må äga tillgång
till personer, lämpliga att tjänstgöra som
vikarie för h. Vice h. har företräde att
förordnas till vikariat och är skyldig att
mottaga sådant förordnande. Jfr E. Kallenberg,
»Svensk civilprocessrätt», I (2:a uppl. 1923),
och under Härad anförd litt. K. G. Wn.
Häradshövdingeränta och Lagmansränta,
gamla skatter, som erlades av allmogen efter
mantal till häradshövdings och lagmans
underhåll; de nämnas redan i Kalmar recess
1483 och avskaffades h. o. h. 1841. Kbg.*
Häradskär, liten ö i s. Östergötlands
skärgård, Gryts socken, vid Barösunds inlopp.
Lots-plats; större fyr med ständig bevakning.
Fyrbyggnaden är ett järntorn (omkr. 30 m). Till
följd av häftiga kollisioner av fåglar med
fyrlanterninen under höststräcken har
särskilt fågelskydd, bestående av järntrådsnät,
anordnats på fyren. L-r.
Häradsnämnd, nämnden i en häradsrätt (se
d. o. och Nämnd).
Häradsrätt, allmän underrätt på
landsbygden (jämte vissa mindre städer) i Sverige och
Finland. H. sammansättes av häradshövding
och nämnd (se dessa ord). Jfr Ting.
Häradsskrivare, den landsstatstjänsteman,
en i varje fögderi, vilken det åligger att taga
befattning med beskattnings-, uppbörds- och
jordeboksväsendet enl. instr. 16 maj 1918. H.
skall även upprätta röstlängd för val till
Andra kammaren, vallängd för prästval samt
listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga.
I 1594 års kammarordning kallad
»fougde-skrifvare», fick h. i 1613 års instruktion för
Bäknekammaren sin nuv. titel och var redan
då ställd vid sidan av kronofogden i egenskap
av uppbördskontrollant. Utom sin lön uppbära
h. sportler för en stor del av sina göromål,
och på grund härav uppgå deras löneförmåner
ofta till rätt betydande belopp. Utredning
pågår om en omorganisation av dessa göromål;
fr. o. m. 1924 tillsättas ej vidare ord. h. A. Bm.
Häradssyn, jur., den syn, som kan ådömas
att hållas av häradshövding och nämnd, när
jordägare tvista med varandra om ägor och
bolstada skäl, d. v. s. om fastighets
omfattning eller gräns. Den dom, som avsäges,
kallas s y n e d o m (jordabalken kap. 14 § 1).
Litt.: J. E. Almquist, »Det processuella
förfarandet vid ägotvist» (1923). K. G. Wn.
Häradsväg, äldre namn på allmän väg av
mindre betydelse som förbindelseled än
landsväg. I fråga om de allmänna vägar, som ej
voro att hänföra till landsvägar, gjordes förr
en svårbestämbar och ej konsekvent iakttagen
åtskillnad mellan häradsvägar och
sockenvägar. Nu gällande väglag av 23 okt. 1891
känner utom landsvägar blott ett slag av
allmänna vägar, bygdevägar, som trätt i
st. f. härads- och sockenvägar. Se V ä g och
Väghållningsskyldighet. A. E-g.*
Härbann (mlat. heriba’nnum) avsåg hos
frankerna o. a. germanska folk befogenheten
att uppbåda och hemförlova krigshären,
varjämte ordet också kunde beteckna böter för
försummad krigstjänst. I Tyskland fick även
den uppbådade hären namnet h. (ty.
Heer-bann). Jfr Bann 1. S. F. H.*
Härberga, före 1928 namn på Herrberga,
socken i Östergötlands län, Vifolka härad, på
östgötaslätten, ö. om Skänninge; 11,70 kvkm,
453 inv. (1929). Genomflytes av Svartån. 736
har åker, 369 har skogs- och hagmark. Vid
fall av Svartån öjebro (se d. o.) och Knutsbro
kraftverk. Ingår i Normlösa och H. (samt
framdeles Vallerstads och Järstads) pastorat
i Linköpings stift, Vifolka och Valkebo kontr.
Härbre, se F a t b u r, sp. 156.
Härbärge, se G e s ä 11 s k a p, sp. 616.
Härbärget, ett sällskap i Lund under
1800-talets första årtionden. Medlemmarna,
»här-bärgisterna», utgjordes huvudsaki. av
akademiska lärare men även av skollärare och
präster. Tegnér var medelpunkten och själen i
sällskapet. Det hade sina sammankomster
hos sedermera prof. B. M. Bolmeer (se d. o.),
en älskvärd och urban personlighet, som var
H:s »värd»; i hans hus vid Lilla torget nära
nuv. universitetshuset synas resande stundom
ha tagit in — därav möjl. namnet
»Härbärget». Samtalen rörde sig kring litterära,
sociala, kyrkliga samt politiska ämnen, och
dagens on dits kommenterades kvickt. Man
skrädde icke orden, och humorn var ofta nog
burlesk, anekdoterna mustiga. Diskussionerna
antogo emellertid ofta en allvarlig prägel. H.
torde ej ha varit ett slutet sällskap med sträng
begränsning; det var närmast en
vänskapskrets. Ling, C. P. Hagberg och Heurlin voro
före avflyttningen från Lund bland de
flitigaste härbärgisterna. Bland dem, som
stannade längre i Lund, märkas i kretsen framför
allt C. A. Agardh, som i mycket var den
drivande kraften, vidare prof. J. A. Engeström,
v. bibliotekarien E. Schiitz och
konsistorienotarien J. J. Palm, H:s politiker. Efter Tegnérs
avresa från Lund (maj 1826) voro härbärgis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
