Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häxeriprocesser - Häxhammaren - Häxkvast - Häxmjölk - Häxring, Häxdans, Älvring - Häxört - Hö - Höbakterien el. Höbacillen - Höbärgning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Häxhammaren—Höbärgning
338
påbjöd rådet läsandet i kyrkorna av en
tacksägelsebön till Gud för att han stillat
»troll-domsplågan och satans raseri». Den sista
häxa, som enl. domslut avlivades i Sverige,
var en 80-årig gumma i Eskilstuna, vilken
halshöggs 1704. Trolldomsvidskepelsen var
dock icke utrotad utan blomstrade under hela
frihetstiden särskilt bland allmogen samt
framträdde ännu på 1800-talet. 1757 åtalades
av elakhet några kvinnor i Äls socken i
Dalarna för trolldom och nödgades genom tortyr
att bekänna sig skyldiga. Genom bemödanden
av flera upplysta personer, bl. a. grevinnan
C. Ch. De la Gardie (se De la Gardie,
sp. 644), åstadkoms en revision av domen,
som ledde till att de anklagade frikändes och
att skadeersättning tillerkändes dem.
Litt.: W. G. Soldan och U. Heppe,
»Ge-schichte der Hexenprozesse» (3:e uppl. utg. av
M. Bauer, 2 bd, 1912); A. Lehmann,
»Övertro og trolddom fra de ældste tider til vore
dage» (2 bd, 1920); C. G. Kröningssvärd,
»Handlingar om trulldomsväsendet i
Da-larne 1668—73» (1821); E. Billengren, »Om
trolldomsväsendet i Dalarna under Karl XI:s
regering» (i Läsning för Folket 1875); H.
Malmqvist, »Om hexprocessen i Dalarne 1757
—63» (1877); B. Gadelius, »Psykiatriska
sjuk-domsformer i historisk belysning» (i Hygiea
1908) och »Urban Hjärne och häxprocesserna
i Stockholm» (ibid. 1909); E. Linderholm, »De
stora trolldomsprocessernas upplösning i
Sverige» (i Hist. Tidskr. 1913) och »De stora
häxprocesserna i Sverige», I (1918; särskilt
om h. i Bohuslän). R. G. (V. S-g.)
Häxhammaren, se Häxeriprocesser.
Häxkvast på björk.
Häxkvast, genom abnormt stegrad lokal
förgrening uppkommen kvastlik bildning i
trädkronor, oftast förorsakad av biåssvampar
(se d. o.; på björk, al, körsbärs- och
plommonträd m. fl.), stundom av rostsvampar (t. ex.
på vitgran, berberis). Om ett skotts
spetsknopp förstöres, t. ex. avbites av betande djur,
utväxa ofta många sidoskott, så att en h.
bildas. I andra fall (ofta hos barrträd) kan
orsaken vara knoppvariation. Th. Lfs.
Häxmjölk, vätska, som stundom
förekommer i brösten på nyfödda barn. E. L-g.
Häxring.
Häxring, Häxdans, Älvring, i
gräsmarker förekommande ring- el. bågformiga
bälten, utmärkta genom gräsets frodiga växt
och mörkare färg. H. förorsakas av
hattsvampar, t. ex. arter av brosksvampar och
musse-roner (se dessa ord), vilkas mycelium
utbreder sig cirkelformigt, bortdöende från centrum.
Genom svampens sönderdelande av
humusämnen och myceliets slutliga upplösning göres
kväve tillgängligt för gräset, som därför växer
frodigare. I bältets mellersta del, där
myce-liet är kraftigast, är däremot gräset ofta
undertryckt, och här framkomma svamp
fruktkropparna. Th. Lfs.
Häxört, Circaè’a, växtsläkte av fam.
Oeno-theraceae, omfattande späda, fleråriga
lundörter med små vita el. rödlätta blommor och
nötfrukt. En art, C. alpina, växer täml.
sällsynt i nästan hela Sverige. G. M-e.
Hö, till kreatursfoder skördade och torkade
gröna växter (gräs, baljväxter, särskilt klöver);
till foder torkade sädesväxter kallas
grönfoder. Klöver o. a. baljväxter ge hö större
värde genom högre proteinhalt. Fruktbar,
måttligt fuktig jord ger gott hårdvall
s-hö; fuktig el. sank mark alstrar grovt,
smaklöst sidvallshö, jord i torrt läge smått
och fint, ofta aromatiskt backhö el.
fjäll-h ö. Späda växter lämna mjukt och
närings-rikt, överblommade däremot grovt, hårdsmält
foder, varför hö bör skördas, när växterna stå
i blom. Hö skördas med lie el. slåttermaskin
(se d. o. och Skördemaskin). Hö, berett
på vanligt sätt, kallas grönhö; hoplagt
halvtorrt i stack, råkar det i häftig jäsning
och blir starkt doftande och brunt, s. k.
b r u n h ö. Foder, hoplagt utan föregående
torkning, kallas pressfoder (se d. o.). H. J. Dft.
Höbakterien el. H ö b a c i 11 e n, BacVllus
subtilis, se Bakterier, sp. 734.
Höbärgning, se H ä s s j a och S 1 å 11 e r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
