Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högbom, Arvid Gustaf - Högbonden - Högbroforsen - Högby (Öland) - Högby (Östergötlands län) - Högbåtsman - Högdahl, Thor Axel - Högdjur - Högern - Högertrafik - Högerud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Högbonden—Högerud
352
niterna i Upland» (1893), »Om postarkäiska
eruptiver inom det svensk-finska urberget»
(1893), »Geologisk beskrivning över
Jämtlands län» (1894; 2:a uppl. 1920), »Ueber
das Nephelinsyenitgebiet auf der Insel Alnö»
(1895), »Om några genombrottsdalar i vårt
lands sydliga fjälltrakter» (1895), »Om
Ragun-dadalens geologi» (1899), »Om
urkalkstenarnas topografi och den glaciala erosionen»
(1899), »Om s. k. ’jäslera’ och om villkoren
för dess bildning» (1905), »Studies in the
post-silurian thrust region of Jämtland» (1909),
»De centraljämtska issjöarna» (1910) och
dessutom H:s översiktliga, mycket värdefulla
framställningar av viktiga geologiska frågor,
88. »Precambrian geology of Sweden» (1910),
»Fennoskandia» (1913; i »Handbuch der
regionalen Geologie»), »Nivåförändringarna i
Norden» (i Göteborgs Kungl. Vetenskaps och
Vitterhetssamhälles Handlingar 1920),
»Geologiens utveckling under nittonde århundradet»
(1921) och »Epeirogenetische Bewegungen»
(1922; i Salomons »Grundzüge der Geologie»).
H. är en av Sveriges främsta kännare av
Norrland, dit hans geologiska fältarbeten i
stor utsträckning varit förlagda, och han har
i diskussionen om Norrlands framtid gjort
tungt vägande inlägg genom geografiska, även
från ekonomisk synpunkt genomförda
översikter, t. ex. »Om Norrlands näringar och
deras naturliga betingelser» (1898), »Om norra
Sverige såsom jordbruksland» (i Ymer 1902)
och det stora arbetet »Norrland.
Naturbeskrif-ning» (1906). H:s vetenskapliga produktion
omfattar uppsatser även om kemiska och
mineralogiska spörsmål, och hans omfattande
intresse har därjämte sträckt sig till
gränsområdena mellan geologi, geografi och
arkeologi, t. ex. i »Studier öfver Upplands äldre
bebyggelsehistoria» (i Ymer 1912). Såsom
akademisk lärare har H. haft mycket stor
betydelse ej blott för de geologiska utan lika
mycket för de geografiska studierna.
Detsamma gäller hans verksamhet som
populärvetenskaplig författare. Av H:s förträffliga
arbeten av detta slag må nämnas »Huru
naturen danat Sverige» (1899; i »Sveriges rike»)
och »Sveriges jord och grund» (1927). N. Zn.
Högbonden, liten ö i Bottenhavet, på kusten
n. om Härnösand. Fyr med ständig
bevakning på ett berg; fyrlågan 75 m ö. h. L-r.
Högbroforsen, träsliperi i Häggenås socken,
Jämtland, vid utbyggt fall av Hårkan, 7 km
ovan dess mynning i Indalsälven. Äges av
H:s industri a.-b., aktiekap. 4,5 mill. kr.,
års-tillv. 30,000 ton våt, vit mek. trämassa.
Anlädes 1918. Tax.-värde 2,004,500 kr. (1927).
Högby, Ölands näst nordligaste socken,
Åkerbo härad, Kalmar län; 66,40 kvkm, 1,710
inv. (1929). Är Ölands folkrikaste socken;
samlad odlingsbygd längs östkusten, f. ö.
omväxlande skog, åker, äng och mosse, i n.
Hornsjön, Ölands enda egentliga insjö. 2.259
har åker, 3,505 har skogs- och hagmark.
Egendom: Horns kungsladugård. Ingår i H.
och Källa pastorat i Växjö stift, Ölands n.
kontrakt.
Högby, socken i Östergötlands län,
Göst-rings härad, på östgötaslätten, mellan
Skän-ninge i n. och Mjölby i s. ö.; 33,23 kvkm, 1,088
inv. (1928). över slätten höja sig platåartat
Kungshögarna, ett randdelta från istiden.
1,796 har åker, 1,112 har skogs- och
hagmark. Ingår i H. och Hogstads pastorat i
Linköpings stift, Göstrings kontrakt.
Högbåtsman, till 1824 underofficer av lägsta
graden inom skepparestaten vid flottan. I
samband med 1925 års försvarsordning
upptogs titeln, då ett antal äldre korpraler vid
flottan, som icke kunna befordras till
underofficerare, få anställning som h. med rätt att
kvarstå i tjänst till 55:e levnadsåret. ö-g.
Högdahl, Thor Axel, skriftställare,
na-turskyddsfrämjare (f. 1879 31/e). Sekr. i Sv.
naturskyddsföreningen 1909—27, red. för
Sveriges Natur sedan 1909. H. har bl. a. utgivit
»Naturskydd i Sverige» (1910; ny uppl. 1925)
samt i tidningar och tidskrifter flitigt
skrivit om naturskydd och hembygdsvård.
Högdjur, vissa slags villebråd, i synnerhet
hjortdjur (älg, kronhjort och rådjur), på
vilka jakten varit konungen och
frälsemän-nen uteslutande eller företrädesvis
förbehållen. Redan östgötalagen förklarade rådjuret
vara »konungs djur»; på 1400-talet började
man hänföra hjorten och på 1500-talet även
älgen till samma kategori. Ehuru detta
privilegium formligen upphävdes genom
skatte-köpsförordningen av 1789, efter vilken tid
varje jordägare hade rätt att på egen mark
jaga h., kvarstod dock namnet i jaktstadgan
av 1808 och avsåg då sådant mera betydande
villebråd (älg, kronhjort, dovhjort, rådjur,
vildren och svan), vars jagande under
förbjuden tid eller på förbjuden mark medförde
strängare ansvar. (Lönnb.)
Högern, i parlamentariska församlingar ofta
(dock rätt sällan officiellt) namn på det
konservativa partiet i motsats till liberala,
radikala, socialistiska och kommunistiska
partigrupper, vilka pläga räknas till vänstern.
För mellanpartier brukas stundom
benämningen center (se d. o. 2).
Partibenämningarna h. och vänstern uppkommo inom
franska nationalförsamlingen, där de
konservativa intogo platserna till höger, de
frisinnade och radikalerna platserna till vänster
om presidentens stol. En dylik placering är
ännu övlig t. ex. inom franska senaten och
deputeradekammaren samt tyska riksdagen.
Högertrafik, d. v. s. att man vid möte håller
åt höger, förekommer i de flesta länder. De
viktigaste undantagen äro Sverige, England
(med dominions och kolonier), Ungern, delar
av Österrike, Tjeckoslovakien (de tre
sistnämnda väntas dock redan under 1929 övergå
till h.), Japan och Argentina.
Högerud, socken i Värmlands län, Gillbergs
härad, s. ö. om Arvika, mellan sjöarna
Glavs-fjorden och Värmeln; 71,97 kvkm, 591 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
