Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högerud - Högestad (socken) - Högestad (säteri) - Högfeldt, Pehr Johan - Högfjäll - Högfors - Högfrekvens - Högfrekvensförstärkning, Högfrekvensström - Högförräderi - Höghet - Höghetsrättigheter - Högklint - Högkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Högestad—Högkor
354
(1929 ). Är en av bergryggar uppfylld
skogstrakt; spridd odlingsbygd. 849 har åker,
3,779 har skogs- och hagmark. Ingår i
Stavnäs, Värmskogs och H:s pastorat i Karlstads
stift, Gillbergs kontrakt.
Högestad, socken i Malmöhus län,
Herrestads härad, vid Fyleån (Nybroån), n. n. ö.
om Ystad; 13,62 kvkm, 397 inv. (1929). Är
ett småbackigt moränområde, till största
delen odlat. 979 har åker, 233 har skogs- och
hagmark. Egendom: Högestads säteri (se
nedan). Ingår i H:s och Baldringe pastorat i
Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.
Högestad, säteri, omfattande större delen
av H:s socken, Malmöhus län, ett av de
förnämsta godsen i det Piperska fideikommisset;
1,275 har, därav 905 har åker; tax.-värde
1,173,400 kr. (1928). Tillhörde under
medeltiden Lunds ärkebiskopsstol och ägdes 1635
av Palle Rosencrantz, som uppförde nuv.
huvudbyggnad. 1706 skall H. ha sålts av Karl
XII till greve Karl Piper, inom vars släkt
H. sedan 1747 varit fideikommiss.
Högfeldt, Pehr Johan,
navigationslä-rare (1796—1855). Tog 1822 sjökaptensexamen
samt inlade som lärare (från 1834) vid och
(från 1841) föreståndare för Navigationsskolan
i Stockholm stor förtjänst om utbildningen
där. Han åstadkom genom bemedling av
grosshandlaren Fr. Schartau, att riksdagen
lämnade anslag till upprättandet av ytterligare
fyra navigationsskolor (i Göteborg, Malmö,
Gävle och Kalmar). H. författade, översatte
och bearbetade åtskilliga skrifter samt
fullbordade E. G. af Klints »Lärobok i
naviga-tionsvetenskapen» (1845). (ö—g.)
Högfjäll, högre, vanl. över snögränsen
belägna fjäll, som genom erosionen antagit
»hög-fjällsformer», d. v. s. äro sönderskurna av
glaciärer och bergnischer, begränsas av branta
stup och utmärkas av skarpa bergryggar. Ett
område, där h. dominera, plägar kallas en
högfjällsregion. Jfr Berg, sp. 1315,
samt Fjäll. Om h:s flora se Alp växter,
Fjällflora och Växtgeografi. O. Sjn.
Högfors. 1. Järnbruk (med två masugnar),
gjuteri och sågverk i n. Västmanland,
Kar-bennings socken, Västmanlands län, vid H.
station på järnvägslinjen
Ängelsberg—Kärrgruvan. Äges av H. och Persbo a.-b., grundat
1880, aktiekap. 1 mill. kr.; 190 arb. Bruket
anlades 1633 av Jakob De la Gardie, som
genom gifte med Ebba Brahe erhållit gården
H. Tax.-värde 1,025,000 kr. (1927).
2. Bruk i n. Västmanland, Ljusnarsbergs
socken (Hörken), vid bibana från Silverhöjden
på Frövi—Ludvika järnväg. Omfattar
järnmalmsgruvor, anriknings- och sintringsverk,
masugn, gjuteri, mekanisk verkstad, sågverk
m. m. och äges av H. a.-b., stiftat 1873,
aktiekap. 900,000 kr., årligt tillv.-värde 1,400,000
kr.; 300 arb. Tax.-värde 2,492,800 kr. (1927),
därav för jordbruksfastighet 1,627,400 kr. —
Den första tack järnshyttan anlades vid H.
1769.
3. Bruk i Karkkila by, Pyhäjärvi socken,
Nylands län, Finland, med gjuteri och mek.
verkstad. Grundades 1820 och tillverkar olika
slag av gjutgods, emaljerade badkar m. m.
Omkr. 550 arb.; produktionens bruttovärde
30 mill. fmk (1928). Smalspårig, 45 km lång
järnväg från H. till Hyvinkää station på
stambanan Helsingfors—Riihimäki. O. Brn.
4. (Fi. Korkiakoski.) Vattenfall i
Kymme-neälvs östligaste utloppsarm, nära mynningen,
inom Kymmene socken, Finland; höjd 7,4 m.
Sommaren 1788 intog G. M. Armfelt ställning
vid H., som sedan hölls besatt av svenskarna
till slutet av sept. 18 juli 1789 forcerade
svenskarna passet vid H., som dock redan
31 aug. måste utrymmas.
Högfrekvens, gemensam benämning på de
elektriska fenomen, som sammanhänga med
elektriska svängningar (se d. o.)
och deras tekniska tillämpningar (se R
adioteknik, Teslaströmmar och
Värmebehandling).
Högfrekvens-spektra, stundom använd benämning på
röntgenspektra (se Röntgenstrålar).
Högfrekvensförstärkning,
Högfrekvens-ström, se Radioteknik.
Högförräderi, benämning inom den
straffrättsliga litteraturen samt i vissa strafflagar
för brottsliga angrepp på statens författning,
statsöverhuvudets ställning som sådant samt
statens område. Numera förutsättes icke för
högförräderistraff, att brottslingen är
undersåte i det land, mot vilket han förbrutit sig.
Straffet är enl. de flesta lagar för svårare
fall dödsstraff, för andra fall frihetsstraff på
viss längre tid eller livstid. Samma straff
inträder vanl., vare sig gärningen stannar vid
försök eller fortskrider till fullbordat brott.
Redan förberedelser till h., särskilt
högförrädiska stämplingar, och offentliga uppmaningar
till detta brott äro belagda med straff. I
svenska strafflagen förekommer ej uttrycket
h., men vad kap. 8 § 1 stadgar om »förräderi»
motsvarar i allo andra lagars bestämmelser
om h. Straffet är efter nämnda lagrum
straffarbete på livstid. Var faran ringa, nedsättes
dock detta straff till straffarbete i sex till
tio år. (R. B-l.)
Höghet (ty. Hoheit, eng. highness, fr.
al-tesse), Hans, Hennes, Eders, Ers
(kejserlig, kunglig o. s. v.), titel för personer,
tillhörande regerande el. f. d. regerande
furstehus ; jfr Durchlaucht och Erlaucht.
Höghetsrättigheter, statsr., de staten
tillkommande rättigheter, som ha
offentligrättslig rättsnorm och därjämte ett
offentligrätts-ligt innehåll. H. böra skiljas från r e g a
1-rättigheter, vilka väl ha
offentligrättslig rättsnorm men ett privaträttsligt innehåll.
Högklint, utsprång av Gotlands kustklint,
6 km s. om Visby, bekant för sin vackra
utsikt och en närliggande postglacial
strandgrotta, »Rövar Liljas håla». Jfr uppsats av
H. Munthe i Sveriges Natur 1917.
Högkor, se Kyrka.
X. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
