- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
359-360

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högre lärarinneseminarier - Högre skolan - Högreståndskultur - Högsbro, Sofus Magdalus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

359

Högre skolan—Högsbro, S. M.

360

sättningskursen omfattar nu ett el. högst två
ämnen. — Avgångsbetyg medför kompetens till
anställning vid vissa kommunala läroanstalter
samt som ämneslärarinna vid samrealskola,
högre samläroverk och högre flickläroverk.
Det medför ock vid statsunderstödda
privatskolor s. k. högre kompetens (lönetursrätt
efter den högre löneskalan). Inträdessökande
skall ha uppnått eller före kalenderårets
utgång uppnå 18 års ålder samt undergå
skriftlig och muntlig inträdesprövning å kurser,
som i huvudsak motsvara fordringarna för
godkänt avgångsbetyg från Normalskolans
högsta klass.

Normalskolan för flickor,
seminariets övningsskola, är alltjämt statens enda
högre flickskola och har som sådan blivit
förebild för de flesta svenska högre
flickskolor. Den var från början organiserad med
åtta egentliga skolklasser och tre
förberedande avd. Genom beslut av 1927 års
riksdag ändrades organisationen väsentligt. De
förberedande klasserna ombildas och
utvecklas fr. o. m. läsåret 1928—29 till en
sex-klassig folkskola enligt A- el. B-formen,
avsedd att utgöra övningsskola för eleverna vid
seminariet. Normalskolan skall anknyta till
folkskolans fjärde klass och blir således
sjuårig. Fr. o. m. läsåret 1927—28 har vid
skolan anordnats en realskollinje för flickor med
fyra årsklasser, anknytande till sjätte
klassen i någon av den sexklassiga folkskolans
huvudformer. Den avser att ge
seminarie-eleverna, vilka ju utbildas för anställning
även vid fyraåriga statsrealskolor och
kommunala mellanskolor, tillfälle till ingående
kännedom om skolor av nämnda typ.

På Högre lärarinneseminariets och
Normalskolans stat äro f. n. (1929) uppförda rektor,
9 lektorer, 1 adjunkt, 11 ämneslärarinnor, av
vilka en tillika är biträdande föreståndarinna
vid seminariet och en biträdande
föreståndarinna vid Normalskolan, 3 biträdande
ämneslärarinnor samt övningslärare.

Vid Högre lärarinneseminariet upprättades
1892 en hushållsskola, avsedd att
utbilda lärarinnor i huslig ekonomi för
folkskolornas och de högre flickskolornas
räkning. Skolan uppfördes av 1926 års riksdag
på ord. stat, fick s. å. nya bestämmelser om
styrelse, förvaltning och organisation samt
namnet Statens skolkökssemina,r
i-um och hushållsskola.
Lärarinneseminariets rektor skall vara rektor även för
denna läroanstalt, som består av fyra ord.
kurser: en lärarinnekurs, en husmoderskurs
(praktisk avslutningskurs för Normalskolan),
en kurs för utbildande av
ekonomiföreståndarinnor vid större anstalter och en kurs för
utbildande av hemföreståndarinnor.
Normalskolans elever få sin undervisning i huslig
ekonomi vid hushållsseminariet, och vid
lä-rarinnekursen anordnas årl. skolkökskurser
för elever från Stockholms folkskolor.
Lära-rinnekursen omfattar 3 terminer, de övriga

kurserna 2 terminer var. Vid
skolkökssemi-nariet och hushållsskolan äro anställda 6 ord.
lärarinnor (en är bitr, föreståndarinna). —
Till Högre lärarinneseminariet i dess helhet
utgå för budgetåret 1928—29 i anslag 226.445
kr. I seminariet är undervisningen avgiftsfri,
likaså i skolköksseminariets lärarinnekurs.

Enär Högre lärarinneseminariet tidigare ej
kunnat fylla det växande behovet av
lärarinnor, ha enskilda seminarier inrättats med i
det hela samma organisation. — Anna
Sandströms seminarium, anknutet till Anna
Sandströms högre flickskola i Stockholm,
upprättades 1900. Från början tvåårigt,
utvidgades det 1907 med en tredje klass.
Utbildningen har särskilt varit inriktad på
humanistiska ämnen, geografi och biologi. —
Privata högre lärarinneseminariet
inrättades 1899 i Stockholm av Sofi
Anderson tills, m. N. G. V. Lagerstedt och L.
Lindroth. Det organiserades med två kurser: en
lägre, tvåårig, avsedd att utbilda lärarinnor
för familjer samt för flickskolans lägre eller
mellersta klasser, och en högre, minst
ettårig, för facklärarinnor för det högre
stadiet. Med seminariet förenades en högre
flickskola, Oskarsskolan. — Högre
lärarinneseminariet vid stiftelsen
Kjellbergska flickskolan i
Göteborg öppnades 1908 och är organiserat i nära
överensstämmelse med Högre
lärarinneseminariet i Stockholm. —- Dessa privata
seminarier ha åtskilliga år åtnjutit statsunderstöd;
avgångsbetyg från dem medför samma
kompetens som dylikt betyg från statens
seminarium. Enär överproduktion av lärarinnor
under senare tid ansetts föreligga, beslöt 1927
års riksdag successivt avveckla två enskilda
seminarier, vilka enl. beslut av K. m:t blevo
de två Stockholmsseminarierna. Fr. Sg.

Högre skolan, se R i d n i n g.

Högreståndskultur, de högre
samhällsklassernas kultur i motsats till allmogekultur
(se d. o.). Utmärkande för h. är, att andliga
eller materiella kulturströmningar snabbt
utbreda sig över skilda länder och trakter, att
den i motsats till den provinsiella
allmogekulturen är mer eller mindre internationell.
H. har alltsedan medeltiden följt ung. samma
utvecklingslinjer i större delen av Europa. I
Sverige kan man dock knappast tala om h.
i vidare bemärkelse före 1500-talet. Den h.,
som under 1500-talet började framträda,
uppbars till en början främst av konungahuset
och högadeln och stod under starkt tyskt och
nederländskt inflytande. Mot slutet av
1600-talet och under hela 1700-talet var det franska
inflytanden, som satte sin prägel på Sveriges
h., vilken dock under 1700-talet fick en
medvetet nationell utformning. Under 1700- och
1800-talet uppbars h. av breda folklager, i
städerna borgerskapet, på landsbygden adeln
och prästerskapet. G. S-ng.

Högsbro, Sofus Magdalus, dansk
politiker (1822—1902). Blev 1848 teol. kand.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free