Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högsbro, Sofus Magdalus - Högsbro, Svend - Högsby - Högseröd - Högsjö (Västernorrlands län) - Högsjö (V. Vingåkers och Lännäs socknar) - Högsjöflottan - Högskola - Högslätt - Högspänning - Högspänningsledning - Högsrum - Högsta domstolen (Konungens högsta domstol, HD)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Högsbro, S.—Högsta domstolen
362
påverkades av Grundtvig och förestod 1850—
62 folkhögskolan i Rödding, där han verkade
för danskheten i Sönderjylland. H. var 1858—
64 och 1865—1902 led. av folketinget, 1887—
1901 med ett kort
avbrott dess talman,
förde där från början
en kristligt
demokratisk realitetspolitik
och slöt sig till den
religiösa och nationella
flygeln bland
bondevännerna. Han var en
huvudman för
»valg-menigheds»-rörelsen.
Efter 1864 års krig
röstade H. emot 1866
års författning och
blev en av ledarna för den nationella
(Grundt-vigska) vänstern. 1870 slöt han sig till den
förenade vänstern, vars moderata flygel han
tillhörde. H. följde 1890—94 F. Bojsen i
dennes förhandlingspolitik men skilde sig 1894
från denne före den slutliga förlikningen och
var 1895—97 vänsterreformpartiets ordf. 1865
—83 redigerade H. Dansk Folketidende, den
bästa och bland lantbefolkningen
inflytelserikaste politiska tidningen. 1872—93 var han
statsrevisor. — Se H:s »Mit forhold til
Grundtvig, Tscherning og Monrad» (1902) och
»Brev-veksling og dagböger» (utg. av H. Lund; 2 bd,
1924—25); E. Henrichsen, »Mændene fra
for-fatningskampen», I (1913). P. E-t.
Högsbro, S v e n d, dansk politiker (1855—
1910), son till S. M. H. Blev jur. kand. 1878,
overretssagförer 1881 och höjesteretssagförer
1889. H. deltog i filantropiskt och religiöst
arbete av olika slag, verkade bl. a. för
kvinnosaken och var en av andelsrörelsens ledare.
H. var 1895—1909 led. av folketinget,
tillhörde vänsterreformpartiet samt var 1905—08
trafik- och 1908—09 justitieminister. P. E-t.
Högsby, socken i Kalmar län, Handbörds
härad, s. v. om Oskarshamn; 339,56 kvkm,
5,670 inv. (1929). Genomflytes i bördig
dalgång mellan kustlandets och höglandets
skogsmarker av Emmån. 4,105 har åker, 26,650 har
skogs- och hagmark. I H. ligger Berga (omkr.
600 inv.), järnvägsknut, industri- och
handelsort, vidare Högsby (omkr. 750 inv.), kyrkby,
stations- och industrisamhälle med
lantmannaskola, samt Ruda, järnvägsknut. Sydsvenska
kraft-a.-b. har betydande vattenkraftverk vid
Högsby och Blankaström. Egendomar: Berga,
Ruda m. fl. Ingår i H. och Fågelfors pastorat
i Växjö stift, Handbörds kontrakt.
Högseröd, socken i Malmöhus län, Frosta
härads slättbygd (se Frosta); 29,74 kvkm,
1,688 inv. (1929). Genomflytes av Bråån (till
Kävlingeån). 2,574 har åker, 115 har
skogs-och hagmark. I H. ligger huvuddelen av
mu-nicipalsamhället Löberöd (se d. o.). Pastorat
i Lunds stift, Frosta kontrakt.
Högsjö, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands s. domsagas tingslag, på v.
stran
den av Ångermanälvens mynningsvik; 226,23
kvkm, 4,445 inv. (1929). Höglänt skogs- och
bergsbygd, bebyggd utmed viken och i två
dalgångar i n. v.—s. ö.; i viken den bergiga
ön Åbord. 1,767 har åker, 15,848 har
skogs-och hagmark. Utmed viken sågverk vid Rö
(omkr. 300 inv.) och Ramvik (omkr. 950 inv.),
sulfitfabrik vid Utansjö (omkr. 600 inv.) samt
örlogsdepå vid Gustavsvik (se d. o.). Ingår i
H. och Hemsö pastorat i Härnösands stift,
Ådalens kontrakt. Litt.: P. A. Salvén, »Boken
om H.» (1918).
Högsjö. 1. Gods i V. Vingåkers och Lännäs
socknar, Södermanlands och Örebro län, vid
Högsjön, 3 km s. v. om H. station på V.
stambanan; 5,500 har, därav 900 har åker;
tax.-värde 1,362,700 kr. (1927). Vid H. har drivits
järnbruk 1636—1872. H. nämnes omkr. 1380.
Ägdes 1663—1770 av släkten Rålamb.
Inköptes 1782 av brukspatron Ch. Eberstein
och har sedan gått i arv till släkten von
Mecklenburg.
2. Maskinfiltfabrik invid H. 1. Äges av
Schullström & Sjöströms a.-b., stiftat 1888,
aktiekap. 1,800,000 kr., årl. tillv.-värde 3 mill.
kr.; 185 arb. Tax.-värde 1,495,000 kr. (1927).
Högsjöflottan, se Hochseeflotte.
Högskola, högre undervisningsanstalt,
universitet, akademi, institut.
Högslätt, ett slättland, beläget på större
höjd ö. h. Namnet brukas även mer
oegentligt om vidsträckta bergländer, ss. Mexikos,
Quitos och Tibets »högslätter». O. Sjn.
Högspänning. Enl. gällande författning (se
Elektricitetslagstiftning) indelas
elektriska anläggningar i Sverige i sådana
för högspänning (över 250 volt spänning
till jord) och sådana för lågspänning
(250 volt och därunder till jord). Ledningar
och anläggningar, som föra h., äro
konces-sionspliktiga och underkastade stränga
säkerhetsföreskrifter. G. H-r.
Högspänningsledning, se Elektrisk a
r-betsöverföring och H ö g s p ä n n i n g.
Högsrum, socken på Ölands v. kust, Slättbo
härad, Kalmar län, s. om Borgholm; 40,io
kvkm, 730 inv. (1929). Skogig strandbygd
nedom landborgen; nära kyrkan Ölands högsta
punkt (51 m ö. h.). 1,213 har åker, 2,102 har
skogs- och hagmark. I H., vid Kalmarsunds
smalaste del, ligger hamnen och
sommarkurorten Stora Rör. Ingår i Räpplinge och H:s
pastorat i Växjö stift, Ölands medelkontrakt.
Högsta domstolen (Konungens
högsta domstol), förk. HD, högsta
instansen i det svenska domstolsväsendet.
Konungens domsrätt, tidigare utövad på en avd. av
rikets råd, Justitierevisionen,
uppdrogs genom Förenings- och säkerhetsakten
1789 åt en särskild högsta domstol, där även
ofrälse män hade plats och konungen, liksom
i Justitierevisionen, ägde två röster. Närmare
bestämmelser gåvos om HD:s organisation 15
maj 1789 (förordnande för HD, p. m. till
riks-drotsen) och om dess kompetens 22 maj s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
