Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högsta domstolen (Konungens högsta domstol, HD) - Högsta domstolen i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Högsta domstolen (i Finland)
364
(instruktion för HD). HD kom att bestå av
12 lagkunniga män, hälften frälse och hälften
ofrälse, med riksdrotsen som den främste.
Dess ställning höjdes och stärktes genom 1809
års R. F. Under gustavianska tiden tillsattes
ledamöterna blott på förordnande, i några fall
utan tidsbegränsning, i allm. för viss tid (1—
3 år); led. behöll sitt förutvarande ämbete
och även sin titel, med tillägg av »ledamot
i K. M:ts Högsta domstol eller
Justitierevi-sion». 1809 blev justitiestatsministern en av
de 12; för de övriga 11 blev ledamotskapet
ett särskilt ämbete, som ej fick beklädas
tilllika med annat civilt ämbete; de fingo titeln
justitieråd, generallöjtnants rang och lön å
rikets stat. Justitiestatsministerns
ledamotskap avskaffades vid departementalstyrelsens
införande 1840 (HD har sedan dess ingen
särskild ordf.), stadgandet om frälse och
ofrälse börd borttogs 1845, och i samband
med Regeringsrättens tillkomst 1909
upphävdes konungens rösträtt (den hade i HD
utövats två gånger, av Gustav III 11 jan. 1790
och av Oskar II 15 maj 1889). Fr. o. m. 1861
arbetar HD på avdelningar, och antalet
justitieråd har efter hand ökats till 24 (1909), av
vilka 3 tjänstgöra i lagrådet. Justitieråden
skola vara lagkunniga, ha fullgjort vad
författningarna föreskriva dem, som uti
domarämbeten må nyttjas, och i sådana värv
ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet (§ 17
mom. 1 R. F.).
HD tillkommer: 1) att som högsta instans
pröva de mål, som enl. lag genom
revisions-ansökning, besvär el. underställning dragas
under dess prövning (hit höra mål från
krigs-domstolarna, sedan 1915 även i krigstider;
jfr i övrigt bl. a. kap. 30 rättegångsbalken);
2) att pröva ansökningar om tillstånd av
konungen att fullfölja talan i mål, som enl. lag
icke utan sådant tillstånd må dragas under
konungens prövning (»dispensmål», § 18 mom.
2 R. F.; denna uppgift anförtroddes HD 1915
i samband med inskränkningar i rätten att
överklaga hovrätts utslag, se S u m m a
revi sibi lis); 3) att omedelbart upptaga och
pröva åtal mot vissa ämbetsmän för
förbrytelser i ämbetet; 4) att, efter rannsakning
vid rådstuvurätt, i ärende om utlämning av
förbrytare pröva huruvida hinder mot
utläm-ningen föreligger (lag 4 juni 1913); 5) att
pröva ansökningar om återbrytande av dom
el. återställande av försutten tid
(»resnings-ansökningar»), utom i mål av beskaffenhet
att kunna tillhöra Regeringsrättens slutliga
prövning (§ 18 mom. 1 R. F.; jfr kap. 31
rättegångsbalken) ; 6) att avgiva utlåtande över
ansökningar om nåd i brottmål, med samma
undantag, som nämnts under 5) (§ 26 R. F.);
7) att, därest från domstolar el. ämbetsmän
inkomma förfrågningar om lagens rätta
mening i sådana fall, som höra till domares
åtgärd, giva de sökta förklaringarna (§ 19 R.
F.). — HD:s tidigare befattning med
lagstiftningsfrågor överflyttades på lagrådet 1909;
då upphörde även justitieråds deltagande i
justitiekonselj.
Dispensmål prövas av tre justitieråd
(»dispensavdelningen»). I övrigt kunna ringare
mål prövas av fem, så ock av fyra, där alla
fyra äro ense om slutet; över viktigare saker
skola minst sju döma; flera än åtta må ej
deltaga i prövningen, utom i s. k. plenimål
(§ 22 mom. 1 R. F.). Om plenimål gäller
stadga 11 juni 1920 (äldre stadgar 1876, 1905
och 1909); till främjande av rättskipningens
enhet kan avdelning av HD hänskjuta ett mål
el. viss i målet uppkommen fråga till
avgörande a,v HD i dess helhet. I krigsrättsmåls
prövning deltaga två högre militärer, som
konungen därtill förordnar (§ 20 R. F.).
Frånsett dispensavdelningens tjänstgöring,
som rättar sig efter behovet, skall HD, enl.
lag 14 maj 1915, varje år arbeta 8 veckor på
en avd., 29 veckor på tre avd. och under den
övriga tiden, utom övliga jul- och påskferier,
på två. Dessa avd. äro lika behöriga att
upptaga ärendena. Justitieråden äga i övrigt att
sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.
Ärendena föredragas i HD av
revisionssekreterare (§ 24 R. F.). Alla HD:s beslut utfärdas
i konungens namn och med dess höga
underskrift el. under dess sekret (§ 23 R. F.). HD
sammanträder på Stockholms slott;
förhandlingarna äro ej offentliga. Om ledamöternas
ansvarighet se Opinionsnämnd och
Riksrätt. Jfr Besvär, Justitieråd,
Lagrådet, Nedre
justitierevisio-nen, Revision och Underställning.
Litt.: H. Blomberg, »Om Sveriges Högsta
domstols statsrättsliga ställning och
betydelse» (i Uppsala Univ:s Årsskr. 1880); B.
Wedberg, »Konungens Högsta domstol 1789
—1809» (1922; härtill K. G. Westman, »Den
gustavianska HD och dess hävdatecknare», i
Hist. Tidskr. 1924), och E. Kallenberg, »Svensk
civilprocessrätt», I (2:a uppl. 1923). B. W.
Högsta domstolen i Finland inrättades
genom lag av 22 juli 1918 och började sin
verksamhet 1 okt. s. å. (då senatens
justitie-dep. indrogs). Den utövar högsta domsrätten
i rättegångsmål, vakar över rättvisans
hand-havande av domstolar och exekutiva
myndigheter, äger på anmodan avge utlåtande till
regeringen om stiftande, ändring, förklaring
och upphävande av grundlag eller till
civil-och strafflagstiftningen hörande lagar samt
inkomma med framställning om åtgärder för
ändring eller förklaring av lag eller
förordning. I högsta instans avgör den
rättegångsmål, som dragas under dess prövning från
hovrätt, ägodelningsrätt eller annan
myndighet, avgör vidare ansökningar om
återställande av försutten tid samt om brytande av
laga kraft ägande dom, utnämner
underdomare, handlägger frågor huruvida ett mål
skall prövas av domstol eller administrativ
myndighet samt avger utlåtanden i
benåd-ningsärenden. H. består f. n. (1929) av 1
president och 12 justitieråd, är delad på två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
