Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höijer, Benjamin Carl Henrik - Höijer, Carl Theodor - Höijer, Johan Leonard - Höja - Höjd - Höjdcirkel - Höjdhopp - Höjdkarta - Höjdmätare - Höjdmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Höijer, C. Th.—Höjdmätning
372
Fransmannen P. Lewden hoppar 1,95 m. Stockholm
1925.
patetiska uttrycket: »Sök sanningen! Och förde
den dig till helvetets portar, så klappa på».
Litt.: L. Bygdén, »B. H., en kort
framställning af hans lefnad och filosofiska
ståndpunkt» (1872); A. Nybiæus, »Den filosofiska
forskningen i Sverige», 1:2 (1875); E. J:son
Leufvén, »Kritisk exposition af B. H:s
kon-struktionsfilosofi» etc. (1897); B. Liljekrantz,
»B. H.» (1912) och »B. H:s tidigare
identitets-filosofi» (1913). — H:s porträtt återges på
plansch vid sp. 368. C. H-m.
Höijer, Carl Theodor, finländsk
arkitekt (1843—1910). Studerade för G. T. P.
Chiewitz i Åbo (1861—62) och för F. W.
Scho-lander i Stockholm (1863—68). I Helsingfors
uppförde H. ett flertal byggnader, bl. a.
Ate-neum (1885; se Helsingfors, bild 15).
Höijer, Johan Leonard, musiker (1815
—84); elev av Konservatoriet, organist i
Katarina kyrka i Stockholm, musikanmälare i
flera huvudstadstidningar (bl. a. Dagligt
Allehanda och Svenska Tidningen). H. utgav
solosånger och pianostycken samt arrangerade
melodierna för 3:e uppl. av Geijers och
Afze-lius’ »Svenska folk-visor». H:s »Musiklexikon»
(1864; suppl. 1867) var det första i Sverige
med biografier. Biogr. av R. Bergström i Sv.
Landsmålen, VII: 1 (1888). T. N.
Höja, socken i Kristianstads län, S. Åsbo
härad, på Ängelholmsslätten, s. om Ängelholm;
25,07 kvkm, 1,306 inv. (1929). 2,321 har åker;
egentlig skog saknas. Ingår i H. och Starby
pastorat, Lunds stift, S. Åsbo kontrakt.
Höjd. 1. (Astron.) I det horisontala
koordinatsystemet användas koordinaterna a z
i-m u t och höjd. Den senare är lika med
objektets vinkelavstånd från horisonten längs
den storcirkel, som lägges genom objektet
vinkelrätt mot horisontalplanet. K. Lmk.
2. (Sjöv.) Ett fartygs läge (dess latitud och
longitud) till sjöss bestämmes genom mätning
av himlakroppars höjder medelst
reflexions-instrument (kvintant, sextant, oktant el.
cirkel). Mätes h. över sjöhorisonten, fås
observerad h., som, rättad för horisontens
dal-ning (se d. o.), ger apparent h. och efter
ytterligare rättelse för refraktionen sann
lokal h. För att få den sanna höjden
måste man ytterligare rätta dels för
höjd-parallaxen (se P a r a 11 a x), vilket ger
under-el. överkantens sanna geocentriska h.,
dels för halvdiametern, då medelpunktens
sanna geocentriska h. fås. Dessa två rättelser
behöva i praktiken göras blott vid höjdmätning
av solen och månen. Se vidare Sextant.
— Korresponderande höjder kallas
sådana lika stora h., som mätas på samma
ort (vanl. över artificiell horisont och för
kronometerreglering) av samma himlakropp
dels före, dels efter dess meridianpassage.
— Ett fartyg säges vara »på höjden av en
viss ort», då det befinner sig på ortens
lati-tudsparallell. H. W-L*
Höjdcirkel, astron., en vinkelrätt mot
horisontalplanet lagd storcirkel. De till ett och
samma horisontalplan hörande storcirklarna
skära varandra i zenitpunkten. De med
horisonten parallella cirklarna på himmelssfären
benämnas almukantarater el.
höjd-paralleller. K. Lmk.
Höjdhopp utföres från marken över en
mellan två stolpar anbragt träribba dels med,
dels utan anlopp (se bild). För att undgå
vrickningar företages nedhoppet i en med lös
sand fylld grop. Världsrekordet i h. är vid
ingången av 1929 för herrar 2,03 m med
anlopp och 1,67 utan. Å. S-n.
Höjdkarta, en karta, som återger ett
områdes höjdförhållanden el. höjd över ett
antaget horisontalplan, vanl. havsytan. Detta
plägar ske genom backstreck, nivåkurvor el.
efter andra metoder. Jfr Karta och
Kartbeteckningar.
Höjdmätare, instrument, som anger höjden
över vattenytan (marken) i luftskepp och
flygplan. H:s konstruktion grundas på
lufttryckets avtagande med avståndet från jordytan.
H. konstrueras i princip som en
aneroidbaro-meter, graderad i mot lufttrycket svarande
höjder över jordytan. ö-g*
Höjdmätning, bestämning av höjdskillnaden
mellan två punkter (vanl. bestämning av en
punkts höjd över havsytan). H. utföres
genom n i v e 11 e r i n g (se d. o.),
trigono-metrisk h. (se Triangelmätning)
el. barometerhöjdmätning.
Nivelle-ring ger det mest, barometerhöjdmätning det
minst noggranna resultatet.
Barometerhöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
