Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjdmätning - Höjdparallax - Höjdparallell - Höjdratt - Höjentorp - Höjer - Höjer, Johan Adolf - Höjer, Magnus Mauritz - Höjer, Nils Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Höjdparallax—Höjer, N. J.
374
mätning grundar sig på det förhållandet, att
lufttrycket avtager med höjden över havet.
För två punkter på olika höjd är skillnaden
i lufttryck lika med vikten av den mellan
dem liggande luftpelaren. Genom att mäta
lufttrycket i de båda punkterna samt ur temp.
och tryck bestämma spec. v. hos det
mellanliggande luftskiktet kan man sålunda
beräkna höjdskillnaden mellan punkterna.
Härför har man uppställt en formel, varvid även
införts korrektion för fuktighet m. m.
Dessutom ha hjälptabeller upprättats för
beräkningen. För bestämning av lufttrycket
brukas kvicksilverbarometer, aneroid (se Bar
o-meter och P a u 1 i n a n e r o i d) el.
hypso-meter (se d. o.). Om barometerobservationerna
ej göras samtidigt på de punkter, som skola
höjd mätas, måste hänsyn tagas till växlingar
i lufttrycket under den tid observationerna
pågå. Lufttrycksvariationerna registreras
vanl. med en självregistrerande
stationsbaro-meter, efter vilken korrektion införes.
Nedanstående tabell visar huru hög, vid
olika tryck och temp., den luftpelare är, som
svarar mot en förändring av 1 mm i
barometerståndet, el. m. a. o. huru många m man
vid de angivna barometerstånden och temp.
måste höja el. sänka sig i atmosfären för att
framkalla en förändring av 1 mm på
kvicksilvret i barometern.
Lufttryck vid
i mm +20° +10° +0° -10° -20°
780 ......... 11,1 10,7 10,2 9,8 9,4
760 ......... 11,4 10,9 10,5 10,1 9,7
740 ......... 11,7 11,2 10,8 10,4 9,9
720 ......... 12,o 11,5 11,1 10,6 10,2
700 ......... 12,8 11,9 11,4 11,0 10,5
680 ......... 12,7 12,2 11,8 ll,s 10,8
Barometerhöjdmätning är vid topografisk
kartläggning användbar i trakter med så
stora höjdskillnader, att man kan bortse från
mätningsfelen, vilka i de flesta fall röra sig
inom en el. annan m. Vid konstruktion av
höjdmätare (se d. o.) för flygmaskiner har
denna metod tillämpats. G. Rbg.
Höjdparalla’x, astron., se Paralla x.
HöjdparalleTl, astron., se Höjdcirkel.
Höjdratt, art., se Lavettage.
Höjentorp, kronodomän i Eggby socken,
Skaraborgs län, vid en vik av sjön Skärvlången,
v. om Billingen; 428 har, därav 111 har åker;
tax.-värde 155,800 kr. (1927). Tillhörde under
medeltiden från 1284 Skara biskopsstol och
indrogs vid reformationen till kronan;
donerades 1647 till M. G. De la Gardie, som
uppförde ett praktfullt slott (nedbrunnet 1722).
1680 reducerades H. men gavs på livstid åt
De la Gardies änka. Jonas Alströmer
arrenderade från 1726 H. på livstid och upprättade
där bl. a. ett stort schäferi och 1736 en
schä-feriskola. Släkten Alströmer arrenderade H.
till 1830 men lät gården förfalla.
Höjer, köping på Sönderjyllands v. kust,
Tönder amt, Danmark; 1,136 inv. (1925). Hamn
för Tönder. Under tyska tiden besöktes H.
årligen av tusentals tyska badgäster.
Höjer, Johan Adolf, civilingenjör (1849
—1908), halvbror till M. M. H. Blev fil. kand,
i Uppsala 1873 och tog examen från
Teknologiska institutets avd. för väg- och
vattenbyggnadskonst 1876. H. blev 1877 fyringenjör
hos Lotsstyrelsen och 1891 överfyringenjör.
Vid Lotsstyrelsens omorganisation 1899 blev
han led. av styrelsen och chef för
fyringenjör-kontoret. H. var en mycket framstående
fyrtekniker. Han författade banbrytande
uppsatser inom det fyrtekniska området och
medverkade kraftigt till det svenska fyrväsendets
omdaning. L-r.
Höjer, Magnus Mauritz, skolman,
historiker, politiker (1840—1910). Blev 1866 fil.
dr i Uppsala, tjänstgjorde 1867—79 vid
Stockholms gymnasium samt var 1879—1905 lektor
vid Högre allmänna
läroverket å
Södermalm i Stockholm och
1886—93 föreståndare
för Wallinska skolan.
1891—1908 var H. en
av Stockholms stads
representanter (frihandlare och radikal) i
Andra kammaren och
1903—08 led. av
bevillningsutskottet.
Han tillhörde 1895—
99 folkpartiets
för
troenderåd och slöt sig i • likhet med
partiets övriga medlemmar 1900 till det
nybildade Liberala samlingspartiet. H. utgav
bl. a. »Om Carl XII:s myndighetsförklaring
och 1697 års riksdag» (1866), »öfversigt af
Sveriges yttre politik under åren 1676—80»
(i Uppsala Univ:s Årsskr. 1875),
»Konungariket Sverige, en topografi sk-stati sti sk
beskrif-ning» (4 bd, 1872—84), ett högst förtjänstfullt
arbete, delvis stött på en grundlig revision av
källorna, samt flera läroböcker i historia. Han
författade dessutom Karl X:s, Karl XI :s och
Karl XII:s historia i »Sveriges historia från
äldsta tid till våra dagar» (1877—79) och
medarbetade i E. Wallis’ världshistoria (om
katolska reaktionen 1555—1618). H. höll en
lång följd av år populärvetenskapligt
historiska föreläsningar i Stockholm. 1875—79
utgav han publikationen Ur Folkens Häfder.
Höjer, Nils Jakob, historiker, skolman
(1853—1923), bror till J. A. H. Fil. dr och
docent i statskunskap i Uppsala 1882, lektor
i Visby 1884 och vid Högre latinläroverket å
Norrmalm i Stockholm 1898—1919. Han var
också rektor för Whitlockska samskolan i
Stockholm 1903—09. H. tog verksam del i
arbetet för de allmänna läroverkens
omorganisation, utarbetade tills, m. A. Lindhagen
och S. Boije »Yttrande i läroverksfrågan»
(1899), med sakrik och omsorgsfull
utredning av bestående värde, och var en mycket
verksam led. av läroverkskommittén 1899—
1902. Av H:s skrifter märkas »Norges
storting. Afd. 1. Norska grundlagen och dess källor»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
