Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörselorgan - Hörselsten - Hörsholm - Hörsne med Bara - Hörup - Hörup, Viggo Lauritz Bentheim - Hörvik - Höskallra - Hösnuva - Hössna - Höst - Höst, Jens Kragh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Hörselsten—Höst
402
neration av grundhinnans smalaste del
motsvaras av oförmåga att höra höga toner,
liksom att djur med kort snäckgång endast
kunna uppfatta ett mycket begränsat antal
toner. Att vi kunna urskilja toner med samma
tonhöjd, som frambringas samtidigt av olika
instrument, beror på deras olika klangfärg.
Denna betingas näml, av de till antal, höjd
och styrka växlande övertoner, som åtfölja
grundtonen och komma olika områden av
grundhinnan att vibrera. — Vår förmåga att
lokalisera ljud grundar sig på örats
utomordentliga känslighet för tidsdifferenser. En
ton, som kommer från en sida, träffar det
ena örat något tidigare än det andra, varvid
tidsskillnaden omedvetet utnyttjas för
loka-lisationen. Jfr Klangfärg, Ljud och
Ton. T. P.
Hörselsten, se Fiskar och Statiska
organ.
Hörsholm, dansk köping på Själland,
Fre-deriksborg amt, 22 km n. om Köpenhamn;
1,676 inv. (1925). Rester av det praktfulla H.
el. Hirschholm s 1 o t, uppfört 1737—
44 av drottning Sofia Magdalena och ofta
använt som kungligt residens.
Huvudbyggnaden raserades 1810—12. E. Ebg.*
Hörsne med Bara, socken i Gotlands n.
härad, nära ö. kusten, 20 km ö. s. ö. om Visby;
36,53 kvkm, 474 inv. (1929). Omfattar skog och
odlad bygd mellan Källunge-, Tall- och
Holm-myrarna i v. och Lina myr i ö. 843 har åker,
1,543 har skogs- och hagmark. Hörsne
kyrkas långhus, från 1200-talets sista årtionden,
har e-i figurrik höggotisk sydportal (jfr
Gotland, sp. 876). Om Bara ödekyrka se B a r a
och Gotland, bild 5. Ingår i Dalhems,
Ganthems, Halla och H. pastorat i Visby stift,
Medelkontraktet.
Hörup, socken i Kristianstads län,
Ingel-stads härad, på den bördiga
Simrishamnsslät-ten, s. v. om Simrishamn; 12,74 kvkm, 822 inv.
(1929). 1,218 har åker; egentlig skog saknas.
I H. ligger en mindre del av
municipalsam-hället Löderup (se d. o.). Ingår i Löderups
och H:s pastorat i Lunds stift, Ingelstads
kontrakt.
Hörup, Viggo Lauritz B e n t h e i m,
dansk tidningsman, politiker (1841 22/5—1902
“/s). H. blev 1867 jur.
kand, och kom in i den
politiskt och litterärt
radikala krets, som
samlades kring Georg
Brändes. Som
medarbetare i den
nyupp-satta vänstertidningen Morgenbladet från
1873 gav H. prov på
glänsande
journalistisk begåvning,
bitande ironi och fyndig
stil. 1876 blev han fol-
ketingsman och var 1877 vänsterns advokat
vid riksrättsåtalet emot flera ministrar. H. var
1881—83 Morgenbladets faktiske huvudred.,
men då vänstern 1883 splittrades, blev han de
radikala »européernas» ledare och uppsatte
1884 jämte E. Brändes tidningen Politiken,
som han redigerade till 1901 och gjorde till en
av Danmarks största tidningar. Han var
statsrevisor 1879—92 och 1895—1900. Vid
folke-tingsvalen 1892 föll han igenom för P. A.
Alberti (se d. o.). När Danmarks första
vänsterministär bildades 1901, blev H.
trafikminister men var då redan dödssjuk.
Som politisk författare och talare fick H.
ett stort namn i dansk historia. Han ägde
en sällspord förmåga att med utmärkt
klarhet uppdraga de kulturella och politiska
riktlinjerna samt skapa slagord, som sedan löpte
landet runt. Som det litterära
»genombrottets» politiske förmedlare hade han en
huvudandel i skapandet av en ny, offentlig opinion
i motsats mot den nationalliberala. Inom
vänstern representerade han en kombination
av gammal bondevänlig och modern
köpen-hamnsk rationalism i motsats mot
grundt-vigianerna. Hans båda huvudsyften voro att
skapa politisk jämlikhet för små och stora
utanför klasser och intressen samt att fastslå
det onyttiga och farliga i ett rikt utvecklat
försvar. På det förra området bidrog han
varaktigt att demokratisera danskt tänkesätt,
på det senare framkallade han våldsamma
brytningar inom folket och bidrog liksom den
Estrupska fästningsagitationen att ge
försvarsfrågan en skev ställning inom dansk
politik. Ett urval av H:s tal och artiklar
utgavs i 3 bd 1902—04. Litt.: E.
Henrich-sen, »Mændene fra forfatningskampen», II
(1914). P.E-t.
Hörvik, fiskläge i Mjällby socken, Blekinge,
11 km ö. om Sölvesborg, med hamn, skyddad
av två pirarmar; 80 fiskare.
Stormvarnings-station. Ändpunkt för järnväg från Sölvesborg.
Höskallra, bot., se Läppblomstriga.
Hösnuva, med., se H ö f e b e r.
Hössna, socken i Älvsborgs län, Redvägs
härad, ö. om Ulricehamn; 63,83 kvkm, 842
inv. (1929). Skogtäckt platåområde; i H.
Västergötlands högsta berg, Galtåsen, 362 m
ö. h. 1,051 har åker, 4,655 har skogs- och
hagmark. Ingår i H., Gullereds och
Strängse-reds pastorat i Skara stift, Redvägs kontr.
Höst, se Årstider.
Höst, Jens Kragh, dansk författare (1772
—1844). Blev 1792 jur. kand, och var 1801—
07 assessor i Hof- og stadsretten; levde sedan
som litteratör. Han utgav en rad kortlivade
litterära tidskrifter och författade några
historiska skrifter; största betydelsen har »Grev
J. F. Struensee og hans ministerium» (3 bd,
1824; tillökad ty. övers. 1826—27). H. var
en av dem, som tidigast och ivrigast
strävade att åstadkomma samförstånd mellan
Nordens folk, ledde 1795 tidskr. Nordia samt
var den egentlige stiftaren av Det
skandinaviske literaturselskab (1796) och i 6 år dess
sekr. H. utarbetade även »Svensk haandord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
