Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höst, Jens Kragh - Höstadonis, Gossen i det gröna - Höstaster - Höstdagjämning - Höstfibla - Höstflox - Höstsol, Gustaf Fredriksons ålderdomshem - Höstsäd - Hötzendorf - Höverö - Hövitsman - Hövärde - Höyen, Niels Laurits - Höyer, Cornelius - Höör (Hör) - Höör—Hörby järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Höstadonis—Höör—Hörby järnväg
404
bog» (1799) och »Svensk sproglære» (1808).
Efter statsvälvningen i Sverige 1809 och efter
Karl Augusts död 1810 sändes H. till
Stockholm att verka för Fredrik VI:s val till
tronföljare. Jfr H:s »Erindringer» (1835) och
uppsats av J. Ekedahl i festskriften till H.
Schück (1905). E. Ebg.*
Höstadonis, Gossen i det gröna, bot.,
se A d o n i s.
Höstaster, namn på fleråriga Aster-arter,
huvudsaki. härstammande från Nordamerika,
vilka odlas i trädgårdar, ss. A. Novae-Angliae
och A. amellus.
Höstdagjämning, astron., se Dagjämning.
Höstfibla, bot., se Leontodon.
Höstflox, bot., se P h 1 o x.
Höstsol, Gustaf Fredriksons
ålderdomshem, stiftelse för att bereda
fristad åt behövande ålderstigna sceniska
artister. Initiativet till H. togs 1912 av
styrelsen för Svenska teaterförbundet, som samlade
grundplåten. Gustaf Fredrikson
testamenterade 1912 hela sin kvarlåtenskap, 269,000 kr.,
till H., som därpå upptog hans namn. H.
konstituerades 1913 med en styrelse av åtta
personer, av vilka Fredrikson utsåg fyra,
som sedermera komplettera sig själva, och
Svenska teaterförbundet väljer fyra. 1918
inköptes och inreddes egendomen Såsta, 3/g
mtl, i Täby socken, Stockholms län, vid
Vallen-tunasjöns s. strand, 35 km n. om Stockholm. H.,
som invigdes 8 sept. 1918, lämnar f. n. (1929)
fristad åt 20 pensionärer och skall utvidgas.
H:s tillgångar utgjorde 1928 omkr. 730,000 kr.
Verkst. dir. har hela tiden varit H:s egentlige
skapare, dir. Ernst Norée. H. stödjes sedan
1923 av föreningen Höstsols vänner. G. K-g.
Höstsäd, säd, som sås på hösten för att
överleva vintern och skördas följ, sommar. I
Sverige odlas vanl. endast vete och råg, i landets
s. delar stundom även korn som h. H. J. Dft.
Hötzendorf, se Conrad von H ö t z e
n-d o r f.
Höverö, fideikommissegendom i Grolanda
socken, Skaraborgs län, 17 km s. v. om
Falköping, med underlydande i Floby 2,625 har,
därav 835 har åker; tax.-värde 720,500 kr.
(1927). Nämndes 1390 som sätesgård och är
sedan 1762 fideikommiss inom släkten Fock.
Hövitsman kallades under medeltiden och
början av nyare tiden innehavaren av ett
större el. mindre slottslän, på 1500-talet och
i början av 1600-talet även befälhavaren över
en större el. mindre truppstyrka till lands el.
sjöss. Jfr även Rikshövitsman. Ehd.*
Hövärde, se Fodermedel, sp. 679.
Höyen, Niels Laurits, dansk
konsthistoriker (1798—1870). H. studerade 1822—
25 i Tyskland, Österrike och Italien samt blev
1829 prof, i historia och mytologi vid
konst-akad. i Köpenhamn. Under förarbetena till
ett verk om Danmarks konsthistoria samlade
H. i skilda delar av landet uppgifter om
inhemsk konst, i synnerhet äldre arkitektur.
Han lyckades skapa intresse för vården om
värdefulla byggnader;
så genomdrev han den
enl. nutida principer
alltför grundliga
restaureringen av
Viborgs domkyrka. H.,
som 1839 blev
inspektör, senare dir. för den
kungl. tavelsamlingen
och 1856 lärare i
konsthistoria vid univ., stod
i nära förbindelse med
de unga konstnärerna.
De mottogo starka
in
tryck av H:s krav på en i det nationella
bottnande konst. Som föreläsare var H. sällsynt
fängslande. — H:s skrifter jämte biografi äro
utg. av J. L. Ussing (1871—76). I J. Langes
»Udvalgte skrifter», 3 (1903), finns en uppsats
om H. som lärare och författare. E. L-k.
Höyer, Cornelius, dansk
miniatyrmålare (1741—1804). Studerade i Köpenhamn,
Paris, Rom och Dresden och blev 1769,
hemkommen till Köpenhamn, hovminiatyrmålare.
H. kallades ofta till utländska hov, bl. a. till
Stockholm (1782) och Petersburg (1797).
Utmärkta porträttminiatyrer av H:s hand
finnas utom i danska o. a. samlingar även på
Gripsholm. E. L-k.
Höör (H ö r), socken i Malmöhus län, Frosta
härad, n. om ö. Ringsjön; 61,56 kvkm, 3,196
inv. (1929). Höjer sig från Ringsjön mot n.;
omväxlande odlad slätt, lövskog, ljung- och
mossmark. 1,887 har åker, 3,394 har
skogs-och hagmark. I H. brytes och hugges
sandsten till slip-, kvarn- och byggnadssten.
Kyrkan, urspr. byggd vid 1100-talets mitt
av stenmästaren Mårten (och försedd med en
dopfunt av honom), senare flera gånger
tillbyggd, har en absid, som efter mönster av
Lunds domkyrka smyckats med en sirlig
ut-vändig blindarkad. Predikstol och
altarupp-sats äro praktfulla träsnideriarbeten från
1600-talets början av J. Kremberg (se d. o.).
H. ingår i H:s och Munkarps pastorat i
Lunds stift, Frosta kontrakt. — På H:s
slättbygd ligger municipalsamhället Höör,
164 har, 1,396 inv., handelsort och station
på Södra stambanan; tax.-värde å fast
egendom 3,034,700 kr. (1927), bev.-tax. inkomst
1,291,090 kr. G. R-ll; H. W-n.
Höör—Hörby järnväg, spårvidd 1,435 m, 12,7
km lång, mellan Höörs station på Södra
stambanan och Hörby, Frosta härad, öppnades 1882.
Den övergick i östra Skånes järnvägs-a.-b:s
ägo 1913. På grund av driftförluster år efter
år upphörde trafiken vid nyåret 1929. F. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
