Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - I (J, kemi) - Ia. - Iakchos - Ialomita - Iamblichos - Iapetos - I armén kvarstående officerare - Iasi, Jassy - Iason (Jason) - Iatrofysik, -kemi, -matematik, -mekanik - ib. - Ibadan - Ibáñez - Ibb, Sankt (Sankt Jakob) - Iberer - Iberien - Iberis - Iberiska bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
I—Iberiska bergen
406
Iär nionde bokstaven i svenska alfabetet;
det finns i samma form i latinet. I
svenskan är i vanl. tecken för i-ljud, sällan
stumt (t. ex. i Sverige) eller uttalat som j
(t. ex. i pioniär) eller j* (t. ex. i nation) i
lånord. I jämte föregående g, s, ss, st, t
i lånord beteckna tillsammans ofta J-ljud,
t. ex. religiös, division, mission, Kristian,
lektion; xi betecknar ibland kf, t. ex. reflexion.
I andra språk har i-tecknet de mest skiftande
ljudvärden.
Om i som tecken för den imaginära enheten
se Imaginära tal. — I logiken
betecknar I ett partikulärt affirmativt omdöme
(se d. o.). — I latinet var I även = 1 (jfr
Taltecken).
I (J), kem. tecken för en atom jod.
la., förk. för amerikanska staten lowa.
Ia’kchos (lat. Ia’cchus), grek, myt., en vanl.
med Dionysos identifierad gud, som förekom
i Eleusinska mysterierna (se d. o., sp. 677).
lalomita [jaTåmitsa], vänsterbiflod från
Transsylvanska alperna till Donau, i
Rumänien. 224 km lång; flodområde 12,790 kvkm.
Biflod från vänster Prahova; i trakten kring
Prahova finnas Rumäniens största oljefält.
Ia’mblichos (lat. Ia’mblichus). 1. En av de
äldsta grekiska romanförfattarna (2:a årh. e.
Kr.), bördig från Syrien el. Babylonien. Jfr
E. Rohde, »Der griechische Roman und seine
Vorläufer» (3:e uppl. 1914). — 2. Nyplatonsk
filosof från Chalkis i Celesyrien, levde i förra
hälften av 300-talet e. Kr. I anslutning till
Plotinos’ system införde han en hierarki av
mellanväsen mellan gudar och människor och
utbyggde den allegoriska tolkningsmetoden av
de religiösa företeelserna. Han synes
härigenom ha lyckats att infoga allsköns
orientaliska religioner, vidskepelse och undertro i
en hednisk teologi; han var även berömd som
undergörare. Av I:s verk om pytagoréernas
åsikter äro fem böcker bevarade. M. Pn N-n.
Ia’petos (grek. Iapeto’s, lat. Ia’petus), grek,
myt., en bland titanerna (se d. o.), son till
Uranos och Gaia, förmäld med Klymene,
Oke-anos’ dotter, och far till Atlas, Prometheus
och Epimetheus. A. M. A.*
I armén kvarstående officerare, officerare,
vilka gått direkt ur aktiv tjänst till denna
grupp och där kvarstodo, tills avsked erhölls
eller till sin död. Numera sker övergången
från aktiv tjänst i stället till
vederbörande reg:tes reserv; ännu förefintliga
officerare, som kvarstå i armén, uppgå på grund
därav numera blott till ett fåtal. M. B-dt.
lasi [jaj*], J assy, stad i Moldau,
Rumänien, vid Bahluiu (tillflöde till Pruts
högerbiflod Jijia); 97,000 inv. (1926), därav mer än
hälften judar. I. ligger 150 m ö. h. på en
bergsluttning bland skog, vinplanteringar och
trädgårdar. I staden finnas 58 synagogor och
43 ortodoxa m. fl. katolska kyrkor, däribland
De tre heligas kyrka (restaurerad). I. är säte
för en ortodox ärkebiskop och metropolit, en
rom.-kat. biskop och ett universitet (grundat
1862) med 172 lärare och 3,584 stud. (1925).
Handel med spannmål och vin. — I. var 1565
—1862 huvudstad i furstendömet Moldau.
Ia’son (J a’s o n), grek, myt., anförare för
argonauterna (se d. o.).
latrofysik, -kemi, -matematik, -mekanik (av
grek. iatro’s, läkare), se Medicin.
ib., förk. av ib ide m (se d. o.).
Ibädan, stad i Sydnigeria, i landskapet
Joruba, vid floden Odo-ona och järnväg;
omfattar 40 kvkm, omkr. 240,000 inv.
Landskapets viktigaste handelsplats.
Ibänez [icoa’njäp], se Blasco-Ibänez.
Ibb, Sankt (namnet urspr. förk. för
Sankt Jakob), socken i Malmöhus län,
Rönnebergs härad; 7,52 kvkm, 1,018 inv.
(1929). Omfattar ön Ven (se vidare d. o.).
Pastorat i Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Ibèrer, under antiken namn på två vitt
skilda folkslag, som icke synas ha haft något
annat än namnet gemensamt.
1. De europeiska i. voro de tidigaste
kända invånarna på Pyreneiska halvön,
vilken efter dem kallades I b e r i a (namnet
möjl. besläktat med E b r o). De torde ha
varit delade i en mängd olika stammar; folk
av »iberisk» ras synas ha bebott även s.
Frankrike, och sedan W. v. Humboldt har
man stritt om huru långt begreppet »iberisk»
ras skall utsträckas. Humboldts tes, att
b a s k e r n a (se d. o.) äro en kvarleva av
de forna i., har mycket för sig. I.
uppblandades med invandrande kelter (jfr K e
11-iberer) och försvunno senare, kanske i
samband med västgotiska erövringen.
2. Folk i det nuv. Georgien på Kaukasus’
s. sluttningar, omtalat av klassiska
författare från 2:a årh. f. Kr. till 400-talet e. Kr.
Antagligen voro de besläktade med de
nuvarande Kaukasusfolken. J. Ch-r.
Ibèrien (lat. Ibéria), forntida namn på
Pyreneiska halvön.
Ibèris, bot., se Korsblommiga.
Iberiska bergen, kastilianska högslättens n.
ö. randberg mot Ebro-(Iberus-)dalen, Spanien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
