Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idéassociation - Ideell - Idefjorden - Idéflykt - idegran, Id, Barrlind - Idem - Idenor - Idensalmi - Identifiera - Identisk - Identitet - Identitetsbricka - Identitetsfilosofi - Identitetskort - Identitetsteorien - Ideografi - Ideogram - Ideolog - Id est - Idestam, ätt - Idio- - Idioblaster - Idiom - Idiomatisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Ideell—Idiomatisk
422
stor del på utforskandet av
associationsför-loppet, i det att den söker att genom detta
avslöja undermedvetna psykiska
sammanhang. Också på det kriminalistiska området
ha liknande metoder använts. Vanl. tillgår
undersökningen så, att en serie av ord
tillropas den misstänkte, varvid denne har att
ögonblickligen svara med att ange de i., som
uppstå. Bland orden befinna sig också
sådana, som referera sig till brottet. Det
förnämsta symtomet på skuld består nu däri,
att vid de farliga orden associationen
för-dröjes och även ibland röjer ett sammanhang,
som förbrytaren söker dölja. Metodens
effektivitet har dock blivit bestridd. C. H-m.
Idee’ll, översinnlig, existerande blott som
idé, tanke-; upphöjd, riktad på högre syften;
osjälvisk. — Om ideella föreningar
se Förening, sp. 197.
Idefjorden, no. Iddefjorden, fjord av
Ska-gerak, tills, m. det trånga inloppet Svinesund
gräns mellan Sverige och Norge; längd 25 km.
Jfr karta vid art. Bohuslän.
Idéflykt, se Sinnessjukdom.
Idegran, Id, Barrlind, Ta’xus baccäta,
mindre träd el. buske av fam. Taxaceae bland
barrträden, med utstående, kransställda
grenar och tvåsidigt riktade, platta, fleråriga, i
regel mörkgröna barr. Honblommorna sitta
ensamma i bladvecken. Fröet är vid mognaden
nedtill omgivet av ett skålformigt, rött,
saftigt fröhylle. I. förekommer sällsynt i s. och
mellersta Sverige, företrädesvis i
kusttrakterna, och uppträder vanl. enstaka bland
andra träd, någon gång i små bestånd. I. växer
mycket långsamt och kan nå en ålder av
bortåt 2,000 år. I Sverige når den sällan en
höjd av 8—10 m, men i länder med mildare
klimat, t. ex. England, kan den bli ett ganska
stort träd. I. odlas under många former i
trädgårdar och tål lätt klippning. De tätbladiga
grenarna användas till gravkransar o. dyl.
Barren ha besk smak och äro giftiga. Jfr pl. vid
art. Barrträd, bild 12 och 26. G. M-e.
I’dem, lat., den- el. detsamma.
Idenor, socken på Hälsinglandskusten,
Bergsjö och Forsa tingslag, Gävleborgs län,
närmast s. om Hudiksvall och
Hudiksvallsfjär-den; 54,97 kvkm, 1,402 inv. (1929).
Genom-flytes av Delångersån. 615 har åker, 3,642 har
skogs- och hagmark. Ingår i Hudiksvalls och
I:s pastorat i Ärkestiftet, Sundhede kontrakt.
I’densalmi (fi. lisalmij. 1. Stad i Kuopio
län, Finland. Anlagd som köping 1860;
stads-privilegier 1891; 3,468 inv. (1928),
finsktalande. — 2. Socken i samma län; 718 kvkm,
11,515 inv. (1928), finsktalande. O. Brn.
Identifiera, igenkänna el. bevisa, att en
person (sak) är densamma som förut
ifrågavarande; uppvisa enheten av två (el. flera)
föremål, begrepp o. s. v. — Subst.-.
Identifikation el. Identifiering.
Ide’ntisk, en och samma; liktydig,
likaly-dande.
Identitet (av lat. i’dem, detsamma), filos.
Identiska äro företeelser, som fullständigt
sammanfalla. Den s. k. logiska
identitetslagen (A är A) utsäger eg. endast, att man
icke får tillägga ett föremål andra
bestämningar, än det har, och icke frånkänna det
sådana, som det äger. C. H-m.
Identitetsbricka bäres under krigföring av
all militärpersonal för att underlätta
fastställande av stupad, drunknad eller sårad
persons namn, grad m. m. På i. anges
vederbö-randes nummer eller namn. I. kallas i
Sverige nummerbricka.
Identitetsfilosofi, den åskådning, enl. vilken
det absoluta är identitet eller indifferens av
motsatsen, t. ex. av subjektet och objektet.
Se Schelling.
Identitetskort, postv., en av postverket
utfärdad handling, varmed en person kan på
postanstalt legitimera sig för utbekommande
av värdeförsändelser. Ett i. innehåller
fotografi och en kortfattad personalbeskrivning
av innehavaren samt dennes egenhändiga
namnteckning. Avgiften för ett i. är i Sverige
50 öre. Ett i Sverige utfärdat i. (på svenska
och franska) gäller i alla till
världspostför-eningen anslutna länder. På kort, som
ut-ställes vid postexpedition el. poststation,
skri-ves emellertid texten endast på svenska,
varför dylikt kort icke gäller i annat land än
Sverige, Danmark, Finland eller Norge. I. är
giltigt under tre år från den dag, då det
utfärdats. E. G-e.
Identitetsteorien, se Parallellteorien.
Ideografl (av grek. ide’a, idé, och gra’feln,
skriva), begreppsskrift. I. sammansättes ej av
bokstäver och har intet samband med (tal-)
språket. Ett ideografiskt tecken (i d e
o-g r a m) är internationellt, i den mån dess
betydelse fått uttryck på olika språk, t. ex.
siffrorna (1, 2, 3 o. s. v.), +, —m. fl.
Kinesernas och egypternas bildskrift är i.
Ideogra’m, se Ideografi.
Ideolog [-a’g], opraktisk, realiteten
föraktande tänkare; svärmare. — Ideologi,
opraktisk, ogenomförbar lära.
Id est (förk. i. e.), lat., det är, det vill säga.
Idestam, finländsk adlig ätt, härstammande
från senator C. J. Idman (se I d m a n, släkt).
Han adopterade 1819 sin brorson
bergmästaren Gustaf I. Dennes son brukspatronen Knut
Fredrik I. (1838—1916) grundade 1865 i
Tammerfors Finlands första träsliperi i större
skala och 1868 Nokia träsliperi (senare även
pappers- och cellulosafabrik).
I’dio- (grek. i’dios, egen), själv-, egen-.
Idiobla’ster, se Växtanatomi.
Idiom [-a’m], språk, dialekt; en individs
språk.
Idiomatisk, tillhörande el. karakteristisk för
ett visst idiom (i motsats mot andra); att
tala idiomatiskt är att bruka ett språks
kännetecknande vändningar, att tala korrekt
hänför sig till formlära, ljudlära och
syntax. — Karakteristisk vändning kallas
idiotism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
