Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Igenkänningssignal - I. G. (Interessen Gemeinschaft) Farbenindustrie Aktiengesellschaft - Iggesund - Igidi - Iglar - Iglau - Iglesias - Iglesias, Ignasi - Iglu - Ignaberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Igenkänningssignal—Ignaberga
442
Igenkänningssignal. Varje fartyg äger enl.
skeppslistan (se d. o.) ett visst tecken eller
nummer, utgörande en bokstavskombination,
vilken, signalerad, utgör dess i. På
örlogs-fartyg nyttjas även i. av annat slag, särskilt
för att hindra vådabeskjutning under mörker.
I. G. (Interessen Gemeinschaft)
Farbenindustrie Aktiengesellschaft i Frankfurt
a. M., tysk industrisammanslutning, bildades
1925 genom överenskommelse mellan
Tysklands sex största färgfabriker. Senare har
ännu ett antal stora industrier indragits i
koncernen. Anställda: 25,000 tjänstemän och
83,000 arbetare. Trots stark
efterkrigskon-kurrens hade tillverkningen av färger 1927
stigit till omkr. 50,000 ton (värde 220 mill.
Rmk). Dessutom tillverkas alla slags
kemikalier, farmaceutiska produkter, film, lacker,
garvämnen, lättmetaller, konstsilke,
konstgjorda gödselmedel m. m. Koncernen
experimenterar med bl. a. framställning av
brännoljor ur kol och trä. Kvävefabrikerna (jfr
Badische Anilin- und Sodafabrik)
äro de största i världen; enbart tillverkningen
av syntetiska kvävegödselmedel var 1928 över
500,000 ton, beräknat som rent kväve och till
ett värde av över 1/2 milliard Rmk (nära ^3
av hela världsbehovet). O. C-n.
Iggesund, bruksdomän i Gävleborgs län,
omfattande I:s järnbruk och trämassefabrik
i Njutångers socken (tax.-värde 6,690,400 kr.,
därav för jordbruk 605,200 kr., 1927), vidare
Strömbacka (se d. o.) bruk med Hedvigsfors
samt Håstaholmens (se Hudiksvall), Hybo
(se d. o.), Bergsjö (i Bergsjö socken), Hålsjö
(i Norrbo socken), Storåns (i Delsbo socken)
m. fl. sågverk; därjämte skogs- och
jordbruksegendomar. Brukssamhället I., omkr.
2,800 inv. (1929), ligger 10 km s. om
Hudiksvall, vid utbyggda fall i Iggesundsåns
mynning, har station på Ostkustbanan samt
lastkajer (intill 6,5 m kajdjup) vid
Iggesundsfjär-den av Bottniska viken. Anläggningarna vid
I. utgöras av järnverk med masugnar,
besse-merverk, lancashiresmedja, valsverk m. m.
samt sulfat-, sulfit- och sulfitspritfabriker,
träsliperi och sågverk. Ägare till hela
domänen är a.-b. Iggesunds bruk, stiftat 1876,
aktiekap. 10 mill. kr.; 1,500 arb. (1929).
Bolaget äger även andelar i Dannemora,
Vigels-bo m. fl. gruvor. Ärstillv.: 5,000 ton järn och
stål, 25,000 stds trävaror, 75,000 ton cellulosa
och mek. trämassa, 500,000 1 sulfitsprit och
80,000 kg terpentin; sammanlagt värde omkr.
17 mill. kr. — I. privilegierades 1685 för Karl
XI:s hovkommissarie Isaak Breant d. ä., som
anlade järnbruket. 1722—1800 ägdes I. av
släkten Grill (se d. o.). Det inköptes 1870 av
österby och Strömbacka bruks ägare, övertogs
1876 av a.-b. Iggesunds bruk och genomgick
på 1870-talet en omfattande nydaning (bl. a.
anlades bessemerverk). Numera äro
trävarurörelse och trämassetillverkning viktigast.
Igidi, ökenområde i v. Sahara (se d. o.).
Iglar, Hirudi’nea, en grupp av klassen ring-
Medicinska blodigeln, Hirudo medicinalis.
maskar, Annelida. Den segmenterade,
mask-formiga, i regel mer eller mindre platta
kroppen är utvändigt tätt ringlad och bär i
vardera kroppsändan en sugskiva. I. leva
i allm. i vatten, förflytta sig dels
simmande, dels krypande med sugskivorna och
livnära sig med att suga blod. K ä k
iglar n a, Gnathobdelleae, äro utrustade med
tre sågtandade käkar. Hit hör den
medicinska blodigeln, Hirudo medicinalis,
vilken förekommer över större delen av
Europa i dammar och på dylika ställen, ehuru
numera flerstädes sällsynt. Till färgen är den
svartgrön, vanl. med längsgående, gulröda
strimmor på ryggsidan (se vidare
Blodig-1 a r). Allmännare är h ä s t i g e 1 n,
Aulasto-mum gulo (Haemopis vorax), som är svart och
vars käkar blott kunna genomskära
slemhinnor. I Nordafrika angriper den t. ex.
drickande hästar; i regel lever den av maskar och
insektlarver. I tropikerna leva
landblodig 1 a r av släktet Haemodipsa, vilka kunna
bli en verklig landsplåga även för människan.
Till snabeliglarna, Rhynchobdelleae, hör
bl. a. den några cm långa f i s k i g e 1 n,
Pisci-cola geometrica, som lever parasitiskt på
huden och gälarna av sötvattensfiskar. T. P.
I’glåu, se J i h 1 a v a.
Igle’sias, stad på s. v. Sardinien, Italien;
19,844 inv. (1921). Bly- och zinkgruvor.
Igle’sias, I g n a s i, katalansk dramaturg
(1871—1928), en av den nyare katalanska
litteraturens främsta. I. skrev över ett 30-tal
pjäser, mestadels av realistisk läggning, som
vunno stort bifall och livligt debatterades,
bland dem »L’Escors6», »El cor del Poble»,
»Els vells», »Les garces», »Foc-nou» m. fl. På
sv. finnes »Lladres» (Rövare) i »Modärna
trubadurer» av K. A. Hagberg. K. A. H.
Iglu, eskimåisk snöhydda, se Bostad, sp.
933 och bild 2.
Ignaberga. 1. Socken i Kristianstads län,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
