Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imperativt mandat - Imperator - Imperatoria - Imperatorisk - Imperfektum - Imperia, Porto Maurizio - Imperial - Imperial chemical industries ltd. - Imperial conference - Imperialdukat - Imperial federation league - Imperial institute - Imperialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
All
Imperator—Imperialism
478
ståndpunkt som den svenska; ofta bestämmes
uttryckligen, att folkrepresentanten icke kan
bindas av sina valmän (jfr danska grundlagen
§ 55, nederländska grundlagen § 87, Schweiz’
författning art. 91 och franska
författningslagen 30 nov. 1875 § 14). H. T-n.
Imperator, lat. Titeln imperator
tilldelades inom den romerska republiken
.innehavaren av militärt överbefäl efter vunnen
seger genom tillrop (acklamation) av
soldaterna och under medverkan av senaten, under
Caesar och triumvirerna även åt
underbefälhavare. Från Augustus’ tid brukades titeln
som kejsarens förnamn (uttryckande hans
generella prokonsulariska makt), men därjämte
intogs i hans titulatur antalet acklamationer.
Enär titeln ej längre tillerkändes
underbefälhavare, bars den, frånsett några
undantagsfall, blott av kejsaren. (E. St.)
Imperatöria, bot., se U m b e 11 a te r.
Imperatorisk (jfr Imperator),
befallande.
I’mperfektum (lat. imperfe’ctum, näml.
te’m-pus, »0’fulländad tid») kallas i de
indoeuro-peiska språken ett tempus, som betecknar,
att skeendet tillhör förfluten tid och är
samtidigt med ett visst tidsmoment (»i går beslöt
man»; »han slog sig, då han föll»). I
svenskan är de starka verbens i. bildat genom
stamvokalens förändring, de svagas genom
ändeisen -de (kallade).
Impe’ria, förr Porto Maurizio, ital.
provins i Ligurien, vid Medelhavet; 1,182
kvkm, 157,795 inv. (1927). Når till franska
gränsen och omfattar v. delen av Liguriska
alperna. Huvudstaden, Imperia (28,968 inv.),
är sammanslagen (1923) av hamnstäderna
Porto Maurizio och Oneglia, vid Imperos
mynning och järnvägen Genua—Ventimiglia.
Livlig handel (särskilt med olivolja). Kurort.
Imperiäl (av lat. imperiälis), kejserlig. —
1. I sammansättningar brukas imperia
1-i betydelsen stor, t. ex.
imperialfor-m a t, stort pappersformat,
imperialupp-1 a g a, upplaga i imperialformat.
2. Benämning på ett guldmynt, i värde
motsv. 10 dukater (se Dukat). I Ryssland
brukades ordet i. som beteckning för
guldmynt om 10 rubel (halvimperial = 5
rubel). Imperialer och halvimperialer
präglades med längre el. kortare uppehåll 1755—
1894. Från 1897 till tsardömets fall brukades
benämningen i. (halvimperial) på guldmynten
om 15 (71/2) rubel. A. W-dt.
Imperiäl Chemical Industries Itd. [impi’oriol
ke’mikol fndostriz li’mitid] grundades på
hösten 1926 genom sammanslagning av de
fyra företagen Brunner, Mond & co., United
alcali co., Nobel industries Itd. och British
dyestuffs Corporation.. Den kom till stånd på
initiativ av sir Alfred Mond (nu lord Melchett),
som därigenom ville trygga det brittiska
imperiets oavhängighet i kemiskt-industriellt
hänseende, kanske i första hand den engelska
färgindustrien, som hade att kämpa med stora
svårigheter. Före sammanslagningen
behärskades sedan längre tid tillbaka
tillverkningen av »tunga kemikalier» (soda, klor,
alkalier, syror, gödselämnen m. m.) av
Brunner, Mond och United alcali co.; ett visst
samarbete dem emellan hade även ägt rum.
Nobel industries (krut och sprängämnen)
bildades 1918 genom sammanslagning av ett
flertal firmor och British dyestuffs Corporation
likaså 1918 genom sammanslagning av
landets två största firmor inom
färgämnes-branschen. Fusionen omfattar även en del
företag utanför den egentliga kemiska
industrien. O. C-n.
Imperiäl conference [impi’oriol kå’nforons],
se Rikskonferenser.
Imperiäldukät, ryskt guldmynt, slaget 1834
—85, = 3 silverrubel = 8 kr. 64 öre
nominellt värde.
Imperiäl federation league [impFarial
fedo-réFJon li’g], se Imperialism.
Imperiäl institute [impFariol i’nstitjöt],
eng., »riksinstitutet», ett i London för den
brittiska rikstankens främjande 1887
upprättat institut med uppgift att utforska och
sprida kännedom om de olika riksdelarnas
naturliga resurser samt främja dessas
utveckling. Det är inrymt i en ståtlig byggnad i
South Kensington, där bl. a. en permanent
utställning av rikets naturprodukter är
anordnad. I. verkar även genom föreläsningar,
understöd åt forskningsfärder samt
utgivandet av en Bulletin. V. S-g.
Imperiali’sm (av lat. impe’rium, se d. o. 1),
ett slagord med rätt skiftande betydelse, på
olika sätt anknutet till de ledande politiska
grundsatserna i Romerska riket under
kejsartiden (Imperium Romanum). Med i. menas
sålunda stundom en särskilt inom modern
stormaktspolitik märkbar strävan efter
inflytande på ledningen av en världsdels eller
hela kulturvärldens öden eller ock en strävan
att i en stark riksenhet samla och med
varandra sammanbinda ett vitt utsträckt rikes
skilda delar (moderland, kolonier,
skyddsområden o. s. v.). Modern kolonialpolitik har i
bägge dessa bemärkelser kallats
imperialistisk. Stundom brukas i. med klandrande
bibetydelse som beteckning för frihetsfientlig
maktsträvan, särskilt hos en stormakt. I
propagandapolemiken under världskriget
beskylldes Tyskland av sina fiender för renodlad
»imperialistisk» politik med
»världsherraväldet» som yttersta mål. Från tyskt håll
svarades med beskyllningar mot England för en
i., som sades åsyfta absolut sjöherravälde och
hegemoni i Europa. Av flera historiker har
perioden mellan de stora koloniförvärven på
1880-talet och världskrigets utbrott 1914
kallats »imperialismens tid», så t. ex. av
österrikaren H. Friedjung i »Das Zeitalter des
Im-perialismus 1884—1914» (3 bd, 1919—22).
Han definierar i. såsom »folkens åtrå efter
växande andel i världsherraväldet, närmast
genom besittningar på andra sidan haven».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
