Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imperialism - Imperialsäng - Imperiellt pastorat - Imperiepreferens - Imperiet - Imperium - Impermeabel - Impertinent - Impetigo - Imphal el. Manipur - Impietet - Implantation - Implicit - Implicite - Impluvium - Imponderabilier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Imperialsäng—Imponderabilier
480
Inom den angelsaxiska världen har
beteckningen brittisk i. vanl. en specifik
betydelse, näml, åsyftande den inre brittiska
riks-enhetsrörelse, som först framträdde på
1860-talet och sedan dess vuxit sig allt starkare,
åtm. under tiden fram till världskriget.
Uppfattningen av de brittiska kolonierna och
övriga besittningar som med moderlandet
sidoordnade organiska lemmar i rikskroppen
inskärptes först inom den politiska litteraturen
(t. ex. i sir Charles Dilkes »Greater Britain»,
1868, och J. R. Seeleys »Expansion of
England», 1883). I praktisk politik upptogs den
av statsmän sådana som Disraeli. Rosebery,
J. Chamberlain, Cecil Rhodes, Cromer, Milner,
Deakin, Seddon m. fl. En samlingspunkt för
dessa strävanden blev den av W. E. Forster
1884 bildade föreningen Imperial
federation league, som sökte verka för
imperial federation, d. v. s. en närmare,
federativ sammanslutning av rikets skilda delar.
Föreningen upplöstes 1893, men dess arbete
fortsattes av flera sammanslutningar med
mera begränsat syfte, väsentligen arbetande
för en ekonomisk rikssamnianslntning (jfr
Imperiepreferens) eller ett enhetligt
och stärkt riksförsvar. Officiella organ fick
rörelsen i de f. ggn 1887 sammankallade k
o-1 o n i al k o n ferenserna, sedan 1907
kallade rikskonferenser (se d. o.). Vid
rikskonferensen 1926 antogs formligen ett
betänkande. som fastslog den nya, med
moderlandet fullständigt jämlika ställning, till vilken
de stora självstyrande dominions arbetat sig
fram (jfr Storbritannien, historia). V.S-g.
Imperialsäng, (utdrags-)säng för två; en
sådan i empirestil återges vid art. Bädd, bild
10. Eg. betyder i. en säng med sänghimmel,
som arrangerats i »kejserlig» (se Imperial)
kronform (fr. impériale, även namn på
omni-bustak); se bild vid art. Fontaine, P. F. L.
Imperiellt pastorat, motsvarighet i Finland
under ryska tiden till Sveriges regala
pastorat. Kyrkoherde utsågs i dem sedan 1896 av
senatens ekonomiedep. I. likställdes genom
förordn. 25 maj 1918 med de konsistoriella,
dock så, att de kyrkoherdeämbeten, med vilka
domprostämbetet (ett i varje av de fyra
stiften) är förenat, besättas av statsrådet enl.
tidigare gällande bestämmelser. O. Brn.
Impérieprefere’ns (eng. imperial preference),
det företräde i form av lägre tullar, som
huvudparten av det brittiska imperiet, dock ej
t. ex. Indien, medger varor från imperiet
framför varor från andra delar av världen.
Ibland anger uttrycket alla förmåner av olika
slag, som medges varor från imperiet framför
andra varor, t. ex. förutom tullnedsättning
företrädesrätt vid stats- och kommunala
leveranser. K. H. A.
Imperiet, eng. The empire (jfr Imperium),
»riket», ofta använt namn på Brittiska riket.
Impe’rium, lat. 1. I. betecknade i Rom den
högsta ämbetsmyndigheten, omfattande
jurisdiktion och kommando, ofta speciellt använt
om det senare; tillkom alltså konsuler,
prae-torer, diktatorn och hans magister equitum
men därjämte s. k. promagistrater (huvudsaki.
prokonsuler och propraetorer). I. utövades
domi (»hemma», i Rom och intill en romersk
mil utanför stadsgränsen) eller militiae (»i
fält», utanför angivna område). I det förra
fallet men ej i det senare var det underkastat
intelcession av kollega eller folktribun eller
vad till folket. Inom båda områdena kunde
både förvaltningsuppgifter och militära
uppgifter förekomma. Promagistraterna verkade
blott utom stadsområdet. Mot slutet av
republiken började ett högre i. (i. maius) framträda,
först meddelat Pompeius. Ur dettas
tillämpning på prokonsularisk myndighet härledde sig
kejsariinperiets särskilda karaktär. (E. St.)
2. (Jur.) Statens höghetsrätt över
statsom-rådet (territorialhöghet), i motsats till
statens äganderätt (lat. domi’nium), som alltid
är av privaträttslig natur, även när staten
är subjekt för rättigheten. Statens i. innebär
rätt för staten att på sitt område utöva
härskarmakt över landet med där varande saker
och personer, att där kräva fullt erkännande
för sina lagar, genomföra sina regeringsbeslut
och öva rättskipande myndighet. Denna dess
härskarmyndighet utesluter i regel annan stats
befogenhet att företaga statshandlingar inom
territoriet. Jfr
Exterritorialitets-rätt och S t a t s s e r v i t u t. K. H. B.*
Impermeäbel, ogenomtränglig. — Subst.:
Impermeabilitét.
Impertine’nt, näsvis, närgången. — Subst.:
I m p e r t i n e’n s.
Impetigo, lat., ett hudutslag, beroende på
varbakterier, som intränga utifrån under
hudens hornlager. Består av variga blåsor och sår
med stark benägenhet för spridning. I:s
läkning underlättas genom renlighet, dess
spridning motverkas genom att man hindrar sårens
vidrörande. I. brukar läkas utan ärr. E.L-g.
Imphal [fmphol] el. M a n i p u r, huvudstad
i britt.-ind. staten Manipur (Assam); 80.003
inv. (1921). I. är eg. en stor by, vars
invånare leva av lantbruk. Jfr Manipur.
Impietèt (lat. impi’etas), gudlöshet, brist på
vördnad (jfr Pietet).
Implantatiön. 1. (Kir.) Ett förfarande,
genom vilket en avskuren tarm insys i en
öppning i magsäcken eller i en annan tarmslynga
eller då andra rörformiga organ, t. ex.
urinledaren, förenas med urinblåsan. J. Å.*
2. (Odont.) En operation, varigenom en
rot-formad håla uppborras i käkbenet och en
naturlig eller konstgjord (metall el. porslin)
tandrot däri insättes och får fastväxa. R
e-och transplantation betyda
insättandet av en naturlig lösgjord tand i resp, sin
egen eller annan tands alveol. H. R-g.
Implicit, mat., se Explicit.
Impli’cite, lat., inbegripet.
Implüvium, lat., se Atrium 1.
Imponderabilier (mlat. imponderabi’lia),
»ovägbara ämnen»; i. troddes förr framkalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
