Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imponderabilier - Imponera - Impopulär - Import - Importera - Importförbud - Importhandel - Importtull - Importör - Imposant - Impotens - Impregnation - Impregnering - Impresario - Impressionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Imponera—Impressionism
482
ljus, värme m. m ; bildligt kallar man fördelar,
som ej kunna exakt taxeras (t. ex. en vacker
utsikt, vid köp el. hyra), för i. Jfr även
Immissioner av
imponderabi-1 i e r. — Bildligt brukas uttrycket i. även
om psykologiska faktorer, vilkas betydelse i
och för sig, t. ex. i politiken, ej kan bestämt
anges (är »ovägbar») men som kunna utöva
avsevärt inflytande, t. ex. stämningar el.
fördomar hos nationer el. enskilda personer.
Imponera (av lat. impönere, pålägga), göra
starkt intryck, väcka vördnad, respekt.
Impopulär, illa omtyckt; misshaglig för
många. — Subst.: Impopularitèt.
Impo’rt (av lat. importöre, införa), införsel
från främmande länder. Motsats: export.
Se Handelsbalans och Införsel. —
Importera, införa (från främmande
länder). — Importo r, person el. firma, som
köper från utlandet.
Importöra, se Import.
Importförbud, förbud mot införsel av vissa
varor. I. spelade under merkantilismen
betydande roll inom handelspolitiken och var
det längst gående uttrycket för denna
samhällsuppfattnings skyddsåtgärder mot
utländsk konkurrens. Senare tiders
handelspolitik har nästan helt frångått systemet med
i. — Kort efter världskriget fick det dock
av handels- och näringspolitiska skäl åter
mångenstädes insteg, dock ej i Sverige. 1
valutaregleringens intresse utfärdade
emellertid svenska regeringen 1924 i. för oarbetat
guld och guldmynt. De med i. besläktade
restriktiva åtgärder berörande importen, som
f. n. (1929) gälla i Sverige, äro betingade av
sociala hänsyn, av hänsyn till smittofaran, av
statsfinansiella och skattetekniska skäl o. s. v.,
eller ock åsyfta de att för vissa importvaror
åvägabringa samma reglering, som gäller för
inom landet tillverkade varor av samma slag.
Se E. Hadders, »Kontrollföreskrifter vid
import och export» (1926). K. H. A.
Importhandel, se Handel.
Importtull, se Tull.
Importör, se Import.
Imposa’nt, vördnadsbjudande, ståtlig.
Impote’ns (lat. impote’ntia, av nekande in
och po’sse, kunna), oförmåga att fullgöra de
sexuella funktionerna. — Adj.: I m p o t e’n t.
Impregnatiön [-prenj-], fördelningen av
impregnerande mineralsubstans, särskilt
malmmineral, såsom spridda korn i en
bergart. N. Zn.
Impregnering [-prenjé’r-], behandling av
fasta, vanl. fibrösa material med vissa ämnen
i flytande eller halvfast form eller också i
lösning i syfte att bibringa materialen en
bestämd egenskap, t. ex. göra dem lufttäta,
vattentäta, eldfasta eller motståndskraftiga
mot röta genom svampar eller bakterier.
Följ. ex. på olika slags i. meddelas:
1. Lufttäthet: Ballongtyg och tyg i
gasbehållare på luftskepp göras gastäta
genom att bestrykas med en fernissa av
cellu
losaacetat, löst i amylacetat, aceton och
liknande lösningsmedel.
2. Vattentäthet. Mot väta
impregneras läder och textilvaror. Vid garverier
tillverkas speciellt impregnerat läder, vilket
fylles med 15—30 % av blandningar,
innehållande ceresin, paraffin, vax, talg o. a. fetter,
harts m. m. Tidigare impregnerades på detta
sätt endast kromgarvat läder; numera föres
även impregnerat vegetabiliskt läder i
marknaden. Färdiga, grövre skodon av oimpregnerat
läder göras vattentäta genom insmörjning
med skosmörja eller läderolja, t. ex. för
sulorna blandning av kokt och okokt linolja. —
Impregnerade tyger användas i regnkappor, i
s. k. vindtygsdräkter, i markiser och till
kapell, suffletter och segel på båtar m. m.
Förutom kautschuk i gummikappor användas i
övrigt blandningar av feta ämnen, ss. fett,
vax, paraffin, harts och oljor samt »betande»
salter, ss. aluminiumacetat.
3. Eldfasthet. Vävnader, trä o. a.
lätt-antända material göras mera eldhärdiga
genom i. eller bestrykning med saltlösningar och
eldskyddsfärger, t. ex. ammoniumfosfat,
vattenglas och krita, utfällning av titansyra eller
tennsyra ur salter med vattenglas.
4. Träkonservering. Mot röta
impregneras i allt större utsträckning
järnvägs-syllar, telegrafstolpar och, sedan man fått upp
ögonen för träsvampens härjning i hus, även
en del byggnadsvirke. Härvid användas
steriliserande metallsalter i utspädd lösning,
t. ex. sublimat, kopparsulfat, fluornatrium
eller zinkklorid, samt kreosotolja ur
stenkols-tjära och även andra oljor. Vid i. inneslutets
virket i behållare, varur luften utpumpas, så
att virkets porer tömmas på luft och öppna
sig. Sedan införes impregneringsvätska i
behållaren, och vätskan utsättes för övertryck,
varvid den lätt tränger in i träet.
En analog skyddsimpregnering är
behandling av siden och ylle med speciella ämnen,
lösta i vatten eller sprit, till skydd mot mal.
Sådan i. brukas särskilt för dyrbara mattor,
bonader och förhängen. E-tN-n.
ImpresaTio, it. (svensk form imp re s
sa-rie el. impressario), ekonomisk ledare
av (teater-, musik- o. dyl.) turné.
Impressioni’sm (av fr. impression, intryck),
en konstriktning, som strävar efter att
fast-hålla intrycket av det flyktiga och
ögonblickliga såväl i fråga om rörelse som färg-,
Ijus-och atmosfäreffekter. Den har fått sitt namn
efter en målning av den franske
landskapsmålaren Claude Monet, »Impression», en bild
av en soluppgång, vilken utställdes i Paris
1874. Till en början brukades beteckningen
impressionist i förlöjligande mening, men det
dröjde icke länge, förrän de konstnärer, som
utställde tills, m. Monet, godtogo uttrycket
och själva kallade sig impressionister.
Enl. i:s teori skulle målningarna utföras
i det fria (f r i 1 u f t s m å 1 e r i, se d. o.), och
det ingick också i dess lära, att man från
X. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
