Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Independent churches of Christ in christian union - Independenter - Independent labour party - Indeterminism - Index
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Independenter—Index
498
samfundet alltmera. 1917 räknade det omkr.
17,000 medl. och ägde 330 kyrkor. Hg Pl.
Independe’nter (av lat. nekande in och
de-pendère, bero av), oberoende. 1. Den ur
engelsk calvinism framgångna fromhetsriktning,
som anser, att en mot N. T:s krav svarande
kyrka (congregation) skapas genom fri
sammanslutning av troende kristna, vilka alla,
lekmän såväl som präster, äro likaberättigade
och oberoende (independent) av all överordnad
kyrkostyrelse, så att varje församling (kyrka)
suveränt bestämmer om lära, kult, disciplin
och prästtillsättning. Synoder för gemensam
uppbyggelse och rådplägning anses gagneliga,
men för den synodala kyrkoorganisationen stå
i. principiellt lika främmande som för
stats-kyrkodömet. Se vidare
Kongregationa-lister. E. Nwn.
2. Ett franskt konstnärssamfund, Les
artist es indépendants, bildades 1884 av målaren
Dubois-Pillet (d. 1890). Det ställde som sitt
mål konstnärernas fullständiga frihet från
skolor och lagbud. Sedan dess har årl. en
»salon des indépendants» anordnats i Paris.
Där ha jämte massor av fuskverk framförts
betydande moderna uppslag. Många utlänningar
— även svenskar — ha deltagit i dessa fria
utställningar. G-g N.
Independent labour party [indipe’ndent
léi’-ba pä’ti], »oavhängiga arbetarpartiet»,
politiskt parti i England, grundat 1893 och från
1906 representerat i underhuset, där
arbetarpartigruppen kallas Labour party (se
vidare d. o.).
IndeterminFsm, se Determinism.
Index. 1. (Astron. och fys.) En visare el.
ett märke, varmed en graderad skala el. en
graderad cirkel på ett
vinkelmätningsinstru-ment avläses. Vid mindre noggrant placerad
i. eller vid oriktigt läge på nollpunkten (i
n-d e x f e 1) måste en konstant korrektion
anbringas till avläsningarna. B-d.
2. Ett i statistiken ofta förekommande
slag av relationstal. I. uttrycker bekvämt
och överskådligt förhållandet mellan det
matematiska värdet hos samma företeelse vid
olika tidpunkter, på skilda orter o. q. v. Som
utgångspunkt för uträkning av indextalen
nyttjas intensiteten hos den företeelse, som
skall mätas, vid en viss tidpunkt, på en viss
ort o. s. v. Det värde, varmed de övriga
mät-ningsresultaten jämföras, kallas indexseriens
bas. Basvärdet sättes vanl. = 100 eller 1,000,
och de funna värdena vid andra beräkningar
omräknas i relation till basvärdet.
Indextalen ange icke företeelsens absoluta storlek
utan endast nyssnämnda relation. Om basen
för en viss indexserie är 100 och indextalet
vid en beräkning befunnits vara 125, innebär
detta, att en ökning ägt rum med 25 %;
indextalet 75 skulle innebära en sänkning med
25 %.
Indexräkningar ha sin största betydelse
inom den ekonomiska statistiken, särskilt
prisstatistiken, där man genom i. fått ett
enkelt siffermässigt uttryck för den allmänna
prisnivåns förändringar. De med världskriget
följande rubbningarna i alla ekonomiska
förhållanden gjorde indexberäkningarna
synnerligen aktuella. Periodiskt fullföljda
indexserier uppkommo i mängd, ss. för parti- och
detaljpriser samt levnadskostnader, för löner,
produktion, frakter, handelsomsättning o. s. v.
Indexserier för partihandelspriser
ha i England regelbundet beräknats och
offentliggjorts av tidskr. Economist sedan 1868;
Sauerbechs indexserie grundades 1886 och är
förd tillbaka ända till 1818. Efter
världskriget utgivas dylika serier i nästan alla
länder, i allm. månadsvis. I Sverige offentliggör
sedan 1922 Kommerskollegium i sin tidskr.
Kommersiella Meddelanden en partiprisindex
med året 1913 som basperiod, omfattande
priser på såväl råvaror som halvfabrikat och, i
mindre utsträckning, färdigprodukter. I Svensk
Finanstidning publiceras en sedan 1918 av G.
Westin Silverstolpe uträknad serie,
huvudsakligen grundad på råvarupriser.
Retroaktiva indexberäkningar över partiprisnivån i
Sverige 1866—1913 ha utförts av K. Åmark
(i Kommersiella Meddelanden 1921, n:r 18).
Indexserier för
detaljhandelspri-s e r på livsmedel m. m., efter hand vanl.
utvidgade till att mer el. mindre fullständigt
omfatta även levnadskostnader i
övrigt, ha efter 1914 börjat utgivas i flertalet
länder. I Sverige utarbetade Socialstyrelsen
redan före världskriget årsindexsiffror för
livsmedels-, bränsle- och lysekostnader samt
bostadshyror med 1905 som basår. I Sociala
Meddelanden offentliggöres numera
månadsvis en indexserie för livsmedel, bränsle och
lyse samt kvartalsvis en fullständig
levnads-kostnadsindex (påbörjad vid årsskiftet 1916
—17), bägge med juli 1914 som basperiod.
— Levnadskostnadsindex har i många länder
lagts till grund för lönesättningar.
Till följd av prisnivåns starka förskjutningar
under och närmast efter världskriget blevo
näml, fixerade lönebelopp på kort tid så
föråldrade, att ändringar måste vidtagas. Man
hjälpte sig därför ofta fram med en
glidande 1 ö n e sk a 1 a (se Arbetslön,
sp. 1264), för vilken levnadskostnadsindexen,
vanl. med större el. mindre modifikationer,
ble.v normerande. I Sverige infördes glidande
löneskala med rörliga dyrtidstillägg för
statens befattningshavare från 1 juli 1919 och
har kommit till användning även för
tjänstemän i kommunernas tjänst samt vid vissa
halvoffentliga företag (t. ex. de enskilda
järnvägarna). — En sammanställning av i. för
partipriser och levnadskostnader inom de
flesta länder ingår månadsvis i International
Labour Review, utg. av Internationella
ar-betsbyrån i Genève.
Prisindextal av särskilt slag läggas i flera
länder till grund för s. k.
dyrortsgrup-p e r i n g a r (se d. o.). I Sverige har senast
1928 Socialstyrelsen fått i uppdrag att ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
