Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Index - Indexfel - Index Kewensis - Index librorum prohibitorum - Indiana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Indexfel—Indiana
500
arbeta allmänna sådana. Enl. 1919 års
riksdagsbeslut ligga dyrortsgrupperingarnas
resultat till grund dels för avpassande av de
skattefria, personliga avdragens storlek efter
levnadskostnaderna, dels för reglering av
lönerna åt statens befattningshavare. H. H-n.
Indexfel, se I n d e x 1.
Index Kewe’nsis Plant ärum
Phanerogamä-rum, »Kewförteckningen», en på Ch. Darwins
initiativ av sir J. Hooker och B. D. Jackson
utarbetad, av Royal botanic gardens i Kew
1893—95 i 4 vol. utgiven lista på alla kända
fanerogamers släkten och arter, deras
synonymer och hemland. Suppl. 1—6 omfatta
nybe-skrivna och nykombinerade arter t. o. m. 1920.
Index librörum prohibitörum, lat.,
»förteckning över förbjudna böcker» (förk. Index),
den påvliga katalogen över de arbeten, som
en katolik, vid äventyr av bannlysning, ej får
läsa. Ett försök till en sådan gjordes av
Damasus i Rom (biskop 366—384) och
fullföljdes 496 av Gelasius I i »Decretum de libris
recipiendis et non recipiendis». Den första
verkliga Index utgavs under kampen mot
reformationen av Paris’ univ. 1544 för
Frankrikes kyrka. Den första påvliga Index utgavs
1559 av Paul IV och påbjöds 1563 av
Tri-dentinska mötet till efterrättelse för hela
kyrkan. En lång rad nya uppl. (från Pius
IV:s 1564) ha sedan utgivits med
»förbättringar» och tillägg. För dessas
ombesörjande tillsattes 1571 en särskild
indexkongre-gation, vilken 1917 upphävdes av Benedictus
XV, som överlät dithörande ärenden till
Con-gregazione del sanfoffizio (se Kur i a). I
Index, som under 1500-talet riktades mot det
protestantiska kätteriet och omkr. 1600—1758
mestadels tog sikte på misshagliga katolska
skrifter, har man under 1800-talet mer och
mer måst begränsa sig till allmänna principer
och klassificeringar. Ryktbar blev Leo XIII:s
edition av 1900 (ny uppl. 1911) genom de nya
skrankor för vetenskaplig frihet, som där
drogos; bl. a. uppfördes Kant på index. Senare
har I. anlitats mot en rad »modernister» bl. a.
Loisy, Blondel och Tyrrell. Romerska kyrkan
äger även förteckningar över böcker, som
antingen efter vederbörlig censur förklarats
tillåtna (li’bri expurgäti) eller vilka, såframt
enskilda ställen strykas eller ändras, kunna
få påvlig hallstämpel (U’bri expurga’ndi). —
Litt.: F. H. Reusch, »Der Index der
ver-botenen Bücher» (2 bd, 1883—85); G. H.
Put-nam. »The censorship of the church of Rome»
(2 bd, 1906 ff.). (E.Nwn.)
Indiana [indiä’nø], en av
Nordcentralsta-terna i Förenta staterna; 94,153 kvkm,
2,930,390 inv. (1921, 31 inv. per kvkm;
beräknad befolkning 1928 3,176,000 inv., 34 inv.
per kvkm). I:s gräns i s. utgöres av Ohio, i
s. v. av dennas biflod Wabashfloden; i n. v.
når staten upp till Michigansjön. 1920 funnos
i I. 150,868 utlandsfödda vita (5,1 %), därav
4,942 svenskar; negrerna voro 80,810 (2,8 %)
och stadda i snabb ökning. — Berggrunden
utgöres av ganska plant liggande, stenkolsrika
karbonlager (i v. delen av I.), av oljeförande
devoniska (i mitten och i n.) och siluriska
lager. Hela I. utom Ohios floddal har varit
nedisat. Moränen utgör en ypperlig jordmån.
Stora områden i s. täckas av fruktbar
lössjord. Även flodernas sumpiga avlagringar
utgöra god jord. Ek- och lönnskogen har en
gång brett ut sig över hela I. Endast i v. ha
smärre prärier, utlöpare av Illinois’ prärier,
funnits. Sjörikedomen är särskilt i n. ganska
stor. Klimatet är det för »mellanvästern»
utmärkande med utpräglat kontinentalklimat.
Indianapolis (medeltemp. i jan. —2,6° C, juli
24,6°) i statens mitt har en jan.-temp. som
Stockholm men en 8° varmare julitemp. Hela
staten har över 850 mm nederbörd.
Ytan är till 70 % odlad. 1925 funnos
195,786 farmer. Majs, havre och vete intaga
största arealerna. Boskapsstocken bestod 1928
av 522,000 hästar, 2,039,000 nötkreatur och
3,227,000’ svin.
Ett av de mest utmärkande dragen i I:s
utveckling under 1900-talet är dess starka
industrialisering. Ur dess kolgruvor brytas
23 mill. ton stenkol (1926) av delvis
utmärkt kvalitet. Vid Michigan ha växt upp
— till en del som en förstadsräjong till
Chicago, som når till I:s gräns — betydande
fabriksorter, av vilka Gary med sina väldiga
stålverk är mest känd. Den industriella
verksamheten (utom bergverken) omfattade 1925
4,772 anläggningar med 280,854 löntagare.
Tillv.-värdet var 21/4 milliarder doll. Stålverk,
automobilfabriker, mek. verkstäder,
järnvägs-vagnsfabriker, elektr. maskinfabriker och
slakterier ha de största tillv.-värdena. Industrien
har alltså samma karaktär som det
närliggande Illinois’ (se d. o.). Av städerna har
endast huvudstaden, Indianapolis, över 100,000
INDIANA
Skala 1:7 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
