Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri - Industria - Industrialisera, Industrialisering - Industrialism - Industrial workers of the world - Industriberedskapskommissionen - Industriell - Industriell demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Industria—Industriell demokrati
560
småindustrien. En gräns mellan i. och
hantverk dragés emellertid sedan 1913 på det
sättet, att till i. hänföras anläggningar, för
vilka uppgivits en arbetsstyrka av i allm.
minst 10 pers., ett saluvärde i
årstillverk-ningen av minst 10,000 kr. eller en intjänt
årlig förädlingslön av minst 3,000 kr. Till
hantverket hänföres dock hela
byggnadsverksamheten.
I de moderna industriländerna, i vilkas led
Sverige sedan 1870-talet inträtt, har
industrialiseringen emellertid med starkare övergång
till storindustri lett till genomgripande
förändringar inom ’ folkhushållets hela
struktur i de ekonomiska och sociala förhållandena
(se Arbetarfrågan, Industrialism
och Trust). — Litt.: »Svenska industrien vid
kvartsekelskiftet 1925» (utg. av Sveriges
industriförbund 1926). E.F. K. S-n.
Indu’stria, Svenska arbetsgivareföreningens
tidning. Grundades 1905 av fil. dr Hjalmar
Wallgren, varvid överenskommelse ingicks
med Arbetsgivareföreningen, att tidningen
skulle vara dess organ. I. inköptes 1908 av
föreningen och har sedan dess utkommit med Axel
Brunius som utg. och red. Utom
aktualite-terna på arbetarfrågornas område har den
socialpolitiskt, arbetsrättsligt och i viss
utsträckning ekonomiskt innehåll. Den
utkommer med 26 h. om året.
Industrialisera, Industrialisering, se I
n-d u s t r i.
Industriali’sm, ett av industri (se d. o.) och
industriella intressen behärskat
samhällstillstånd med förhållanden av teknisk,
ekonomisk, social och politisk innebörd, vilka
åväga-bragts i och med den industriella
revolutionen, varmed man (främst i
Storbritannien) förstår de stora förändringar,
vilka inträdde i produktionssystemet särskilt
genom de maskintekniska uppfinningar, som
i första rummet berörde textilindustrierna,
främst bomullsindustrien. Denna rörelse, som
inom jordbruket följdes av rationellare
brukningsmetoder och stordriftens tillväxt på
smådriftens bekostnad, verkade revolutionerande
på hela det engelska näringslivet; den
började omkr. 1760 och fortsatte till 1830-talets
ingång. På kontinenten och i Nordamerika
tog samma rörelse fart under 1700-talets sista
årtionde och de första årtiondena av
1800-talet. Hargreaves’ Jennystol, Arkwrights
vattenspinnmaskin, Cromptons spinnmaskin (mule
jenny), Cartwrights mekaniska vävstol och
Watts ångmaskin åstadkommo synnerligast
inom bomullsindustrien en enorm ökning av
produktionen, vilken utveckling utövade ett
starkt eggande inflytande på andra fält’
av näringslivet. För järnhanteringen
inträdde en ny era, när vid smältningen
stenkol kunde användas i st. f. träkol, ångkraften
togs i anspråk vid masugnsdriften och
pudd-lingsmetoden tillämpades. Kanaler byggdes,
landsvägar anlades och förbättrades.
Sedermera kommo ångbåtarna, och från 1830 blevo
järnvägarna en verklighet. Kommunikations-,
handels- och bankväsendets fortsatta
utvidgning främjade övergången till
aktiebolags-väsen och främjades av denna (se Bolag).
Genom maskinteknikens tillämpning blevo
emellertid stora skaror av arbetare, särskilt
äldre, sysslolösa, det stigande ömsesidiga
beroendet mellan allt större massor av arbetare
ledde till att aktualisera den industriella
arbetarfrågan, och i.industrialismens spår följde
den socialistiska rörelsen. — Litt.: E. F.
Heck-scher, »Industrialismen» (1907); Lilian
Know-les, »The industrial and commercial
revolutions in Great Britain during the 19th
cen-tury» (omarb. uppl. 1926). (E. F. K. S-n.)
Industrial workers of the world [inda’striøl
ö)ä’koz ov öo mo’ld], eng., revolutionär
fackföreningsrörelse i Förenta staterna m. fl.
länder (se Syndikalis m).
Industriberedskapskommissionen, se
Ekonomisk krigsberedskap och K i k
s-kommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap.
IndustrieTl, som hör till industri.
Industriell demokrati (eng. industrial
de-mocracy), en systematiskt genomförd ordning
för att bereda arbetare (och tjänstemän)
med-inflytande på driftledningen genom
rådgivande eller i viss utsträckning beslutande
representantskap vid sidan av företagens
ägare, t. ex. aktieägare på bolagsstämma, och
av dem utsedda styrelser och driftledare
(verkst. dir., disponent). I första hand kan
den tillämpas inom varje särskilt
industriföretag med större antal arbetare, i andra
hand genom distrikts- och
riksrepresentant-skap inom hela vederbörande industrigren
eller industrigrupp. Systemet har dels vunnit
tillämpning på frivillighetens väg,
företrädesvis i Förenta staterna, dels införts på
lagstiftningens väg, dock utan nämnvärd
framgång, t. ex. i Tyskland efter 1918 års
revolution (ty. Betriebsräte, driftråd), dels
genomförts rent revolutionärt, t. ex. i Ryssland efter
1917 års revolutioner. I Förenta staterna och
England har man i den industriella
demokratien på vissa håll sett ett system till
främjande av arbetsfred samt till att bland
arbetarna skapa förstående och intresse för resp,
företags framgång och för den nationella
produktionens ostörda fortgång och stegring.
Systemet har tillämpats i växlande former,
t. ex. i Förenta staterna: 1)
konferenssystemet, med rådgivande
representantskap rörande arbetsmetoder, arbetarskydd o.
s. v. för arbetare, som uppnått viss ålder och
varit anställda inom företaget viss tid; 2)
senatsystemet, med ordf, i bolagets
styrelse som president, en senat av
arbetscheferna och en kongress av
arbetarrepresentanter, t. ex. 24, av vilka presidenten utser 12
och arbetarna 12. Den i andra länder i
lagstiftningsväg åstadkomna i. har till
verkningarna väsentligen förfelats. Disciplinen på
arbetsplatsen under pågående arbete har måst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
