Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Infinitesimalräkning - Infinitiv - Infinitivisk - Infinitum - Infix - In flagranti - Inflammation - Inflation - Inflexibel - Inflexionspunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Infinitesimalräkning—Inflexlon spunkt
568
Infinitesimälräkning, mat., gemensamt namn
på differentialräkning och integralkalkyl (se
dessa ord), vid vilkas grundande Leibniz
använde sig av oändligt små (infinitesimala)
storheter. I. F-m.*
1’nfinitiv (lat. infinitivas, av infinitus,
obestämd), en form av verbet, t. ex. (att) bära,
bäras. I., som blott har verbalt böjnings- och
konstruktionssätt, betecknar ett förehavande
(verksamhet el. tillstånd) eller försiggående
(skeende el. förlopp). I svenskan ändas i. på
-a(s) utom i några få fall (gå, se o. s. v.) och
bildas av nästan alla verb (undantag måste
Infinitlvisk, som utgöres av en infinitiv.
Infinltum, lat., obestämt, obegränsat. — In
(el. ad) infinitum, i oändlighet.
Infi’x, språkv., se A f f i x.
In flagra’nti, lat. (se Flagrant), »på bar
gärning», säges en förbrytare träffas, då han
överraskas vid själva utförandet av brottet
(särskilt vid äktenskapsbrott). I äldre tider
ägde vid många brott målsäganden i dylika
fall en rätt att själv hämnas på förbrytaren,
vilken rätt eljest var honom förmenad. Ofta
blev ock straffet för brottet i så fall
betydligt svårare än eljest. Enl. nyare rätt utövar
den omständigheten, att en förbrytare träffats
på bar gärning, intet inflytande på brottets
bestraffning. Däremot är denna omständighet
icke utan betydelse i processuellt avseende.
Så får enl. sv. rätt förbrytare, som träffas
på bar gärning eller på flyende fot, av
envar gripas, om på brottet kan följa
frihetsstraff eller eljest förhållandena äro sådana,
att häktning över huvud är tillåten. Ehuru
det i allm. ej är medgivet en person att själv
återtaga gods, som honom olovligen avhänts,
förefinnes dock en sådan rätt, »där stulet gods
å färsk gärning finnes». Sätter sig tjuven
därvid till motvärn, äger man rätt att göra
allt det våld, som för återtagandet är
nödvändigt. N. S-g.*
Inflammation (lat. inflammätio, brand). Då
en kroppsdel blir skadad genom mekaniskt
våld, förbränning, förfrysning, inverkan av
kemiskt retande ämnen, sjukdomsalstrande
bakterier m. m., uppstår vanl. en i. på det
skadade stället. Detta blir svullet (tu’mor),
rodnat (ru’bor), kännes varmare (ca’lor) samt
vanl. smärtande (do’lor). Till grund för dessa
förändringar ligga dels jämsides förlöpande,
dels efter varandra följande processer. Det
i. utlösande momentet har medfört eller
medför alltjämt skada och ev. sönderfall av den
angripna vävnaden (aiteration). Rodnaden
och värmen vållas av utvidgning av
blodkärlen och därav betingad rikligare blodtillförsel.
Svullnaden framkallas framför allt genom
ut-trädq av blodbeståndsdelar i
vävnadsmellan-rummen (exsudation). Av särskild betydelse
är härvid de vita blodkropparnas utträde.
Dessa samla sig utmed insidan av de finare
kärlen inom det skadade området,
genomtränga därefter kärlväggen (diapedes) och
bege sig till följd av sin egenrörelse ut i den
skadade vävnaden. Här förefintliga bakterier
upptagas i cellkroppen och oskadliggöras
(fa-gocytos). Smärtan förklaras genom de
ändrade förhållanden, för vilka de
smärtförmed-lande nerverna utsättas. Förr eller senare
göra sig vanl. helande processer gällande, och
den av skadan förorsakade vävnadsförlusten
täckes genom nybildning (proliferation), vanl.
av samma slags vävnad som den skadade.
Genom övervägandet av någon av nämnda
processer får i. olika karaktär. Vid starkt
vävnadssönderfall kallas den nek ro ti sk.
En djupgripande nekrotisk i. i en slemhinna,
såsom ofta är förhållandet i svalget vid
difteri, benämnes difteritisk. En lättare i.
i en slemhinna, vanl. förlöpande med ökad
slemavsöndring, kallas k a t a r r (t. ex. snuva).
Då den proliferativa fasen överväger,
benämnes i. produktiv. Då riklig mängd
blodvätska uppträder i vävnadsmellanrummen,
behärskas bilden av det inflammatoriska ödemet.
Om den utsipprade blodvätskan samlas i ett
preformerat hålrum, ss. i lungsäcken,
benämnes i. s e r ö s. Är den härvid rik på
fibrino-gen och på grund därav koagulerande, kallas
i. fibrinös, varpå vanlig lunginflammation
utgör ett typiskt exempel, i det att
lung-alveolerna härvid påträffas fullproppade med
fibrin. Om, såsom kanske vanligast är fallet,
exsudatet till mera betydande del består av
vita blodkroppar (varkroppar), kallas den
varig el. purulent.
I. indelas även i akuta och kroniska, av
vilka de sistnämnda i allm. bero på att det
akut i. framkallande momentet av någon
anledning, ss. stor livskraft hos ifrågavarande
bakterier, under längre tid fortsätter att
utöva sin skadliga verkan. En annan
indelningsgrund utgör den sjukdomsframkallande
bakteriens art (tuberkulos, tyfös i. o. s. v.).
Vanl. benämnes en i. i ett visst organ genom
tillägg av ändeisen -itis till organets
vetenskapliga namn (t. ex. appendicitis, av
appendix, blindtarmens maskformiga bihang).
Särskilt vid bakteriella i. inställa sig utom de
lokala rubbningarna ofta även allmänna
sjukdomssymtom, ss. allmänt illamående, feber
o. s. v., beroende på resorption av giftiga
produkter från lokalhärden. I många fall övergå
därvid även levande bakterier i lymfan eller
blodet, sprida sig i kroppen och ge upphov
till nya i. i andra kroppsdelar. (R-n F.)
Inflation (eng. inflation, av lat. infläre,
uppblåsa) kallas en försämring av
penningvärdet genom ökning av betalningsmedlen,
som vanl. sker genom ökad sedelemission och
kommer till uttryck i stegrade pris
(»upp-blåsning» av sedelstock och prisnivå). Jfr
Deflation. Litt.: D. Davidson,
»Begreppen inflation, deflation och konstant
penningvärde» (i Ekonom. Tidskr. 1922). E. F. K. S-n.
Inflexibel, oböjlig.
Inflexiönspunkt, mat., på en kurva är en
sådan punkt (I), där krökningen övergår från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
