Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Influensa - Influensmaskin - Influera - Inflyttningsbevis (Avis om inflyttning) - Inflyttningsbok - In folio - Information - Information, L’ (tidning) - Infrakrustala bergarter - Infraktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Influensmaskln—Infraktlon
572
Diagram, visande antalet dödsfall i influensa i Sveriges städer
per månad och 1,000,000 inv. under åren 1904-27. Varje månad
betecknas av en kolumn om */< mm bredd. För att åskådliggöra
de låga och föga differerande siffrorna mellan de stora
epidemierna är diagrammet konstruerat på ett koordinatsystem, inom vilket
lodlinjerna äro graderade proportionellt mot logaritmerna för (de
relativa) dödstalen. Då nollpunkten i ett sådant system icke kan
åskådliggöras (dess avstånd från en godtycklig punkt i
diagrammet är = —oo), har diagrammet avbrutits nära under de lägsta
föreliggande positiva dödstalen. Under varje månad, för vilken
diagrammet icke anger något dödstal, är antalet dödsfall = 0.
1918 års pandemi ha åtm. två epidemier svept
över världen, näml, en omkr. 1900 och en
omkr. 1907. De stora pandemierna bruka
vanl. följas av mindre epidemier åren
närmast därpå. Så var även fallet med 1918 års
pandemi både i Sverige och i andra länder
(se diagrammet). F. n. (mars 1929) går över
Sverige åter en betydande influensaepidemi, av
allt att döma en del av en ny världsepidemi.
Trots att i. vanligen är en mycket oskyldig
åkomma, spelar den dock säkert större roll
än någon annan infektionssjukdom, dels på
grund av sin stora spridning, dels emedan
den ej sällan antager elakartad karaktär.
Sålunda anses i. under 1918 ha bortryckt fler
människor än världskriget, på vars konto
man dock skrivit 20 mill. människors liv. För
Sverige anger den off. statistiken,
att 27,379 människor 1918 dogo i
influensa. Dessa siffror ge dock
endast ett ofullständigt begrepp
om vad den senaste stota
influensaepidemien kostat landet, ty
dels fortsatte dödligheten de följ,
åren, dels bokfördes en hel mängd
dödsfall under andra rubriker,
fastän de i själva verket varit
orsakade av influensa.
Hur gammal i. är kan man ej
med bestämdhet säga, ty
sjukdomssymtomen äro föga
karakteristiska. och det är därför svårt
att i de historiska beskrivningarna
med säkerhet identifiera dem.
Några anse sig ha spårat i.
ända tillbaka till 1100-talet. Lika
litet kan man säga hur länge i.
skall tillåtas att härja ohejdad.
F. n. (1929) finnes icke något
specifikt medel mot i., och
behandlingen är därför endast
symtomatisk. Viktigast av alla
behandlingsmetoder torde vara sängläge
i tid och tillräckligt länge. 1. har
näml, ofta en lömsk tendens att
recidivera även under långt
framskriden konvalescens, och det
anses på goda grunder, att
utsikterna att undslippa såväl
komplikationer som recidiv ökas genom
att nian i tid drager sig undan
det dagliga livets kroppsliga och
själsliga ansträngningar. H. B-d.
Influensmaskin, se
Elektri-citetsmaskin.
Influera, påverka, ha
inflytande på.
Inflyttningsbevis (eg. Avis om
inflyttning), ett meddelande,
som pastorsämbetet i den
församling, dit en person inflyttat och
där han inlämnat sitt
flyttnings-betyg, sänder pastorsämbetet i
den församling, varifrån
utflyttningen skett, med uppgift om
att personen kyrkobokförts i den nya
församlingen. O. Hpl.
Inflyttningsbok, se Kyrkböcker.
In fo’lio, lat., i folioformat (se F o 1 i o).
Information, underrättelse, undervisning.
— Informator, huslärare. —
Informera, undervisa.
Information, L’ [läfårmasiä’], daglig
efter-middagstidning i Paris, uppsatt 1902, speciellt
affärstidning, politiskt täml. neutral, med en
särskild finanstidning som kvällsupplaga.
Infrakrustäla bergarter, se Bergart.
Infraktiön (lat. infra’ctio, sönderbrytning),
ofullständigt benbrott. En skelettdel, som
ännu ej fullständigt hårdnat, t. ex. hos ett
barn, blir vid påverkan av ett måttligt våld
endast delvis bruten, liksom då en grön
vide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
