Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Infusionsdjur, Infusorier - Infusoriejord - Infödd el. Inföding - Införsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Infusoriejord—Införsel
576
förhållandens inträde åter vakna till liv. En
»infusion» av hö el. dyl. i vatten, som får
stå någon tid, kommer därför att vimla av
bakterier och i. — De viktigaste formerna
äro följ. Ordn. Holotricha med likformigt
flimmerklädd cellkropp. Hit höra t o f
feldjuren (Paramaecium; bild 2), som äro
allmänna i sött vatten, och Opalina ranarum
(bild 3), som lever parasitiskt i grodans
ändtarm. Ordn. Heterotricha kännetecknas av
att den fullständigt flimmerbeklädda
cellkroppen är utrustad med en särskilt
kraftig flimmerapparat kring munöppningen. Hit
höra de största av alla i., t r u m p e t d j
u-ren (Stentor; bild 4). Parasitiskt lever
Ba-lantidium (se d. o.). I. av ordn. Peritricha
äga som fullvuxna i regel flimmerhår endast
kring munöppningen. De flesta äro
fastsittande. Klockdjuren (V orticella; bild 6),
med klockliknande cellkropp, äro fastvuxna
vid algtrådar o. dyl. med en lång stjälk,
innehållande fina muskelfibriller, som
sammandraga sig till en tät spiral, då djuret oroas.
Hypotricha bära på undersidan grova borst,
med vilka de förflytta sig springande. Hit
hör musseldjuret (Stylonychia mytilus;
bild 5), som är allmänt i sött vatten.
Sucto-ria slutligen äro vanl. fastsittande och avvika
från övriga i. genom att de som vuxna helt
sakna flimmerhår. Till dessa
suginfuso-r i e r, så kallade, emedan de suga upp sin
föda genom rörliknande tentakler, hör släktet
Acineta (bild 7). Andra arter leva parasitiskt,
vissa i andra infusionsdjur. T. P.
Infusoriejord, se Bergmjöl.
Infödd el. Inföding i juridisk mening
kallas den, som genom födseln förvärvat
medlemskap av viss stat eller visst folk. Enl.
engelsk och i allm. amerikansk rätt
medför födseln inom visst statsområde
medlemskap av denna stats folk (ius soli), medan enl.
svensk och kontinentalt europeisk samt
därtill anknuten annan rätt föräldrarnas
nationalitet förvärvas genom födseln, oavsett om
denna ägt rum inom eller utom hemlandet
(ius sanguinis), varvid dock vissa
modifikationer till förmån för ius soli blivit allt
vanligare i modern rätt. Se vidare
Medborgarrätt. Rid.
Införsel. 1. (Polit. ekonom.) I. el. I
m-p o r t, sammanfattningen av de
varukvantiteter, som under en viss tidrymd införas i ett
land från utlandet. Motsatser till i. äro dels
utförsel el. export, d. v. s. de
varukvantiteter, som föras u r landet till utlandet,
dels genomförsel el. transito, d. v. s.
de varuförråd, som föras genom ett land
från ett främmande land till ett annat. (I
ordet »vara» inbegripas härvidlag icke guld
el. värdepapper.) Om värdet av ett lands i.
överstiger värdet av dess utförsel, uppstår ett
skuldsaldo till utlandet, vilket saldo kan dels
betäckas genom fordringar, som landet i fråga
(resp, dess inbyggare) har hos något annat
land (resp, dess inbyggare), dels förvandlas
till en stående skuld, dels av
guldproduce-rande länder utjämnas genom utförsel av ädla
metaller. De kapitalrika länderna, som lånat
penningar åt andra länder eller placerat
kapital i affärsföretag el. dyl. inom andra
länder, måste på något sätt använda de räntor,
vinster och kapitalåterbetalningar, som till
följd härav inflyta från andra länder, och till
dylika sätt hör, utom ny utlåning till
utlandet och import av ädla metaller, även
stegring av varuinförseln. Bland de
kapitalfattiga länderna med införselöverskott måste
man åter skilja mellan två klasser. Den ena
består av sådana, i vilka införselöverskottet
uppkommit till följd av stor konsumtion,
vilken antingen ökat importen eller minskat
exporten. Ett sådant land kan endast
undantagsvis i längden uthärda bördan av ett
införselöverskott av någon större betydelse,
näml, om landet genom annan merkantil
verksamhet (uppdriven utländsk fraktfart el. dyl.)
har att påräkna årliga, från utlandet
inflytande tillgångar, med vilka det kan betala
detta införselöverskott. Saknar landet åter
en sådan inkomstkälla, måste det (resp, dess
invånare) antingen stadigvarande skuldsätta
sig hos utlandet eller ock till utlandet eller
till där bosatta personer avyttra en del av
sina jordegendomar, fabriker etc. för att kunna
betala införselöverskottet. Den andra klassen
av kapitalfattiga länder med överskott av i.
består av sådana, vilkas införselöverskott
uppkommit därigenom, att de av utlandet lånat
penningar för produktiva ändamål, eller
därigenom, att utlänningar placerat sina kapital
i landets affärsföretag, eller slutligen
därigenom, att landet erhållit betydligare fordringar
av utlandet, t. ex. i form av
krigsskadeersätt-ning. Dylika kapitalöverflyttningar från ett
land till ett annat måste i regel leda till
införselöverskott i det land, dit kapitalen
överflyttas. Ty ett land, som lånar penningar
av utlandet för produktiva ändamål, behöver
mer råämnen, verktyg, redskap, maskiner,
underhållsmedel åt arbetare o. dyl. Ätm.
största delen av dessa nya produktionsmedel
kan landet ej erhålla på annat sätt än genom
att öka sin import, och denna tillökning i
import betalar landet med de i utlandet
upp-lånta penningkapitalen. Ett av sistnämnda
orsak uppkommet införselöverskott är
emellertid under normala förhållanden övergående
(det varar näml, blott så länge, som
kapitalöverflyttningen äger rum) och leder framdeles
till ett exportöverskott, som kan användas
till att förränta och amortera den utländska
skulden. D. D.
2. (Jur.) a) I. i fastighet,
pantsättning genom inrymmande av besittning av
fastigheten. Urspr. en villkorlig försäljning
av fastigheten till fordringsägaren, som ägde
tillgodogöra sig dess avkastning mot avdrag
på sin fordran och, därest han ej fick
betalning i behörig tid, behålla fastigheten efter
värdering men med skyldighet att redovisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
