- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
599-600

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkariket - Inkarnation - Inkarnerad - Inkas - Inkassera - Inkasso - Inkerman - Inkiett - Inklarering - Inklinatino - Inklusive, Inclusive - Inkoativa - Inkognito - Inkoherens - Inkommensurabla storheter - Inkommodera - Inkommunikabel - Inkomparabel - Inkompatibilitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

599

Inkarnation—Inkompatibilitet

600

vägar, härbärgen etc. och därigenom
underlättat handeln mellan de olika landsdelarna.
Inkas voro rika på guld och silver, och de
skatter spanjorerna fingo vid erövringen voro
mycket stora, dock vida mindre än dem de
senare vunno genom gruvdrift.

Inkas hade, såvitt man vet, ingen skrift
såsom mayas och azteker. Den s. k.
knutskriften ’(quipus) kunde blott användas för
att anteckna tal och brukades för statistik
och räkenskaper. Inkas kände vågen och
bes-manet, men deras viktsystem är obekant. De
uppförde stora byggnader av sten och även av
soltorkat tegel (se Amerikansk
arkeologi). Mycket skickliga voro de att väva
och tillverka lerkärl.

I deras religion spelade, liksom hos andra
indianer, den omgivande andevärlden mycket
stor roll. Särskilt dyrkades solen el. rättare
den ande el. gud, som man ansåg vistas i
solen. I det berömda soltemplet i Cuzco fanns
en bild i guld av solen. Invid soltemplen
funnos ett slags nunnekloster, där
soljungfrurna hade sin bostad. De rekryterades bland
landets vackraste flickor och skulle tjäna
solguden och även inkan. De sysselsatte sig med
spinning, vävning o. dyl. Av de många andra
gudarna var fruktbarhetsgudinnan
Pachama-ma av stor betydelse; hon dyrkas ännu
allmänt av quichuaindianerna. Till andar och
gudar offrades koka, marsvin, lamadjur o. s. v.
Människooffer lära ha varit sällsynta.
Mumierna el. de torkade liken av de avlidna
inkahärskarna voro föremål för gudomlig vördnad.
Präster, trollkarlar, spåmän o. s. v. av olika
rang funnos i mängd, översteprästen synes
ha stått inkahärskaren närmast i rang.

Litt.: Th. A. Joyce, »South american
archaeo-logy» (1912); E. Nordenskiöld, »Sydamerika.
Kampen om guld och silver» (1919); W.
Kric-keberg (i »Buschans Völkerkunde», 2:a uppl.
1922); L. Baudin, »L’empire socialiste des
inka» (1928). E. N-d.

Inkarnation (av lat. in, i, och ca’ro, gen.
ca’rnis, kött), »köttblivande», ett av den
latinska kristna teologien skapat uttryck för
den först i Johannesevangeliet (1: 14)
uttalade läran, att Jesus är ett evigt, med Gud
nära förbundet väsen, Guds ord (lo’gos), som
blivit människa. I. motsvarar här den
grekiska teologiens »människoblivande». — I
allmän religionshistoria betyder i. ett gudomligt
väsens framträdande som människa eller djur
under en hel existens till skillnad från
gudomens inneboende i människan genom
besatthet eller tillfälliga uppenbarelser i
människo-eller djurgestalt. Inkarnationsföreställningar
spela en särskilt framträdande roll i
hinduismen. Till gagn för mänskligheten framträder
guden Visnu i olika »nedstiganden» (avatära);
de viktigaste äro Räma och Krisna. Även
en berömd religiös lärare (guru) eller helig
man kan stundom anses som avatära av någon
gud. Föreställningen om oavbrutet upprepade
i. möter bl. a. i Egypten, där guden Ptah
in

karneras i Apistjuren, och i Tibet, där
Dalai-lama och Tashi-lama gälla som i. av de
buddistiska gudomligheterna Avalokiteshvara och
Amithaba. Likaså betraktade burjäterna vid
Bajkalsjön de ryska tsarerna som i. av
gudinnan Tara. T. A-æ.

Inkarnerad (se Inkarnation),
förkroppsligad; inbiten.

I’nkas, se Inka och Inkariket.

Inkassera, indriva el. mottaga betalning för
utestående fordringar.

Inka’sso (se Inkassera), inkassering.

Inkerma’n, stad i ruiner på Krim i
Sevasto-pols närhet, bekant genom slaget 5 nov. 1854,
då engelsmän och fransmän tillbakaslogo
ryssarnas anfall mot belägringstrupperna.

Inkie’tt [även äqkiä’t], orolig, otålig.

Inklarèring, de åtgärder av tullverket, som
erfordras för expediering av från utlandet
inkommande fartyg, luftfartyg eller annat
transportmedel. I. verkställes, sedan anmälan för
ändamålet gjorts hos tullanstalt av
befälhavaren eller föraren på transportmedlet. För
sådan anmälan anlitar fartygsbefälhavare vanl.
särskilda ombud, ss. skeppsklarerare och
far-tygskommissionärer. Vid i. skola enl.
tullstadgan oftast avlämnas skriftlig handling
med närmare uppgifter rörande
transportmedlet och vad däri föres ävensom nationalitets-,
registrerings- och mätningshandlingar etc. I.
förrättas kostnadsfritt under tullanstaltens
s. k. tullklareringstid (i regel minst 7 timmar
varje söckendag) samt i vissa särskilda fall.
För eljest ombesörjd i. utgår ersättning enl.
tullverkets förrättningstaxa 24 april 1928 med
belopp, som i allm. varierar mellan 2 och 10
kr. per gång. T. J-n.

Inklinatiön, böjelse, förälskelse; föremål för
böjelse. — 1. (Astron.) a) Ett av
banelemen-ten, som anger storleken av vinkeln mellan
banplanet och ekliptikan (jordens banplan).
— b) Mått på en instrumentaxels lutning mot
horisontalplanet. — 2. (Fys.) Se J o r d m a
g-n e t i s m. K. Lmk.

Inklinèra, luta, ha böjelse för.

Inklusive, I n c lu si v e, förkortat inkl.,
i n c 1., (däri) inbegripet.

Inkoatlva, ett slags avledda verb, som
utmärka, att en handling eller ett tillstånd
inträder, t. ex. sv. somna, mjukna, insjukna.

Inko’gnito, okänd, döljande sitt verkliga
namn; som subst.: förhemligande av identitet.

Inkohere’ns, brist på sammanhang.

Inkommensurabla storheter, i matematiken
sådana storheter, som icke kunna uttryckas i
ett gemensamt mått.

Inkommodéra, besvära, göra omak.

Inkommunikäbel, jur., icke samfälld,
enskild; jfr Giftorätt, sp. 657.

Inkomparäbel, ojämförlig; som ej har
kom-paration (se d. o.).

Inkompatibilitet (lat. incompatibi’litas,
oförenlighet) betyder i kyrko- och statsrättsligt
språkbruk omöjligheten för samma person att
förena vissa offentliga ämbeten eller
funktio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free