Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkompatibilitet - Inkompetens - Inkomst- och förmögenhetsskatt - Inkomstskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Inkompetens—Inkomstskatt
602
ner (motsats: kompatibilitet).
Oförenliga äro t. ex. enl. svensk rätt ledamotskap i
riksdagens båda kamrar och i regel
ämbetsmäns innehavande av två eller flera avlönade
ämbeten. I U. S. A. kan t. ex. ämbetsman icke
tillika vara led. av representationen. (H. T-n.)
Inkompete’ns, oduglighet; saknad av nödiga
förutsättningar. — Adj.: Inkompet e’n t.
Inkomst- och förmögenhetsskatt, se I
n-komstskatt.
Inkomstskatt, (direkt) skatt på (en persons)
inkomst under viss inkomstperiod
(kalender-el. räkenskapsår), varvid åtnjuten inkomst
utgör grund för skattskyldigheten samt
inkomstens storlek, ev. även i viss mån dess
trt. är avgörande för skattebeloppet.
Svårigheten att definiera inkomst, bl. a. till
skillnad från förmögenhetsförvärv (t. ex.
spekula-tionsvinst). har gjort det brukligt att i
skattelagarna uppräkna vad som skall hänföras till
beskattningsbar inkomst. Sålunda hänvisar
1928 års förordn. om inkomst- och
förmögenhetsskatt i Sverige till 1928 års
kommunalskattelag §§ 17—44 »om vad som är att
hänföra till skattepliktig inkomst, så ock om
beräkning av inkomst från olika
förvärvskällor», och kommunalskattelagen uppräknar
(§ 17) a) inkomst av jordbruksfastighet, b)
inkomst av annän fastighet, c) inkomst av
rörelse, d) inkomst av tjänst, e) inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet, f) inkomst av
kapital. För vart och ett av nämnda slag av
inkomst ges där detaljerade föreskrifter om
vad till inkomst av vartdera slaget skall
hänföras, ev. icke hänföras, t. ex. till inkomst av
jordbruksfastighet »årliga värdet av bostad,
som skattskyldig därå åtnjutit för sin, sin
familjs och sina personliga tjänares räkning»
men till inkomst av tjänst »icke vad som av
staten anvisats till bestridande av särskilda,
med vissa tjänster el. uppdrag förenade
kostnader».
Principiellt erbjuder inkomsten, om den
samvetsgrant uppgives el. eljest kan noggrant
fastställas och kontrolleras, bästa grunden för
allmän och jämlik beskattning av de
skattskyldiga med anlitande av enda varaktiga
skattekällan, nationens inkomst. Denna
framträder näml, i alla de skattskyldigas totala
nettoinkomster, vilka erhållas, när vid
deklaration och taxering från varje fullständigt
upptagen bruttoinkomst avdrag sker för alla
utgifter till inkomstens förvärvande och
bibehållande. Dessa naturliga och (för varje
inkomstslag) speciella avdrag kunna suppleras
med allmänna avdrag för varje skattskyldigs
samfällda inkomster, bl. a. för att bereda de
skattskyldiga tillfälle att avräkna underskott
i en inkomstkälla från överskott i en annan.
Tillika medger inkomstbeskattningen
möjlighet att lämna existensminimum (se d. o.)
skattefritt och tillämpa skattelättnader, där
inkomsten äger lägre köpkraft
(dyrortsav-drag) eller där den bestrider icke blott en
utan två el. flera personers underhåll (familje-
avdrag) eller lidit intrång, som ev. bör
beaktas (avdrag för ömmande omständigheter).
Samtliga sistnämnda tre slags s. k.
obligatoriska avdrag ske vid taxeringen i Sverige
(se vidare Bevillni n.g). Är skattefoten ej
proportionell (mot inkomsten, så att
samma skatteprocent uttages för alla
beskattningsbara belopp, både lägre och högre) utan
progressiv (med stigande procenttal,
allteftersom det beskattningsbara beloppet stiger)
el. degressiv (med jämförelsevis högt
procenttal för alla beskattningsbara belopp
utöver en viss gräns), bli skattebeloppen
jämförelsevis lägre för mindre inkomster, på vilka
varje i skatt erlagd krona väger relativt
tyngre, och jämförelsevis högre för större
inkomster. Om och till den del inkomsten
härflyter ur förmögenhet, s. k. fonderad inkomst,
kan inkomsten (t. ex. räntor) påräknas
oberoende av inkomsttagarens sjukdom o. dyl.
Den, som för sin inkomst är helt beroende av
sitt arbete, förlorar däremot helt el. delvis
inkomsten vid sjukdom, arbetslöshet o. dyl.,
vilket tvingar honom att avsätta en del av
inkomsten för oförutsedda fall (på förhand
el., om det icke sker, i efterhand genom
avbetalning av skuld). Med beaktande av
denna skillnad taxeras fonderad inkomst
merendels något högre än arbetsinkomst (enl.
svensk lag ^3 högre medelst tillägg till
inkomsten av 1/6o av förmögenheten, vars
avkastning normalt beräknas till 5 %, alltså av
60 000 kronors förmögenhet 3.000 kr. fonderad
inkomst, förhöjd genom förmögenhetstillägget
till 4.000 kr. vid taxeringen). Detta
förmögen-hetstillägg är anledningen till att
inkomstskatten till staten i Sverige kallas
inkomst-och förmögenhetsskatt, ehuru den
icke är en förmögenhetsskatt (se d. 0.) i
egentlig mening utan en ren i., vid vilken
inkomster ur förmögenhet dock taxeras högre.
Jämlikheten inför i. försvåras genom
inkomstarternas och företagsformernas
skiljaktigheter. Sålunda kunna t. ex. löntagares
inkomster lätteligen preciseras och
kontrolleras, medan däremot näringsidkarnas
avskrivningar på lager, maskiner m. m. alltid måste bli
diskutabla. Svår att kontrollera är värderingen
av ev. ur det egna företaget tillgodogjorda
produkter och tjänster el. andra förmåner, vilkas
värden kunna vara jämförelsevis betydande i
förhållande till inkomsten i dess helhet, t. ex.
inom (smärre) jordbruk. Vid
självdeklarationerna, vilka en allmän i. i modern mening
nödvändiggör, röja de skattskyldiga
benägenhet att uppfatta det egna intresset såsom
motsatt det allmänna och att i denna
motsättning se anledning, om icke till
skatte-underslev, åtm. till underlåtenhet att uppge
inkomstdel el. inkomst (el. förmögenhet), vars
medräknande möjl. kan ifrågasättas. De söka
sålunda tillgodogöra sig förmånen av att efter
bästa förstånd och samvete kunna fullgöra sin
samhällsplikt endast så långt dennas
räckvidd är fullt klar (the benefit of the doubt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
