Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkorporering, Inkorporation - Inkorrekt - Inkorrup - Inkrustation - Inkrustering - Inkubation, Inkubationstid - Inkunabler el. Paleotyper - Inkvartering - Inkvisition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Inkorrekt—Inkvisition
608
råde, som förut tillhört en annan stat eller
bildat en självständig stat. (H. T-n.)
2. (Förv.) Även inom en stat kunna med
avseende på förut gällande indelning —
kyrklig, kommunal, administrativ el. judiciell —
sådana förändringar äga rum, att med ett
bestående område ett annat införlivas
(inkorporeras). Genom lag 13 juni 1919 om ordning
och villkor för ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning har inkorporeringsrätten
blivit närmare reglerad. Grundsatsen är
densamma som i tidigare rätt, att avgörandet
beror av K. m:t men att K. m:t endast när
bestämt påvisbara allmänna intressen
överväga må emot kommunernas vilja besluta
in-och exkorpoiering av vissa områden el. hela
kommuner. När fråga härom väckts, skall
särskild utredning igångsättas och förslag
utarbetas till ekonomisk uppgörelse mellan
kommunerna, varefter K. m:t, sedan
vederbörande kommuner och myndigheter avgivit
sina yttranden, avgör frågan. Litt.: C. A.
Reu-terskiöld, »Föreläsningar i svensk stats- och
förvaltningsrätt», 3: 2 (1921), och Y. Larsson,
»Inkorporeringsproblemet» (2 bd, 1913). Rid.
3. I kanonisk rätt är i. det under
medeltiden ofta förekommande förhållandet,
att inkomsterna av ett prästerligt gäll,
pastorat, voro anslagna till understöd åt ett kloster,
biskopsstift eller eljest något andligt ämbete.
Pastoratet motsvarade då vad svensk kyrkorätt
kallar prebendepastorat. E. Nwn.
Inkorre’kt, oriktig; opassande.
Inkorru’pt, ofördärvad, oförfalskad.
Inkrustatiön, inlagring av mineralämnen,
t. ex. kalk, i organiska vävnaders cellväggar.
Inkrustöring (av lat. in, i, och cru’sta, skal,
skorpa), överdragning av en yta med ett skal
av hårt el. hårdnande ämne, t. ex. stuck;
numera brukas ordet i betydelsen
inlägg-n i n g (se d. o. 3), särskilt sådan av metall
i metall. E. L-k.
Inkubatiön, Inkubationstid, den
period i en smittosam sjukdom, som
förflyter mellan den tid, då smittämnet
inkommer i kroppen, och den, då de första
sjuk-domstecknen visa sig. I., även kallad
sjukdomens latenta stadium, emedan
giftet ännu ligger dolt (latent) i kroppen, kan
räcka olika länge vid olika sjukdomar och i
olika fall av samma sjukdom. Vid de vanliga
smittosamma sjukdomarna räcker den från
några dagar till tre, högst fyra veckor; vid
några sjukdomar kan den vara betydligt
längre, så t. ex. vid vattuskräck. Redan
under i. uppträda ibland lindriga
sjukdomstecken, trötthet, olustighet o. s. v. G. F-r.*
Inkunabler (av lat. incunäbula, vagga,
ursprung) el. Paleotyper (av grek. palaio’s,
gammal, och ty’pos, avtryck, skrivtecken)
kallas de böcker, som äro tryckta före 1501 och
således tillhöra boktryckarkonstens barndom.
Materialet var under boktryckarkonstens
första årtionden mest pergament, efter denna
tid nästan uteslutande papper. Likaså
till
hörde frakturen (Schwabach) den äldsta
tiden; antik van kom först senare.
Titelblad förekomma ej i de äldsta i. I stället
finnes ofta en slutskrift (s. k. k o 1 o f o n), i
vilken tryckort och tryckår samt
boktryckarens namn angivas. Antalet tryckta böcker
från 1400-talet beräknas uppgå till omkr.
35,000. I Sverige torde finnas omkr. 4.000 i.,
de flesta i Uppsala univ.-bibi., Kungl. bibi,
och några stiftsbibliotek. — I. äro av stor
vikt, i första rummet som källor för
boktryckarkonstens historia men därjämte även
i konsthistoriskt hänseende genom de
ornament och illustrationer (kopparstick, träsnitt,
miniatyrer) många av dem innehålla.
Förteckningar och beskrivningar över i.
finnas numera till betydligt antal. Nämnas
må L. Hain, »Repertorium bibliographicum»
(4 dir, 1826—38; suppl. av W. A. Copinger,
K. Burger m. fl.), samt den under utgivning
varande »Gesamtkatalog der Wiegendrucke»
(hittills 3 bd, 1925 ff.), utg. av en för detta
ändamål i Berlin 1904 bildad kommission.
Bland inkunabelkataloger för särskilda
länder må nämnas M. Pellechet, »Catalogue
general des incunables des bibliothèques de
Frar.ce», 1—3 (1897—1909), och R. Proctor,
»Index to the early printed books in the
Bri-tish museum» (1898—1906). över i Sveriges
offentliga bibliotek förvarade i. började
förteckningar 1904 utgivas av I. Collijn med
den gemensamma titeln »Kataloge der
Inkunabeln der schwedischen öffentlichen
Biblio-theken». Sveriges inkunabellitteratur har
behandlats i G. E. Klemmings »Sveriges
bibliografi 1481—1600», 1 (1889; fortsatt av I.
Collijn och 1928 framförd till 1558), och i ett
flertal arbeten av I. Collijn (se d. o.). Jfr
K. Haebler, »Typenrepertorium der
Wiegendrucke», 1—5 (1905—24), och »Handbuch der
Inkunabelkunde» (1925). R. G.*
Inkvartering, trupps el. ensam militärs
förseende med husrum och erforderligt därtill
hörande bohag, »servis». Om förläggning
inomhus under krig se Kvarter. Den
militära i. är ständig el. tillfällig. Att
tillhandahålla ständig i. har i Sverige av ålder
ålegat städerna, som i vissa fall härför
åtnjutit gottgörelse dels (för stapelstäder)
genom t o 1 a g (se d. o.), dels genom statsanslag.
Inkvarteringsförordningarna av 1841 och (för
Stockholm) 1856 ha till största delen förlorat
sin tillämplighet, sedan numera staten
tillhandahåller kaserner och utrustning. Till
militärbefälet utgick förr inkvartering
s-ersättning, senare inkvartering
s-bidrag, men detta har nu upphört. —
Tillfällig i. kan ännu på grund av 1842 års
s. k. tågordning utkrävas in natura, doek
endast för tågande trupp, och förekommer
numera sällan. M. B-dt.
Inkvisition (lat. inquisitio, undersökning),
en av rom.-kat. kyrkan upprättad domstol med
uppgift att uppspåra och bestraffa irrläriga
och avfällingar. Dogmatiskt grundas i. på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
