- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
613-614

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlandsbanan - Inlands domsaga - Inlands Fräkne - Inlandsis - Inlands Nordre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

613

Inlands domsaga—Inlands Nordre

614

edsforsen—Särna, övertagen av Statens
järnvägar och öppnad 1928), Mora (Gävle—Dala
järnväg), Orsa (förutvarande
Dala—Hälsinglands järnväg till Bollnäs, numera
statsbane-linje), Sveg (statsbana till Hede), Brunflo,
varifrån den sammanfaller med Mellanriksbanan
(Bräcke—Storlien) till Östersund. Härifrån
fortsätter I. över Jämtlands Sikås (bilinje
till Hammerdal), Ulriksfors (bilinje till
Strömsund), Hoting (tvärbana till Forsmo på Norra
stambanan), Dorotea, Vilhelmina, Lövlid
(bilinje till Holmsele hamn), Storuman
(tvärbana under byggnad till Hällnäs på Norra
stambanan, 1924 öppnad för trafik från
Hällnäs till Lycksele, 64,5 km) till Blattnicksele
(1928). Därifrån har I. avsetts att över
Sor-sele och Gubblijaure (tvärbana under
byggnad till Jörn på Norra stambanan, 1928
öppnad för trafik mellan Arvidsjaur och Jörn,
75,6 km) ansluta till banan Jokkmokk—
Porjus—Gällivare.

Historik. En till K. m:t 1899 ingiven
framställning från en del ledamöter i Andra
kammaren offentliggjorde uppslaget att bygga en
helhetsbana från Skee station i Bohuslän upp
genom Dalarna och de inre landskapen i
Norrland. Järnvägsstyrelsen bemyndigades 1900
att förberedande undersöka möjligheterna för
en järnväg Dalarna—Bohuslän. Sedermera
framkom förslag om järnväg från Sveg till
lämplig punkt på sträckan
Luleå—Riksgränsen. Undersökningar av en rad olika
linjesträckningar utfördes, och ytterligare
utredningar ledde till att I. anslöts till en
djuphamn vid Vänern i st. f., såsom från början
tänkts, en västkusthamn. 1908 påbörjades I.
vid Lugnvik strax n. om Östersund och har
färdigbyggts till Blattnicksele (från Östersund
räknat 362 km), varjämte linjen Gällivare
—Porjus—Jokkmokk (100 km) och
ovannämnda bibanor byggts. S. om Östersund
består I. av f. d. Mora—Vänerns järnväg
(Kristinehamn—Mora, 287,8 km, inköpt 1917),
linjen Mora-Noret—Orsa (13,5 km, inköpt
1918), Orsa—Sveg (123 km, inköpt 1919),
varjämte Statens järnvägar själva byggt linjen
Brunflo—Sveg (169,7 km, 1916—22).

Litt.: E. Winell, »Undersökningar och
utredningar ang. järnvägsförslaget Dalarne—
Bohuslän verkställda 1900—02» (1902); K.
Key-Åberg, »Redogörelser över
undersökningar och utredningar ang. den s. k.
Inlandsbanan», I—II (1908—09); S. Norrman,
»Tvärbanor mellan Inlandsbanan och Stambanan
genom övre Norrland» (1914). F. P.

Inlands domsaga består av två tingslag,
Inlands s. tingslag (tingsställe: Kungälv),
omfattande Inlands Södre härad och Västerlanda
socken (Inlands Torpe), samt Inlands n.
tingslag (tingsställen: Smedseröd och Grohed),
omfattande Inlands Nordre härad, Inlands Fräkne
härad och Hjärtums socken (Inlands Torpe).

Inlands Fräkne, härad i Bohuslän, på
fastlandet innanför Orust, närmast s. om
Uddevalla och Byfjorden; 220,33 kvkm, 4,657 inv.

Inlands Fräkne (I), Inlands Nordre (II), Inlands
Södre (III) och Inlands Torpe (IV) härad.

(1929). Socknar: Grinneröd, Ljung, Resteröd
och Forshälla. Upptages till större delen av
sparsamt skogtäckta bergplatåer, skilda av
djupa, i v. bördiga sprickdalar. I den
förnämsta flyter Brattefors- el. Ljungsån, och
där går järnvägen Göteborg—Strömstad.
4,596 har åker, 13,073 har skogs- och
hag-mark. Jämte jordbruk någon trävaruindustri.
Vid kusten badorterna Lyckorna och
Ljungs-kile (tills, omkr. 750 inv.). Tillhör Inlands
fögderi och domsaga.

Inlandsis. Genom dansken H. Rink lärde
man f. ggn (1854) känna en vidsträckt
nedisning, den, som täcker det inre av
Grönland och som av Rink kallades
inlandsisen i motsats till de s. k. isströmmar, som
bildade dess avlopp till havet genom
dalsänkor i den bergiga kustribban. Om liknande
forntida istäcken, i början kallade i., se
L a n d i s. G. D. G.

Inlands Nordre, härad i s. Bohuslän, på
fastlandet innanför Tjörn och s. Orust; 352,55
kvkm, 9,213 inv. (1929). Socknar: Hålta,
Sol-berga, Jörlanda, Spekeröd, Nornm, ödsmål
och Ucklum. Begränsas i v. av Hake- och
Hallsefjordarna. Längs kusten ligga
Bohusläns förnämsta slättbygder och i inre I.
odlade dalslätter mellan höglänta, ljungbevuxna
och i ö. skogtäckta bergplatåer. I norra I.
märkes sjön Stora Hällungen och vid ö. gränsen,
som huvudsakligen följer vattendelaren mot
Göta älv, en mängd småsjöar. 7,163 har åker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free