Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlands Nordre - Inlands Södre - Inlands Torpe - Inlastningsanmälan - Inledningston - Inlet - In loco - Inläggning - In majorem Dei gloriam - In medias res - In medio - In memoriam - Inmutning - Inmutningsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Inlands Södre—Inmutningsrätt
616
14,580 har skogs- och hagmark. Jämte
jordbruk någon träindustri. Järnväg: se kartan
sp. 614. Municipalsamhälle: Stenungsund (se
d. o.). Tillhör Inlands fögderi och domsaga.
Inlands Södre, härad, omfattande Bohusläns
sydligaste fastland samt skärgård och vid
Göta älv ett betydande område n. om
Kungälv; 257,75 kvkm, 7,026 inv. (1929). Socknar:
Romelanda, Kareby, Ytterby, Harestad,
Tors-by och Lycke. Utgöres av odlade och tätt
befolkade dalslätter mellan kala berg och
höjder. Endast nordligaste I., v. om Göta älvs
dalgång, är en utpräglad, av smala
sprick-dalssystem genomsatt bergstrakt, tillhörande
den s. k. Inlandsryggen. 5,938 har åker, 3,862
har skogs- och hagmark. Jämte jordbruk
fiske och någon industri. Järnväg: se kartan
sp. 614. Tillhör Inlands fögderi och domsaga.
Inlands Torpe, härad i s. Bohuslän, utmed
Göta älv; 203,56 kvkm, 4,989 inv. (1929).
Socknar: Västerlanda och Hjärtum. Omfattar längs
älven en kilometerbred bördig dalterrass, vari
bäckarna grävt djupa raviner, övriga delar
av I. upptagas av skog, sjöar och bergplatåer,
tillhörande den s. k. Inlandsryggen. Från
örsjön i n. I. flyter Uddevallaån mot v. 3,230
har åker, 10,698 har skogs- och hagmark. Av
befolkningen leva 40 % av jordbruk och 36 %
av industri (främst vid Ström, se d. o.).
Tillhör Inlands fögderi och domsaga.
Inlastningsanmälan, se
Lastningsanmälan.
Inledningston (fr. note sensible), mus.,
halvtonen före tonikan (sjunde tonen i skalan).
Tnlet, eng., benämning på mindre vik, sund,
passage, särskilt på Nordamerikas kust.
In lo’co, lat., på platsen. Jfr Platsköp.
Inläggning. 1. (Kam.) Åtgärd, varigenom
ett hemman — vanl. på grund av oförmåga
att bära åliggande skattebördor — införlivas
med ett annat hemman, så att det förras
mantal och ränta försvinna, utan att det
senares förökas. I. av hemman, som ju ledde
till minskning av kronans inkomster, förbjöds
redan i slutet av 1600-talet. Hemmans i. har
i avsevärd utsträckning ägt rum vid
anläggning av städer och fästningar. C. v. O.*
2. Se Konservering.
3. Ett sätt att pryda ett föremål el. en
yta (av trä, sten, metall o. a.) genom att däri
i mönster inlägga olikartat (el. olika färgat)
material i särskilt gjorda fördjupningar el.
urgröpningar. Se Inkrustering, I n t
ar-si a, Marketer i, Mosaik och T a
u-schering. E. L-k.
In majörem Dei glöriam, se Ad m a j
o-rem Dei gloria m.
In me’dias res, lat., mitt i ämnet; utan
inledning.
In me’dio, lat., i mitten. — In me’dio
con-si’stit vi’rtus, det rätta ligger mitt emellan
ytterligheterna.
In memo’riam, lat., till minne (av); till
hågkomst.
Inmutning, den grundläggande handling,
varigenom en person, inmutar e, förvärvar
sig rätt att bearbeta en mineralfyndighet.
Föremål för i., inmutningsbara, äro de
mine-ralfyndigheter, som innehålla 1) malmerna
till metallerna guld, silver, platina,
kvicksilver, bly, koppar, järn, med undantag av
sjö-och myrmalmer, mangan, krom, kobolt, nickel,
zink, tenn, titan, molybden, volfram, vismut,
antimon och arsenik, 2) svavelkis, magnetkis
och grafit samt 3) apatit och magnesit, om
de äro belägna på odisponerad kronojord.
Även förut inmutad eller bearbetad fyndighet,
som sönats (d. v. s. där äldre inmutningsrätt
försutits), får inmutas, och den nye
inmu-taren erhåller rätt även till varp, som ev.
finnas inom området, om de ej äro enl. äldre
författning inmutade och vederbörligen
försvarade. Utlänning äger icke rätt att inmuta
mineralfyndighet, ej heller att förvärva eller
bearbeta inmutad fyndighet utan särskilt
tillstånd av K. m:t. I. gäller ett område med
100 m radie och lodräta gränser mot djupet.
I. är icke tillåten på mindre avstånd än
200 m från boningshus, annan åbyggnad vid
gård, tomtplats eller trädgård utan tillstånd
av ägaren och nyttjanderättsinnehavaren.
I. är förbjuden på kyrkogård och
begravningsplats, på område, beläget på mindre
avstånd än 30 m från järnväg el. kanal, som
upplåtits för allmän trafik, om ej
vederbörande myndighet eller styrelse lämnat sitt
medgivande, samt på sådan kronojord, som
genom beslut av konung och riksdag
förklarats skola utgöra statsgruvefält. Ansökan
om rätt till i. inlämnas till bergmästaren, och
är allt i sin ordning, meddelar denne inom 30
dagar mutsedel. För dennas giltighet
fordras, att den inom 60 dagar kungöres i
kyrkan i den socken, där det inmutade
området är beläget, att jordägaren, 14 dagar
innan något arbete påbörjas, får bestyrkt
avskrift av mutsedeln och att arbetet påbörjats
inom 8 månader (i n. Sverige ett år) från
mutsedelns utfärdande. För skada och
intrång, som vållas av försöksarbetet, skall
jordägaren erhålla full ersättning av
inmuta-ren, som även är skyldig före arbetets början
ställa godkänd pant eller borgen härför.
Genom i. och mutsedel erhåller inmutaren s. k.
inmutningsrätt (se d. o.), för vars
fortsatta giltighet fordras, att årl. gruvarbete i
viss utsträckning (se Försvarsarbete)
bedrives på det inmutade området. Inom tre
år från mutsedelns utfärdande skall
inmutaren hos bergmästaren begära u t m å 1 (se d. o.
och Gruvlagstiftning). K. S-1L*
Inmutningsrätt, den rätt till bearbetande
av en mineralfyndighet, som tillkommer en
inmutare. Denne äger att på annans mark,
efter uppfyllandet av vissa villkor (se I
n-m u t n i n g), göra försöksarbeten samt
erhålla hälften av det ur gruvan brutna
mineralet; andra hälften tillkommer jordägaren,
om han vill deltaga i arbetet. Även för att
kunna med. andras uteslutande bearbeta en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
