Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inskrivningsdomare - Inskrivningsområde - Insocknehemman el. Insocknefrälse - Insolation - Insolent - Insolvens - In spe - In specie - Inspektera - Inspektör (Inspektris) - Inspicient - Inspiration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Inskrivningsområde—Inspiration
642
att skilja dessa ärenden från de egentliga
rättegångsmålen är föga förverkligat i den
nuv. sv. domstolsorganisationen. I större städer
har dock den faktiska handläggningen av
in-skrivningsärenden anförtrotts åt en el. flera
särskilda led. av rådstuvurätten, och i S.
Roslags domsaga finnes sedan 1923 en
inskriv-ningsavdelning. Ä. H.
Inskrivningsområde, vart och ett av de
större områden, i vilka Sverige delas med
hänsyn till det värnpliktiga manskapets
inskrivning och redovisning. I. motsvarar i
allm. ett inf.-reg:te, vars chef är
inskriv-ningsområdesbefälhavare. I. delas i r u 11 f
ö-ringsområden (vanl. tre). För
inskrivning av marinens värnpliktiga finnas s j
ö-r ull fö ringsområden (sed. o.). C. O.N.*
Insocknehemman el. Insocknefrälse,
frälsehemman inom Skåne (de flesta), Halland,
Blekinge och Bohuslän, som motsvara det
övriga Sveriges rå- och rörshemman (se
d. o.). I. voro belägna i samma socken som
det säteri, till vilket de hörde.
Insocknenatu-ren är nu betydelselös.
Insolatiön, bestrålning från solen. I:s
storlek är beroende av 1) solstrålningens styrka
vid atmosfärens gräns, den s. k.
solarkon-atanten, 2) solhöjden och 3) atmosfärens grad
av genomskinlighet. Den solstrålning, som
når fram till jordytan, är i allm. sammansatt
av direkt strålning från solen och indirekt
från atmosfären (himmelsstrålningen), vilken
senare uppkommer genom solstrålningens
reflexion mot luftmolekylerna samt mot
flytande och fasta partiklar i luften. Den
direkta solstrålningens intensitet, mätt i
gramkalorier per minut mot en yta av 1 kvcm,
inställd vinkelrätt mot strålningen, överstiger
vid jordytan blott sällan 1,40 men når på höga
berg stundom upp till 1,60 eller obetydligt mer.
Vore atmosfärens genomskinlighet lika hela
året, skulle på Sveriges breddgrader den
direkta solstrålningen nå sin största intensitet
vid middagstiden vid sommarsolståndet 21
juni. Emellertid är atmosfärens
genomskinlighet beroende särskilt av dess halt av
vattenånga, och skilda omständigheter samverka
till att den största i. i Sverige vanl. inträffar
under klara dagar i slutet av maj el. början
av juni. I. under hela året från sol och
himmel mot den horisontella markytan varierar
mellan omkr. 150,000 gramkalorier i
ekva-torstrakterna och 60,000—70,000 i
polarregio-nerna samt antar på 60:e breddgraden ett
värde av 70,000—80,000. Solstrålningens
våglängder ligga praktiskt taget inom
intervallen 0,3—4,o tusendels mm. Med stigande
solhöjd tilltar procentuellt de korta vågornas
andel i den totala strålningen. I:s
kvalitativa sammansättning växlar därför med
solhöjd och årstid. Litt.: C. Dorno, »Physik der
Sonnen- und Himmelstrahlung» (1919); A.
Ängström, »Studier av Sveriges
strålnings-klimat» (i Ymer 1924). — Som i. betecknas
även kroppens bestrålning av solljus i
tera
peutiskt syfte (se L j u s b e h a n d 1 i n g). I.
kan alltefter bestrålningens styrka och
intensitet framkalla soleksem, ett utslag
med eller utan biåsbildning, som övergår
i solbränna, eller solsting, då de
huvudsakliga symtomen härröra från skador i
nervsystemet. A. Å.; E. L-g.
Insole’nt, oförskämd.
Insolve’ns, obestånd, betecknar i
konkursrätten det förmögenhetsläge, i vilket
gälde-när icke förmår fullgöra sina förbindelser, i
den mån dessa förfalla till betalning.
Härifrån har man att skilja insufficiens,
det förmögenhetsläge, då gäldenärs skulder
överstiga hans tillgångar. I. är sedan 1921
i sv. rätt allmän konkursgrund. Se närmare
Konkurs. — Adj.: I n s o 1 v e’n t. Ä.H.
In spe, lat., »i hoppet»; särskilt om den,
som hoppas få en titel, t. ex. »professor in spe».
In spe’cie, lat., särskilt, framför allt; i reda
pengar.
Inspektera, syna, besiktiga, kontrollera. —
Inspektion, uppsikt, kontroll, bl. a.
statens eller kommunens över enskilda företag
och sociala förhållanden (t. ex.
försäkrings-inspektion, bostadsinspektion). —
Inspektör, uppsyningsman (t. ex.
lantbruksinspek-tor); titel för vissa ämbetsmän (t. ex.
stations-, tullinspektor). — I n s p e’k tor,
person, som har uppsikt över en institution (t. ex.
en skola), en nation el. en stipendiefond vid
ett universitet.
Inspektör (fem. Inspektris), titel för
personer, som ha att utöva statlig kontroll
över ett visst område, t. ex. en
förvaltningsgren, en skola, vissa yrken o. dyl. I svenska
armén finnas enl. 1925 års härordning en
inspektör för infanteriet, en för artilleriet
(generalfälttygmästare), en för kavalleriet, en
för militärläroverken och en för trängen, inom
flottan en i. för undervattensbåtsvapnet. I.
brukas även som titel för kontrollörer i
enskild tjänst (t. ex. i. hos försäkringsbolag).
Inspicie’nt (jfr Inspektera),
tjänsteman vid en teater, som har att tillse, att
förste regissörens direktiv i tekniskt avseende
följas, registrera hans orderlistor av alla slag,
ha uppsikt över extra tjänstgörande på
scenen, föra tjänstgöringsjournal, vara förste
regissörens assistent vid repetitioner och
ansvara för föreställningarnas ostörda gång. I.
kallas numera i allm. andre regissör
(se Regissör). G. K-g.
Inspiration (av lat. inspirätio, eg.
inblås-ning), inandning; högre ingivelse, hänförelse;
inrådan. — Inom teologien menas med i.
(äldre term: ingivelse) det gudomligas
omedelbara inverkan på den mänskliga anden,
varigenom sådant uppenbaras, till vars
kännedom denna ande icke kan komma genom
sina naturliga krafter. Föreställningen om
kultsångers, heliga formlers och all
skaldekonsts övermänskliga ursprung har inom vissa
skriftreligioner utbildats till utförliga teorier
och diskussioner om sättet för de kanoniska
X. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
