- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
659-660

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Integralkalkyl - Integration - Integrerande - Integritet - Integument - Intellekt - Intellektualism - Intellektuell - Intelligens - Intelligensblad - Intelligensen - Intelligensmätning - Intelligent - Intelligibel - Intendent - Intendentsdepartementet - Intendentur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

659

Integration—Intendentur

660

t. ex. för beräkning av omkretsar, ytor och
volymer hos geometriska figurer, för
tyngd-punktsbestämningar och beräkningar av
ban-kurvor inom mekaniken och astronomien. I.
uppstod i samband med integralbegreppets
införande och har senare utvecklats genom
bidrag av så gott som alla betydande
matematiker under 1700- och 1800-talet. H. Cr.

Integration, beräkningen av en integral. Det
praktiska utförandet av i. spelar en stor roll
inom många av matematikens användningar.
Till hjälp härvid finnas dels vissa för
numerisk räkning tjänliga approximationsformler,
dels vissa mekaniska instrument. H. Cr.

Integrerande (av lat. i’nteger, hel), ingående
i; väsentlig för.

Integritet (av lat. i/nteger, hel), oskadat,
orubbat tillstånd; oskadd helhet;
okränkbar-het. 1. I folkrättsligt språkbruk förstås med
i. en stats okränkbarhet med avseende på
territoriella gränser. Enl. akten för
Nationernas förbund art. 10 förplikta sig
medlemmarna av förbundet att respektera och mot
yttre angrepp upprätthålla förbundets
samtliga medlemmars territoriella i. och
förhan-denvarande politiska oberoende. Om den
norska integritetstraktaten av 2 nov. 1907 se
Norge, historia. ö. U.

2. (Teot.) Den egenskap, som i dogmatiken
tillagts de bibliska skrifterna att vara varken
förfalskade eller i något väsentligt ändrade.

Integume’nt, bot., se Fröämne.

Intelle’kt, dets. som .förstånd.

Intellektuali’sm (av lat. intelle’ctus,
förstånd), den filosofiska åskådning, enl. vilken
förståndet är högsta kunskapskälla (se E
m-pirism). Då kunskapsteorien ofta glider
över i metafysik, får i. även ibland den
betydelsen, att förståndet är laggivande åt den
relativa verkligheten (se Kan t). C. H-m.

Intellektue’ll (av lat. intelie’cttis, förstånd),
det, som hänför sig till förståndet eller har
sin rot i detta. Vanl. antages det
intellektuella vara abstrakt och diskursivt, men Fichte
och Schelling ha i den intellektuella
åskådningens begrepp sökt framställa en
kunskapsförmåga, som förenar åskådningens företräden
med tänkandets. Detta antagande ledde till
filosofiskt självsvåld och godtycke, då man
sökte stödja satser på den intellektuella
åskådningen som en hemlig kunskapsförmåga, som
ej var åtkomlig för alla. C. H-m.

Intellige’ns, förståndsbegåvning,
omdömesförmåga. God i. är förmåga av sunda,
träffsäkra och skarpsinniga omdömen.

Intelligensblad, tidskrift i Uppsala 1844 och
1845 (40 nummer per år), redigerad av F. G.
Afzelius med B. E. Malmström som främste
medarbetare. I., som särskilt behandlade
humanistiskt vetenskapliga spörsmål,
universi-tetsförhållanden och litteratur, företrädde den
Hegelska filosofien och det yngre släktledets
radikalism. Det bekämpades av de
konservativa, bl. a. av Svenska Biet.

Intelligensen, spenamn på det av stadsbor

o. a. herremän bestående, nästan fullständigt
oorganiserade »parti» i Andra kammaren, vars
enda egentliga gemensamhetssyfte var
motstånd mot Lantmannapartiet. Namnet
började begagnas under 1868 års riksdag och
avlöste då det förut använda »det ministeriella
(d. v. s. regerings-) partiet» samt brukades
till 1880-talets början omväxlande med
centern, som partiet fr. o. m. 1873 självt
kallade sig (se Center, sp. 796). E. Thms.

Intelligensmätning, utrönande genom
metodiska prov av en persons intelligensgrad. Om
olika begåvningsarter och begåvningsgrader
se Begåvning. Behovet av särskilda
förfaringssätt att direkt pröva intellektuell
nor-malitet har med tiden gjort sig gällande i
skolväsendet och inom psykiatrien. Då det
1904 i Frankrike bestämdes, att intet
skolbarn finge överföras till hjälpklass (se d. o.)
utan läkarundersökning, föranleddes därav A.
Binet (se d. o.) att jämte Th. Simon utarbeta
en skala av intelligensprov av stigande
svårighetsgrad, omfattande 5 prov i varje ålder
fr. o. m. 3 år. Genom sammanräkning av
antalet lösta prov beräknas barnets
intelligensålder. Ett normalt barn har enl.
definitionen samma intelligensålder som
levnadsålder. Termen i. härrör från Binet. I
Tyskland och Förenta staterna har i. använts för
skolbarns utskiljande till begåvnings- el.
specialklasser, för yrkesvalsvägledning m. m.
Inom industriella och andra företag i flera
länder har praktisk intelligensprövning
numera fått rätt betydande användning.

Litt.: G. A. Jaederholm, »Undersökningar
över intelligensmätningarnas teori och praxis»
(2 bd, 1914); W. Stern, »Die Intelligenz der
Kinder und Jugendlichen» (1920); L. M.
Terman, »The measurement of intelligence»
(1919); C. Spearman, »The nature of
Tntelli-gence’ and the principles of cognition» (1923).
— Jfr Psy koteknik. G. A. J.*

Intellige’nt, klok, begåvad.

Intelliglbel, fattlig, begriplig; jfr Kant.

Intende’nt (av lat. inte’ndere, rikta sin
uppmärksamhet på), föreståndare, förvaltare,
ledare; titel på civila, militära och
museitjän-stemän med sinsemellan ofta helt olikartade
uppgifter. Intendenter ha i allm. i statens
ämbetsverk en sekreterares tjänsteställning.
Föreståndaren för Livrustkammaren kallas i.
En förste i. finnes i Generalpoststyrelsen. Jfr
Domän-, Förråds-, General-, Hov-,
Polis-, Kegements- och ö v e r in t e
n-d e n t samt Fiskeritjänstemän, I
n-tendenturkåren och Marininte
n-de n tu r k å r en. Ldht.

Intendentsdepartementet, se A r m é f ö
r-valtningen.

Intendentür kallas i flera arméer de
myndigheter, som taga befattning med den
huvudsakliga delen av förvaltningen och
hushållningen inom försvarsväsendets olika
instanser. I sv. armén ombesörjer personal vid I
n-t e n d e n t u r k å r e n (se d. o.) dels de
ären

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free