Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intendentur - Intendenturförråd - Intendenturkåren - Intendenturtrupper - Intensitet - Intensitetsuppfattningen - Intensiv - Intention - Inter - Inter arma silent leges - Intercedera - Intercellulargång - Intercellularsubstans - Interdikt - Interferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Intendenturförråd—Interferens
662
den, som handläggas av Arméförvaltningens
intendentsdep., d. v. s. sådana, som röra
arméns förplägnad, intendenturmateriel
(mun-deringsutrustning, fordonsmateriel,
förpläg-nads- och kasernutredning samt bränsle- och
lysemateriel), remonteringsväsen m. m., dels
i viss utsträckning ärenden, som handläggas
av Arméförvaltningens civila dep., d. v. s.
sådana, som röra arméns avlöning samt
kassa-och räkenskapsväsendet m. m. Om i. vid
marinen se Marinintendenturkåren. M. B-dt.
Intendenturförråd, se Arméns förråd.
Intendenturkåren, militärkår, vars
medlemmar ha till uppgift att taga befattning med
förvaltningen och hushållningen inom armén.
Chef är generalintendenten. Kåren
består f. ö. av 85 officerare, 67 underofficerare
och 22 furirer samt civilmilitära personer. De
äro fördelade till tjänstgöring i
Arméförvaltningen, Intendenturstaben, i
arméfördelnings-staberna, vid regementena,
intendenturförrå-den, förplägnadsanstalterna o. s. v. samt vid
intendenturtrupperna. — I. bildades 1880 och
utgjordes av regementsintendenter,
förråds-förvaltare m. fl., av vilka de flesta stodo på
reg:tenas stater. 1893 uppfördes I. på en egen
stat, och dess personal föreslogs till placering,
resp, placerades, vid de olika reg:tena o. s. v.
av generalintendenten; de tillhörde den
civilmilitära personalen och benämndes
fältintendenter, intendenter o. s. v. 1915 fick kåren sin
nuv. organisation med militära tjänstegrader.
— Om i. vid marinen se
Marinintendenturkåren. M. B-dt.
Intendenturtrupper, de kompanier, enl. 1925
års härorganisation tre (förlagda i Stockholm,
Karlsborg och Boden), vid vilka de
värnpliktiga (huvudsakligen bagare och slaktare)
utbildas för att i fält ingå i
förplägnadskompa-nier m. m. De lämna även viss personal till
arméns förplägnadsanstalter i fredstid. I:s
befäl tillhör Intendenturkåren. M. B-dt.
Intensitet, (grad av) styrka; häftighet.
Intensitetsuppfattningen, se Fotokemi.
Intensiv (av lat. inte’ndere, spänna),
ihållande; stark; lidelsefull. — Intensivt
jordbruk, i motsats till extensivt (se
Extensiv), bedrives med mycket arbete
och oftast även med stort kapital i
förhållande till jordarealen och kreatursantalet.
Förutsättningar för intensivt jordbruk äro
dyr jord, gynnsam avsättning och högre grad
av yrkeskunskap. H. J. Dft.
Intention, avsikt, syfte.
I’nter, lat., mellan, ibland.
1’nter aima si’lent lèges, lat., under krig
tiga lagarna; citat från Cicero.
Intercedera, träda emellan, medla. — I
n-tercessiön, bemedling; mellankomst.
Intercellulärgång, bot., se Växtanatomi.
Intercelluiärsubstans, se
Bindesubstansvävnad, sp. 310.
Interdi’kt (lat. interdi’ctum). 1. (Rom. rätt.)
En överhetspersons bud eller förbud till två
parter eller en av dem på grund av vissa
förutsatta sakförhållanden, som därefter fingo
avgöras medelst dom, så att i. blott inledde
rättegången. Av i. funnos flera slag;
vanligast avsågo de besittning av en sak till
skydd för innehavarens besittningsrätt eller
återställande av ett rättsförhållande, som
blivit rubbat genom t. ex. våld m. m. (Rid.)
2. (Kanonisk rätt.) Ett på 1000-talet ur
bannlysning utvecklat kyrkligt straff,
innebärande allmänt förbud mot sakramentens
förvaltning, gudstjänstens firande och kyrklig
begravning. I. kunde gälla ett visst område,
en viss person eller personen och det område,
där denne för längre eller kortare tid
uppehöll sig. Det kunde gälla ett helt land, en
provins, ett stift, en stad eller blott en
eller flera kyrkor. Det personliga i. finnes
alltjämt kvar inom rom.-kat. kyrkan. Det
lokala, som tidigt underkastades vissa
modifikationer, förlorade i betydelse, när
tiggar-ordnarna vid medeltidens slut fingo särskilda
interdiktprivilegier, och försvann omsider helt
ur praxis men har på 1900-talet åter kommit
i bruk (senast i kyrkostriden i Mexiko). Litt.:
K. Anker, »Bann und I. im 14. und 15.
Jahr-hundert» (1919), och A. Haas, »Das I. nach
geltendem Recht» (1929). E. Nwn.
Interfere’ns, den inverkan, som utövas av
två eller flera vågrörelser på en punkt. På en
vattenyta kan man lätt iakttaga hur två
varandra mötande vågberg eller vågdalar förstärka
varandra, medan ett
vågberg och en
vågdal försvaga eller
utplåna varandra.
Analoga iakttagelser kan
man göra inom alla
arter av vågrörelse,
ss. ljud, ljus,
elektromagnetiska vågor
(radio), röntgenstrålar,
elastiska svängningar.
Ett typiskt exempel
på i. demonstreras
inom optiken av det s.
k. Fresnels
spegelförsök (se
bild). Två speglar,
Si och S2, bilda en
mycket trubbig
vinkel med varandra (t.
ex. mellan 179° och
180°). Springan L
belyses med
monokro-matiskt (enfärgat) ljus
och ger spegelbilderna
Lt och L2 i speglarna
St och S2. En (på
bilden ej utritad)
bländare avskärmar det
direkta ljuset, så att
man från den vita skärmen DiAD2 blott ser
spegelbilderna och L2 men ej L. Vägen för
ljuset från Li till symmetripunkten A är lika
med vägen från L2 till A. I denna punkt komma
Fresnels spegelförsök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
