Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irland - Historia - Litt. - Irländska fristaten - Befolkningsförhållanden, språk, religion - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Irländska fristaten (Befolkningsförhållanden, språk, religion—Näringar)
734
från fristatens kompetensområde. Om I:s
historia efter 1923 se Irländska
fristaten och Nordirland.
Litt.: W. H. Lecky, »Englands historia i
adertonde århundradet» (8 bd, 1880—92;
behandlar även irländska förhållanden) och
»Ire-land in the eighteenth century» (ny uppl., 5
bd, 1892); W. O’Connor Morris, »Ireland 1494
—1868» (1896); T. W. Russell, »Ireland and
the empire 1800—1900» (1901); M. J. Bonn,
»Die englische Kolonisation in I.» (2 bd,
1906); G. F. Stokes, »Ireland and the celtic
chureh» (6:e uppl. 1907); W. F. Bailey, »The
irish land acts» (1917); Y. M. Goblet,
»L’Ir-lande dans la crise universelle, 1914—1920»
(1921); G. O’Brien, »The economic history of
Ireland from the union to the famine» (1921);
H. B. C. Polland, »The secret societies of
Ireland» (1922); A. Walsh, »Scandinavian
relations with Ireland during the Viking period»
(1922); W. Alison Phillips, »The revolution
in Ireland 1906—1923» (1923); S. Gwynn,
»The history of Ireland» (1923); Shaw
Des-mond, »The drame o<f Sinn Fein» (1923);
Simone Téry, »En Irlande. De la guerre
d’in-dépendance ä la guerre civile, 1914—1923»
(1923); J. O’Connor, »History of Ireland, 1789
—1924» (1925); R. A. S. Macalister, »The
ar-chæology of Ireland» (1928); R. de Warren,
»LTrlande et ses institutions politiques»
(1929). V.S-g.
Irländska fristaten, eng. Irish free State,
iriska Saorstät Eireann, britt, dominion,
omfattar större delen av ön Irland, motsvarande
de historiska landskapen Connaught, Leinster
och Munster samt
tre grevskap av
Ulster; 68,860
kvkm, 2,971,992
inv. (1926);
huvudstad: Dublin. Om
naturbeskaffenhet,
geologi o. s. v. se
Irland.
[-Befolkningsförhållanden,-]
{+Befolkningsför-
hållanden,+} språk,
religion. I.
innesluter inom sina
gränser
huvudmassan av Irlands
iriska katolska
befolkning. Folkmängden 1926
fördelade sig på de
olika provinserna (kursiverade namn) och
grevskapen på följ, sätt enl. Census of the
Irish Free State 1926, vars siffror (även ang.
areal) delvis korrigera i flera artiklar om
grevskap på I. tidigare lämnade uppgifter.
Provinser och grevskap Areal i kvkm Invånare
Connaught (Connacht) ..... 17,123 552,907
Galway ................... 5,940 169,366
Leitrim .................. 1,525 55,907
Mayo ..................... 5,398 172,690
Roscommon ................ 2,463 83,556
Sligo .................... 1,797 71,388
Irländska fristatens
vapen.
I blått fält en gyllene harpa
med silversträngar.
Provinser och grevskap Areal i kvkm Invånare
Leinster ...................... 19,632 1,149,092
Carlow ......................... 896 34,476
Dublin (med Dublin C. B.)1 921 505,654
Kildare ...................... 1,694 58,028
Kilkenny ..................... 2,062 70,990
Leix (Laoighise) ............. 1,720 51.540
Longford ..................... 1,044 39,847
Louth .......................... 821 62,739
Meath ........................ 2,338 62,969
Offaly ....................... 1,998 52,592
Westmeath .................... 1,763 56,518
Wexford ...................... 2,351 95,848
Wicklow ...................... 2,024 57,591
Munster ....................... 24,131 969,902
Clare ........................ 3,188 95,064
Cork (med Cork C. B.)1... 7,461 365,747
Kerry ........................ 4,701 149,171
Limerick (med Limerick
C. B.)1 ...................... 2,687 140.343
Tipperary .................... 4,255 141,015
Waterford (med Waterford
C. B.)1 ...................... 1,839 78,562
Ulster (del av) ................ 8,012 300,091
Cavan ........................ 1,891 82,452
Donegal ...................... 4,830 152,508
Monaghan ..................... 1,291 65,131
1 C. B. = county borough.
Större delen av befolkningen är
engelsktalande. De iriskspråkiga distrikten ligga i
v. i I:s mest avskilda trakter: i Connaught
Donegal, v. delarna av Mayo och Galway, i
Munster Kerry, v. delarna av Cork och
Waterford. Vid en särskild språkräkning inom dessa
grevskap 1925 funnos 299,249 irisktalande
personer, men av dessa torde blott något
10,000-tal ej kunna tala engelska språket.
Karakteristisk för I. är den avfolkning, som
sedan 1800-talets mitt ägt rum. På den
nuv. fristatens område funnos 1841 6,528,799
inv. (på hela Irland 8,175,124), 1851 5,111,557
inv. (på hela Irland 6,552,385), 1881 3,870,020
inv. (på hela Irland 5,174,836) och 1911
3,193,688 inv. (på hela Irland 4.390,219);
1926, se ovan; 1841—1926 har befolkningen
minskat med 54.5 %. Starkast har
avfolkningen vant i Connaught (60,7 %) och
Munster (59,6 %). 1841 måste landet
anses ha varit överbefolkat. Jordlotterna voro
de minsta tänkbara, och någon storindustri,
som kunde absorbera överflödig arbetskraft,
fanns icke. Efter potatissjukans härjningar
1846—49, då hungersnöd utbröt, tog den
redan förut begynnande emigrationen till
U. S. A. fart: 1846—61 emigrerade över 2 mill.
irländare. Emigrationen berörde framför allt
de yngre årsklasserna, varför även nativiteten
starkt minskades. Under 1900-talet har
emigrationen avtagit, men folkminskningen
pågår fortfarande. I världskriget dogo omkr.
50,000 irländare från Irland, och efter kriget
har emigrationen till Skottland och n.
England varit betydande. Hela antalet
emigranter var omkr. 30,000 vartdera av åren 1925
och 1926. — Av befolkningen 1926 voro
2,751,269 katoliker (92,6 %) och 196,644
protestanter (6,6 %; de flesta tillhörande
episko-palkyrkan). 1911—26 minskades
protestanterna med omkr. 30 %, delvis på grund av
indragningen av de brittiska garnisonerna.
Näringar. I:s huvudnäring är jordbruk med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
