Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska fristaten - Näringar - Handel och samfärdsel - Finanser - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen - Förvaltning och rättskipning - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Irländska fristaten (Handel och samfärdsel—Författning)
736
boskapsskötsel, som sysselsätter 51,4 % av
yrkesutövarna. Jordbruket träder i vår tid
alltmera tillbaka för boskapsskötseln, vilket tar
sig uttryck i alltjämt minskad areal för
sädesslagen och ökad areal för betesmark och
foderväxter. 1926 voro 262,006 har besådda med
havre, 57,066 har med korn, 171,870 har med
potatis och 78,755 har med rovor, medan
925,892 har voro vall och betesmark. Skörden
uppgavs s. å. till 638,729 ton havre, 143,400
ton korn, 1,931,820 ton potatis, 3,735,492 ton
rovor och 5,233,608 ton hö. Jordbruket lider
alltjämt av olämplig jordfördelning. När
den irländska jorden förlänades åt
engelska godsägare, kvarblevo de gamla ägarna
som arrendatorer. Allteftersom befolkningen
tillväxte, minskades brukningsdelarnas
storlek, då nyodlingar voro uteslutna. Senare
tiders avfolkning framkallade ej någon
gynnsammare jordfördelning, då åkerjorden i
stället igenlades till betes- el. jaktmark. 1920
uppgåvos 80,2 % av antalet brukningsdelar
vara mindre än 50 acres (omkr. 20 har).
Genom jordlagarna av 1869 och 1903 ha
arren-datorerna beretts möjligheter att erhålla full
äganderätt till sina jordlotter; 1918 voro 65 %
av de irländska jordbrukarna självägande. En
ny jordbrukslag av 1924 främjar ytterligare
denna utveckling. — Kreatursstocken
utgjordes 1926 av 3,947,249 nötkreatur, 3,003,080
får, 884.216 svin, 189,439 getter, 379,387
hästar och 219,845 åsnor och mulåsnor.
Mejerihanteringen har i nyare tid fått stort
uppsving, dels genom kooperationens utveckling,
dels genom exportreglerande lagstiftning.
Fiske (makrill, sill) drives runt hela kusten
(4,308 fartyg med 14,020 man 1926). Industrien
är föga utvecklad (sysselsätter 14,3 % av
yrkesutövarna) och är koncentrerad till de
större städerna, särskilt till Dublin. Av
textilvaror tillverkas yllevävnader (Connaught,
Kerry), spetsar och popelin (Dublin). F. ö.
märkas slakterier, garverier, kvarnar,
bryggerier och brännerier. Pågående åtgärder för
tillvaratagande av floden Shannons
vattenkraft äro avsedda att åt industrien trygga
nödig elektrisk kraft.
Handel och samfärdsel. I:s export
värderades 1927 till 44,2 mill. pd st., framför allt
levande djur, porter och öl, smör, ägg och
kött, och gick huvudsaki. till Storbritannien
(37,4 mill. pd st.) och Nordirland (4,9 mill.
pd st.). Importen värderades s. å. till 60,8
mill. pd st., närings- och njutningsmedel (vete,
majs, mjöl, frukt, te), stenkol, maskiner,
textilfabrikat m. m., huvudsaki. från
Storbritannien (40,6 mill. pd st.), Nordirland (6,4 mill.
pd st.), U. S. A. (4,7 mill. pd st.) och
Argentina (2,5 mill. pd st.). Av 13,368 fartyg om
9,282,219 ton, utklarerade i I:s hamnar 1927,
voro 8,585 om 5,358,241 ton brittiska och 4,194
om 2,289,726 ton hemmahörande på I. De
förnämsta hamnarna äro Cobh (Queenstown),
Dublin, Dun Laoghaire (Kingstown) och Cork.
Järnvägsnätet, som har sin medelpunkt i
Dublin, hade 1926 en längd av 4.302 km och
tillhörde till större delen 4 stora bolag. Bland
kanalerna märkas Grand canal och Royal
ca-nal. Telegraflinjernas längd var 1925 11,988
km, antalet postanstalter var s. å. 2.205.
Finanser, mynt, mått och vikt. Budgeten
för 1927—28 upptog inkomster och utgifter
till 32.2 mill. pd st.; statsskulden uppgick
1925 till 13,5 mill. pd st. Mynt, mått och
vikt äro de brittiska.
Kyrkliga förhållanden. Full religionsfrihet
är rådande. Katolikerna lyda under
ärkebiskoparna av Dublin, Cashel, Tuam och
Ar-magh (i Nordirland) samt 21 biskopar;
episko-palkyrkan har ärkebiskop i Dublin och 8
biskopar (därav 3 under Armagh i Nordirland).
Undervisningsväsen. Inom I. funnos 1926
5,636 folkskolor med 493.382 lärjungar.
Skolgången är ännu ej obligatorisk inom hela I.
För den högre undervisningen sörja 284
se-condary schools med 25,510 lärjungar (1926),
5 seminarier och många tekniska skolor.
Djupgående skolreformer ha vidtagits de
senaste åren. I. har två universitet, Trinity
college i Dublin samt National university of
Ireland, bestående av tre colleges i resp.
Dublin, Cork och Galway. S. F.
Tidningspress. I:s första tidning uppsattes
1685. Den 1763 grundade Freeman’s Journal
(upphörde dec. 1924) blev under 1800-talet den
irländska nationalismens främsta språkrör;
United Ireland (från 1881) var en lidelsefull
förkämpe för självständighetssträvandena. I:s
flesta tidningar och tidskrifter utgivas helt
el. delvis på eng. Av tidningar må nämnas
Irish Times (engelsksinnad) och Irish
Inde-pendent i Dublin samt Cork Examiner i Cork,
av tidskrifter Irish Catholic, The Leader och
Irish Statesman (utg. av G. W. Russell),
Fåinne an Lae, helt på gaeliska, organ för
Gaelic league, samt Sinn Féin och An
Phob-lacht (republikanska och till en mindre del
tryckta på gaeliska). C. W. v. S.
Försvarsväsen. Armén rekryteras av
frivilliga, som taga tjänst för lång tid.
Styrkan uppgår till omkr. 1,000 officerare och
16,000 underofficerare och manskap,
huvudsaki. infanteri. Enl. överenskommelsen med
England 1921 skall försvaret av de irländska
kusterna t. v. bestridas av de brittiska
trupperna samt försvaret till sjöss av brittiska
stridskrafter. M. B-dt.
Förvaltning och rättskipning. Ur
förvaltningssynpunkt indelas fristaten i 24 counties
och 4 county boroughs, vilka ha viss
självstyrelse och särskilda representationer. De
högsta domstolarna äro en Supreme court och en
High court; mellandomstolar med avseende på
kriminalmål en Court of criminal appeal och
en Central criminal court. Därjämte finnes
ett antal underdomstolar (circuit courts och
district courts). H. T-n.
Författning. Enl. författningen
(antagen av I:s parlament 11 okt. 1922, av
riks-parlamentet 4 dec. s. å., promulgerad 6 dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
