Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska fristaten - Författning - Flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Irländska fristaten (Flagga—Historia)
738
s. å.) är I. en med övriga delar jämbördig
medlem av »gemenskapen av de nationer,
som bilda Brittiska samfundet av nationer»
(The British Commonwealth of nations).
Irländska är nationalspråk, engelska
likaberättigat, officiellt språk.
Lagstiftningsmakten tillhör ett parlament (irl. Oireachtas),
bestående av konungen, en deputeradekammare
(Dail Eireann) och en senat (Seanad Eireann).
Dail Eireann har uteslutande rätt att
bevilja anslag, men senaten kan meddela
rekommendation även i dylika frågor. Andra
lagförslag fordra båda husens samtycke för
att bli lagar, men om senaten ej antar ett
lagförslag inom 270 dagar, sedan det först sänts
dit av Dail Eireann, förklaras det godtaget
av båda husen i den form, vari det senast
antagits av Dail Eireann. Kronans
representant kan vägra eller uppskjuta konungens
samtycke till varje lagförslag, varvid samma
praxis skall tillämpas som i Dominion of
Ca-nada. Folkomröstning om parlamentsbeslut
skall äga rum på begäran av minst 3/5 av
senatens medl. eller minst x/2o av väljarkåren,
dock ej i fråga om finansiella eller brådskande
lagförslag. Ändringar i författningen kunna,
sedan åtta år förgått efter dess
ikraftträdande, endast ske, sedan de hänskjutits till
folkomröstning och där fått anslutning av en
majoritet av väljarkåren eller av 2/3 av de i
omröstningen deltagande. Representanterna
skola avlägga ed på författningen och
trohetsed till konungen enl. i författningen
fastställt formulär. Rösträtt till Dail Eireann
(och vid referendum) ha alla medborgare, män
och kvinnor, som fyllt 21 år, och till senaten
alla, som fyllt 30 år. Valbar till Dail Eireann
är varje medborgare, som fyllt 21 år,
valsättet är proportionellt, och de deputerades
antal, grundat på folkmängdens storlek, är
f. n. (1929) 153. Varje 1922 bestående univ.
väljer 3 deputerade. Kammarens normala
livslängd är fem år. Senaten består av 60
medl., minst 35 år gamla och valbara till
deputeradekammaren; de skola tillika »ha
gjort nationen heder genom gagnerik
offentlig tjänst» eller »genom särskilda
kvalifikationer företräda betydelsefulla sidor av
nationens liv». Senatens normala livslängd är
12 år, och den förnyas med */4 vart tredje år
bland personer, som uppförts på förslag av
båda kamrarna. Alla val ske proportionellt.
Verkställande makten innehas av ett råd
om högst 12 ministrar, alla tillhörande Dail
Eireann och ansvariga inför denna; av rådets
medl. är en president. Denne väljes av Dail
Eireann och väljer själv vicepresident samt
övriga rådsmedlemmar, vilkas val dock måste
godkännas av Dail Eireann. Kronans
representant är generalguvernören för Irländska
fristaten, utsedd av konungen på förslag av
rådets president. E. A-t.*
Flagga. Nationalflaggan innehåller Irlands
nationalfärger grönt, vitt och orange i
vertikala fält (se plansch vid art. Flagga).
Historia. Om fristatens tillkomst se I
r-1 a n d, sp. 731—733. De första
parlamentsvalen enl. den nya författningen ägde rum i
aug. 1923, varvid av Dail Eireanns 153
platser 67 tillf öllo regeringspartiet, 44 fördragets
republikanska motståndare (vilka dock för
trohetsedens skull ej togo säte), 16
arbetarpartiet, 14 bondepartiet; 12 deputerade voro
»vildar». W. Cosgrave valdes till
exekutiva rådets president. Regeringen hade
under året vid ordningens återställande mot de
förvildade insurgentskarorna tillgripit delvis
samma hårdhänta metoder som förut
brittiska regeringen mot sinnfeinarna
(belägringstillstånd, dödsstraff för olovligt innehavande
av vapen o. s. v.). Fristaten upptogs sept.
1923 i Nationernas förbund. De mest
framträdande ministrarna i Cosgraves kabinett
voro justitieministern Kevin O’Higgins och
finansministern Ernest Blythe. Den förre
hade största äran av ordningens återställande
och genomdrev en grundlig
rättegångsre-form; den senare sökte genom kraftiga
kontrollåtgärder främja exporten av ägg, smör
m. m. Med Nordirland kunde ej direkt
uppgörelse om gränsen träffas, varför den i 1921
års fördrag avtalade gränskommissionen måste
konstitueras. Då ej heller där enighet kunde
vinnas, löstes frågan genom ett avtal 3 dec.
1925 mellan I., Storbritannien och Nordirland
på så sätt, att 1920 års gräns definitivt antogs
mot att fristaten befriades från varje andel
i den brittiska statsskulden. 1926 bildade
den republikanske oppositionsledaren De
Valera ett nytt parti, Fianna fail (»ödets
stridsmän»), Vid valen 1927 till ny dail vann De
Valeras parti en del framgångar, och ett av
kapten W. Redmond nybildat parti, National
league, som bl. a. påyrkade försonlig
Ulster-politik och vänskaplig samverkan med
England, fick 6 mandat; regeringspartiet förlorade
12 mandat. Mordet på K. O’Higgins (se d. 0.),
begånget av republikanska ytterlighetsmän
10 juli 1927, framkallade en inre kris.
Cosgrave genomdrev skarpa tvångslagar och
omöjliggjorde De Valeras dittillsvarande
taktik genom en lag om att varje
parlaments-kandidat måste vid nomineringen lova att i
händelse av val avlägga stadgad ed och taga
säte i dailen. De Valera lät då förklara, att
eden var en tom formel, varpå hans anhängare
togo säte i dailen och där genast biträdde ett
av arbetarpartiet föreslaget
misstroendevotum. Detta avslogs med talmannens
utslags-röst (16 aug.), och Cosgrave upplöste då
dailen. Vid de nya valen (sept. s. å.) fick
regeringspartiet 61 och Fianna fail 57 mandat.
Redmonds grupp nedgick till 2, och regeringen
blev för sin majoritet beroende av stöd från
»vildarna». Som generalguvernör avlöstes T.
M. Healy dec. 1927 av James McNeill.
Cosgraves ministär har under växande
parlamentariska svårigheter genomfört ett
aktningsvärt praktiskt reformarbete inom skilda
samhällsområden (bl. a. efter svenskt mönster
X. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
