Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska fristaten - Historia - Litt. - Irländska litteraturen - Irländska sjön - Irländsk konst - Medeltidens arkitektur och skulptur - Medeltidens bokmåleri - Nyare tidens konst - Irländsk setter - Irländsk terrier - Irmer, Georg - Irminger, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Irländska litteraturen—Irminger
740
vattenfallsstyrelse och teknisk
skolundervisning). De Valera däremot har som
parlamentarisk oppositionsledare sökt få
konstitutionella tvistefrågor fram i förgrunden och
arbetat på försvagande av förbindelserna med
Brittiska riket.
Litt. (jfr även Irland): D. A. Chart, »An
economic history of Ireland» (1920); E. J.
Riordan, »Modern irish trade and industry»
(1921); A. C. White, »The Irish free state»
(1922); I. G. Swift MacNeill, »Studies in the
constitution of the Irish free state» (1925);
Denis Gwynn, »The Irish free state 1922—
1927» (1928). V. S-g.
Irländska litteraturen omfattar dels den på
öns keltiska språk skrivna (se I r i s k a
litteraturen), dels den av irländare på
engelska skrivna (se Engelska
litteraturen, sp. 809).
Irländska sjön, eng. Irish sea, del av
Atlanten mellan Irland och Storbritannien,
sammanhänger med öppna havet genom S:t
Georgskanalen i s. och Nordkanalen i n. Är
i allm. grund.
Irländsk konst. Konstutvecklingen på Irland
har från senare hälften av medeltiden följt
samma linjer som i England (se Engelsk
konst), och samma konstnärer ha ofta varit
verksamma i båda länderna. Konsten på
Irland under äldre medeltiden, irisk konst
(jfr Keltisk arkeologi), karakteriseras
av originalitet och. är i vissa fall givande, ej
som senare huvudsaki. mottagande. I
synnerhet bokmåleriet samt en del
guldsmedsarbeten vittna om den iriska konstens höga nivå
under 600-talet och därpå följ, århundraden.
Medeltidens arkitektur och skulptur. De
äldsta irländska klostren och oratorierna,
t. ex. Gallarus’ oratorium vid Dingle bay,
Kerry, äro uppförda av grovt arbetad sten i
mycket enkla byggnadsformer. Sannolikt
först på 600—700-talet nyttjades huggen sten,
som möjliggjorde arkitektoniskt utbildade
rum och skulpturprydda portöppningar. En
av de märkligaste romanska byggnaderna är
den omkr. 1130 grundlagda kyrkan i Cashel,
Tipperary, vars långhus — med två fyrsidiga
torn och kvadratiskt kor i ö. — både ut- och
invändigt är dekorerat med två rader
rundbågar. Ibland ingå i portalutsmyckningen både
keltisk-germanska och normandiska
stildetaljer, medan mindre arbeten i metall eller
elfenben vanl. ha utpräglat keltisk ornamentik. De
ofta förekommande ringkorsen av sten (t. ex.
de i Monasterboice), från tidig medeltid, ha
ornament- och figurreliefer. Trol. i
för-svarssyfte uppfördes på 1000- och 1100-talet,
kanske tidigare, fristående, minaretliknande
runda torn bredvid kyrkorna. Dublins båda
huvudkyrkor, anlagda på 1100-talet, och
stadens slott, anlagt i början på 1200-talet, äro
i senare tid ganska mycket förändrade.
Under senare medeltiden byggdes ett flertal
slott på ön, vanl. med fästningskaraktär, så
Howth castle i grevskapet Dublin.
Medeltidens bokmåleri. I de irländska
klostrens skrivarskolor odlades en för dem typisk
kalligrafi. Från att ha inskränkt sig till
initialerna växte dekorationen ut över hela
manuskriptsidan till ett rikt mönster med
geometrisk karaktär. Bandflätor, sicksacklinjer,
knutar och spiraler voro lån från dels
för-romerskt-keltiskt, dels orientaliskt, syriskt,
koptiskt o. s. v. konsthantverk. Då
ornamen-tala djurformer och mänskliga figurer
insattes som ytfyllnader eller i ramverket,
utfördes de med kalligrafisk färdighet, utan
strävan efter naturavbildning. Till de
märkligaste irländska illuminerade manuskripten
räknas »Book of Durrow» från 600-talets
senare hälft eller slut, den något yngre »Book
of Lindisfarne» samt »Book of Kells» från
800-talets början (se ill. till Bok, bild 3).
De närmaste årh. urartade konstskickligheten
i öns kloster, och de bästa alstren visa
beroende av engelska bokmålningsskolor. Tidigare
hade irländska munkar överfört konstarten
till kontinenten, särskilt till S :t Gallen.
Nyare tidens konst. Särskilt under 1700-talet
uppfördes flera betydande byggnader i Dublin
(se vidare d. o.) av engelska arkitekter.
Under samma årh. blevo irländska konstnärer av
största betydelse för den engelska grafikens,
särskilt mezzotintmanerets, utveckling, så J.
Brooks, J. MacArdell, R. Houston, T. Frye,
J. Watson och flera andra. En vid mitten av
1800-talet och senare verksam skulptör var
J. H. Foley, som i likhet med sin yngre
landsman J. Hughes utfört uppmärksammade
officiella monument. — Litt.: M. Stokes, »Early
christian art in Ireland» (2:auppl. 1911); A. C.
Champneys, »Irish ecclesiastical architecture»
(1910); H. S. Crawford, »Carved ornament
from irish monuments» (1926); K. Pfister,
»Irische Buchmalerei» (1927); R. A. S.
Maca-lister, »The archæology of Ireland» (1928), den
senare med litt.-hänv.; H. C. Lawlor, »Ulster,
its archæology and antiquities» (1928). E. L-k.
Irländsk setter, se Hundraser, sp. 135
och bild 36.
Irländsk terrier, se Hundraser, sp. 132.
Irmer, Georg, tysk historiker, ämbetsman
(f. 1853). Var 1878—94 anställd vid olika
tyska arkiv, därpå koloniämbetsman, blev
1900 generalkonsul i Genua och var 1907—11
generalkonsul i Sydney. I. skrev ett utförligt
arbete om Sveriges förhandlingar med
Wal-lenstein m. m. (3 bd, 1888—91) och en biogr.
över H. G. von Arnim (1894).
1’rminger, dansk släkt, överste Johan I.
(1798—1854) utmärkte sig i slagen vid
Frede-ricia 1849 och Isted 1850. Hans bror Carl
I. (1802—88), konteramiral 1865, viceamirals
rang 1880, var en kort tid 1850 sjöminister,
sysslade med undersökning av
havsströmmarna och påvisade tillvaron av den varma
ytströmmen i Danmarkssundet, efter honom
1878 kallad Irmingers ström. Hans
son kommendör Otto I. (1836—1923) var
länge den egentlige ledaren av Danska
geo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
