Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iro-skotska kyrkan el. Keltiska kyrkan - Irradiation - Irrationalism - Irrationell - Irrationella tal - Irrbloss (Lyktgubbar) - Irredentism - Irreguljär - Irrelevant - Irreligiositet - Irreparabel - Irreversibel - Irrigation - Irritabel - Irritament - Irritantia - Irritation - Irritera - Irsta - Irtysj, Irtisj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Irradiation—Irtysj
744
romaniseringen där (i Skottland av Malkolm
III, d. 1093, och hans son David I, d. 1153).
— Litt.: J. B. Bury, »Life of St. Patrick»
(1905); G. T. Stokes, »Ireland and the
cel-tic church» (6:e uppl. 1907); H. Gougaud,
»L’oeuvre des schotti dans 1’Europe
conti-nentale» (i Revue d’Histoire Ecclesiastique,
9, 1908), samt bibliografierna i F. Cabrol,
»L’Angleterre chrétienne avant les normands»
(1909). E. Nwn.
Irradiation, fys., se Optiska villor.
Irrationali’sm (se I r r a t i o n e 11),
förnufts-el. förståndsvidrighet, brist på förstånd, brist
på förmåga eller vilja att bruka förståndet.
Irrationell, icke byggd på (framkallad av,
förklarlig genom) förnuftsslut, ologisk;
oförnuftig.
Irrationella tal, sådana tal, som icke kunna
exakt mätas med enheten, alltså varken hela
tal eller bråk, vilkas täljare och nämnare äro
hela tal. Ett irrationellt tal kallas
alge-braiskt, om det är rot till en irreduktibel
algebraisk ekvation med heltalskoefficienter.
Eljest kallas det transcendent, såsom n och e.
Ett algebraiskt tal kallas ett helt
alge-braiskt tal, om det satisfierar ekvationen
n । n—1, n
x + a± x + .. . an = 0,
där ai ... an äro hela tal. T. B.
Irrbloss (Lyktgubbar), en
ljusföreteelse av gåtfull natur i sumpiga trakter. I.
uppges sväva tätt utmed marken och ständigt
vara i rörelse. Man har velat förklara
fenomenet genom antändning av metan
(sump-gas), som bildats genom förruttnelse och
för-multning av organiska ämnen. — I.
förekomma vanl. på ställen, där lager av gyttja eller
dy finnas i bottnen, och i flera fall har man
konstaterat närvaron av mineralet vivianit
(fosforsyrad järnoxidul) i sådana lager. I
dylika fall skulle de mycket väl kunna tydas
så, att genom reduktion av vivianiten
gasformiga fosforföreningar, fosforväten el. dyl.,
skulle bildas, vilka under långsam oxidation
skulle frambringa det kalla ljus, som fått
namnet i. K. A. G.
Irredenti’sm (it. irredenti’smo), urspr. en
politisk rörelse i Italien, åsyftande att med
Italien införliva de övervägande av italienare
bebodda områden, som lydde under utländskt
välde. Av i:s anhängare,
irredentister-n a, kallades dessa områden sammanfattande
I tal i a irredenta (»det ännu icke
förlossade Italien»); samma namn hade en 1878
grundad förening, som blev rörelsens
centralhärd. Med »Italia irredenta» menades vanl.
de (etnografiskt) italienska delarna av
Österrike (Trentino, Görz, Trieste, Istrien, delar
av Dalmatien m. m.), ibland i vidsträcktare
mening även Nizza och Korsika i Frankrike,
kantonen Ticino i Schweiz och den Englaüd
tillhöriga ön Malta. Blapd rörelsens tidigaste
ledare märkes Menotti Garibaldi, som sökte
efter sin faders mönster organisera friskaror
för väpnade befrielseförsök. Efter Italiens
in
träde i trippelalliansen (1882) måste
regeringen officiellt motverka rörelsen, men den
fortlevde likväl rätt öppet i Italien och tog
i Österrike formen av arbete för väckande av
ett italienskt nationalmedvetande, särskilt i
Trentino och Trieste (jfr Battisti, C.).
Genom Italiens deltagande i världskriget vanns
i huvudsak i:s mål, men irredentistiska
strävanden, som nu gälla Dalmatien, Nizza, Malta
m. m., spåras alltjämt. — Orden i. och
irredenta utsträckas ofta till att bli en allmän
beteckning för strävanden att befria under
utländskt välde stående stamförvanter. V. S-g.
Irreguljär (av lat. nekande in och règula,
rättesnöre), oregelbunden, ojämn. —
Irreguljära trupper, äldre namn på
trupper, som i fråga om organisation och
utrustning skilja sig från en stats egentliga
härsmakt (reguljära trupper). Till irreguljära
trupper ha räknats bl. a. friskaror samt
trupper, bildade av t. ex. tatarer, indianer o. s. v.
Irreleva’nt, betydelselös, oviktig.
Irreligiositet, brist på religiöst sinne;
reli-gionsfientlighet.
Irreparäbel, ohjälplig; som ej kan gottgöras.
Irreverslbel, som ej kan vändas.
Irrigatiön (av lat. irrigäre, leda vatten
till ett ställe, bevattna), sköljning. Se
vidare Konstbevattning och ö v e r s
il-n i n g s f ä 11. — I. el. spolning av sår etc.
med antiseptiska medel vid och efter
operationer spelade under världskriget stor roll vid
den av Carrel utexperimenterade metoden för
varbildningens bekämpande. T. R.
Irritäbel (av lat. irritäre, reta), (lätt-)retlig.
— Subst.: Irritabilitét; särskilt om
levande organismers retbarhet utifrån till
verksamhet.
Irritameznt, något som retar; kemiskt,
mekaniskt, psykiskt o. s. v. retmedel.
Irrita’ntia (näml, reme^a), retande
läkemedel, anbringas på den yttre huden, t. ex.
spanska flugor, terpentin, senap m. m. (se
Hu d re tme de 1), eller på magens och
tarmkanalens el. andra slemhinnor, t. ex.
kräkmedel, vissa laxermedel o. dyl.
Irritation, uppretat tillstånd, retning.
Irritera, reta, förarga.
Irsta, socken i Västmanlands län, Siende
härad, vid Västeråsfjärden av Mälaren, ö. om
Västerås; 47,44 kvkm, 1,191 inv. (1929).
Omfattar ett område av utpräglad
Mälarslätts-natur samt s. delen av Björnön i Mälaren.
2,133 har åker, 2,318 har skogs- och hagmark.
Egendomar: Gäddeholm (se d. o.), Kusta m. fl.
Ingår i I. och Badelunda pastorat i Västerås
stift, Domprosteriet.
Irtysj [-ti’/], I r t i s j, biflod från vänster
till Ob, i v. Sibirien. Upprinner på Altai,
genomflyter Saisan-nor, banar sig väg genom
stäppmarker och mynnar i Ob vid Samarovsk.
Omkr. 3,700 km lång, omkr. 1,676,000 kvkm
flodområde. Segelbar för ångbåtar till
Semi-palatinsk; fiskrik. I:s största bifloder äro
Isjim och Tobol, båda från vänster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
