Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ischemi - Ischia - Ischias - Ischl, Bad - Ischuri - Isdelare - Isdämda sjöar, Issjöar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Ischia—Isdämda sjöar
758
inkilning av lösryckta blodproppar eller andra
embolier (se Blodpropp), kramp i
blodkärlets egen muskulatur, ss. då man under
inflytandet av en sinnesrörelse bleknar. I.
spelar en stor roll i den fysiologiska
patologien. Kroppens skilda organ och vävnader tåla
blodfattigdomen olika lätt. G. F-r. (Tillg.)
Ischia [i’skia], ö i Tyrrhenska havet,
utanför Neapelbukten, ingår i it. prov. Neapel;
46 kvkm, 27,361 inv. (1921). ön är bergig
med slocknade vulkankratrar. Högst är Monte
Epomeo, 789 m ö. h. Klimatet är milt och
fuktigheten ringa. Vegetationen är yppig,
ön är rik på mineralkällor. Huvudorter äro
Ischia på ö. kusten (7,815 inv.), Forio (5,813
inv.) på v. kusten, Casamicciola (3,375 inv.)
på n. och Barano (6,621 inv.) nära s. kusten.
I. har ofta utsatts för jordbävningar,
häftigast 1883, då Casamicciola helt förstördes.
I’schias (av grek. ischi’on, höft), Néuralgi’a
ischiädica, Höftvärk, en neuralgisk smärta,
förmedlad genom de sensibla grenarna av
människans största nerv, ne’rvus ischiädicus, som
sammansättes av rötter från det s. k. sakrala
nervplexus. Smärtan förlägges vanl. till denna
nervs utbredningsområde utefter hela
baksidan av benet och kan således sitta såväl
uppe kring själva höften och utefter baksidan
av låret som nere i vaden och hålfoten.
Smärtorna ha, åtm. till en början, neuralgiens
vanliga karaktär att komma blixtsnabbt för att
efter en stund släppa efter eller upphöra men
kunna småningom övergå till en jämn och
olidlig »molvärk» samt även vara förenade
med kramp och domning i vaden. I. är vanl.
ensidig, någon gång dubbelsidig. Vanligast
sättes denna sjukdom i samband med
överansträngning av benets muskulatur och bör
därför eg. uppfattas såsom muskelsmärtor,
förmedlade genom ischiasnerven. Ischiassmärtor
kunna ock förekomma vid verklig
inflammation i nervus ischiädicus (n e u r i t, se d. o.),
vid ryggmärgstvinsot (täbes dorsälis) samt vid
andra lidanden (bäckentumörer o. dyl.). —
Lättare former av i. kunna hastigt nog gå
över genom vila och värme. En svår i. gör
däremot den sjuke till invalid för längre tid.
Smärtorna måste lindras med antineuralgiska
pulver (antipyrin, aspirin etc.) eller
narkotiska medel (morfin o. dyl.). Sträng vila för
benet är alltid nödvändig. Sedan det mest
akuta stadiet gått över, kan
mekanisk-hydro-terapeutisk (massage och bad), ev. elektrisk
behandling verka välgörande. I. H.
Ischl, Bad I s c h 1, köping och badort i
övre Österrike, i centrum av Salzkammergut,
469 m ö. h., vid floden I:s utlopp i Traun.
Omgivet av höga berg (Dachstein, 3,000 m)
och gynnat av milt klimat, har I. utvecklats
till en förnämlig badort; 1856—1918
kejsar-familjens sommarresidens. En 27 % stark
saltlösning (mest koksalt) från Ischler
Salz-berg nyttjas i kombination med kolsyra,
svavelslam, tallbarr m. m. till soolbad. 2,386 inv.
(1923; i kommunen 10,224 inv.).
Kastellet i staden Ischia.
Ischurl, med., se Stranguri.
Isdelare, den linje, från vilken enl.
glaciär-räfflor och blocktransport isrörelsen hos en
forntida landismassa utströmmat åt ömse håll,
ung. såsom vattendragen från en vattendelare.
Mot istidens slut framgick inom
Skandinavien i. ett gott stycke ö. om vattendelaren
(se karta på plansch till Istiden). G. D. G.
Isdämda sjöar, Issjöar, äro i motsats
till vanliga landsjöar uppdämda av glaciäris.
Deras vattenstånd är därför beroende av
isdammens växlingar, och med denna försvinna
de till sist. Mest bekant av nutida issjöar
är den av Aletschgletscher i Schweiz
uppdämda lilla Mergelensjön. Andra i. finnas
flerstädes, särskilt på Grönland. Mot istidens
slut uppdämdes betydande i. av de
undan-smältande ismassorna. I Nordamerika
avspärrade dessa länge Stora sjöarnas nutida
avlopp, så att det uppdämda vattnet sökte
sig över passen mot Mississippi. Inom
Nordeuropa var hela den egentliga Östersjön flera
tusen år upptagen av den väldiga
Baltiska issjön (se d. o.). Då landisen
avsmält från Sveriges fjälltrakter men ännu
kvarlåg ö. om dessa, uppdämde isen en hel
serie stora issjöar inom fjälldalarna, varvid
stenfria sand- och lerlager avsattes högt ovan
det forna ishavets högsta vattenstånd. Hit
hörde tydligen också den strandlinje, som
Linné beskriver från Grövelsjön (se d. o.) i
övre Dalarna. Inom Nordamerika upptogs
hela den stora dalen kring Winnipegsjön och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
