Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isdämda sjöar, Issjöar - Isebel - Isefjord - Isegrim - Isel - Iseosjön - Iser - Iseran, Mont el. Col d’ - Isère (flod) - Isère (departement) - Isergebirge - Iserlohn - Iset - Isfall - Isfjorden (Spetsbergen) - Isfjorden (Norge) - Isfot - Isgrind el. Vrakgrind - Ishavet, Norra ishavet, Polarbassängen, Arktiska havet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Isebel—Ishavet
760
Red river av en ofantlig issjö, Agassiz-sjön
(se d. o.). Litt.: A. Gavelin och A. G. Högbom,
»Norra Sveriges issjöar» (i Sveriges Geol.
Undersökning, ser. Ca, n:r 7, 1910). G. D. G.
Ise’bel, konungadotter från Tyros och g. m.
konung Ahab i Israel. Se Ahab och E 1 i a.
Isefjord, djupt inträngande vik av
Kattegatt, på Själlands nordkust. Innanför
inloppet (4 km brett, 3,7 m djupt) utbreder sig
fjärden Yderbredning (10 m djup), varifrån
den långsträckta Roskilde fjord m. fl. vikar
utgå (se karta till art. D a n m a r k).
Tid-vattensvariation 0,2—1,5 m.
1’segrim, tyska djursagans namn på vargen.
Isel [i’zol], berg invid Innsbruck (se d. o.).
Ise’osjön, it. La’go d’Ise’o, mellan Como- och
Gardasjön i n. Italien; 186 m ö. h., 61 kvkm,
största djup 251 m. Genomflytes av Pos
biflod Oglio. I s. en bergig ö (Monte Isola, 599
m ö. h.) med fisklägen. På s. kusten orten
Iseo (3,698 inv. 1921).
Iser [i’zor], tjeck. Jizera, högerbiflod till
Elbe, i Böhmen, från Isergebirge. Omkr. 150
km lång; flottled.
Iseran, M o n t el. C o 1 d’ [må’ el. kåT
dizrä’], pass i Grajiska alperna (fr. dep.
Sa-voie), förbinder Isères och Arcs övre dalar;
2,769 m ö. h.
Isère [iza’r], vänsterbiflod till Rhöne,
genom Savojen och Dauphiné (Frankrike).
Upprinner på Mont Iseran i Grajiska alperna,
flyter genom den sköna Graisivaudandalen,
förbi Grenoble och mynnar ovanför Valence.
290 km lång, segelbar omkr. 150 km. I:s
största bifloder äro Are och Drac med
Ro-manche, båda från vänster. I:s och Dracs
vattenkraft tillvaratages i stor utsträckning.
Isère [iza’r], departement i s. ö. Frankrike;
8,237 kvkm, 558,079 inv. (1926). I. omfattar
n. delen av landskapet Dauphiné (se d. o.).
Huvudstad är Grenoble.
Isergebirge [i’zorgebi’rgo], v. fortsättningen
av Rie sen gebirge (se d. o.).
Iserlohn [Izorlå’n], stad i preuss. prov.
West-falen, reg.-omr. Arnsberg, vid Ruhrs biflod
Baar; 30,675 inv. (1925). Betydande järn-,
stål- och metallindustri. Den förr viktiga
gal-mejagruvdriften har nedlagts.
Iset, vänsterbiflod till Tobo£ i Ryssland.
Upprinner i Ural, n. v. om Sverdlovsk; omkr.
500 km lång.
Isfall, den del av en glaciär, som skrider
el. nedstörtar utför en hög, brant bergvägg.
Isfjorden, en ung. mitt på västsidan av
Västspetsbergen djupt inskärande fjord med
flera förgreningar; se Spetsbergen.
Isfjorden, innersta delen av
Romsdalsfjorden, Norge, känd för sin vackra fjordnatur.
Här mynnar Hensdalen med Henselven el. Isa.
Isfot, den ribba av drivsnö, som i arktiska
trakter anhopas utefter foten av branta
strandbrinkar. Genom växlande tö och frost
ombildas snön delvis till is, som ofta
bort-smälter först långt efter det att havsisen
utanför gått upp. G. D. G.
Isgrind el. V r a k g r i n d, gallerliknande
anordning vid vatteninloppet till en
vattenkraftanläggning. Avser att hindra isstycken
o. a. flytande föremål att inkomma i kanaler
och ledningar. G. H-r.
Ishavet, Norra ishavet, P o 1 a r
bassängen, Arktiska havet, Atlantiska
oceanens avslutning mot n. Till skillnad från
»Södra ishavet», som endast är den
antark-tiska landmassans kusthav och numera
inräknas i jordens tre stora oceaner, är I. ett
»medelhav», d. v. s. ett slutet bäcken,
omgivet av stora landmassor. Genom ett 1,500
km brett havssund, som genom ön Island
delas i två delar, i v. Danmarkssundet,
i ö. Norska havet, står I. i förbindelse
med Atlanten. Åt motsatt håll står I. genom
det endast 92 km breda Beringssund i
förbindelse med Stilla oceanen. Även v. om
Grönland förbindes I. med Atlanten. N. om
nordamerikanska kontinentens ö. del utbreder
sig amerikanska arktiska arkipelagen (se
kartan vid Kanada). På asiatiska sidan
om den öppna polarbassängen ligga smärre
ögrupper, ss. Spetsbergen, Frans Josefs land,
Novaja Zemlja m. fl. (se kartorna vid
Asien). I det breda sundet mot Atlanten
ligga vulkanön Jan Mayen samt Björnön
(Beeren eiland). Hudson bay skär långt in
i den nordamerikanska kontinenten. På den
europeisk-asiatiska sidan märkas av större
havsvikar blott Vita havet och Obs
mynningsvik. I. mellan Spetsbergen och Novaja Zemlja
kallas Barents hav, havsområdet mellan
Novaja Zemlja och Asien Kariska havet; ö. om
Kap Tjeljuskin utbreder sig
Nordenskiöld-havet samt n. om Alaska Beauforthavet.
Den centrala delen av I. kallas numera
Nan-senhavet. Såsom sydgräns för I. plägar
räknas norra polcirkeln. En mera obestämd
av-gränsning är drivisgränsen.
I:s areal beräknas till 14.090,100 kvkm.
Nansenhavet har enl. hittills utförda lodskott
ett genomsnittligt djup av 3,000—4,000 m.
Vattentemp. i ytan håller sig enl. Nansens
mätningar vid omkr. —1,6°, och havet är
ständigt belagt med havsis, som i tjocklek kan
nå ända till 13 m. Genom en ytlig
havsström, Nansenströmmen, är denna fastis i
ständig rörelse från Asiens kust över nordpolen
mot Atlanten. Härunder uppstå skruvningar
i isfälten, kanaler öppnas och slutas, och höga
skruvisvallar uppstå. Nansenströmmen torde
närmast vara att anse som en
kompensations-ström för den gren av Golfströmmen, som
från Atlanten skjuter mot n. och på 200—800 m
djup med en temp. något över 0° löper in mot
Nansenhavets centrala delar. En kall ytström,
östgrönländska strömmen, leder utmed
Grönlands östkust mot s., och en annan,
Labrador-strömmen, löper från Baffinviken genom Davis
sund längs Labradors kust och utsidan av
New Foundland mot Atlanten, där den dyker
under Golfströmmen. I:s salthalt är mindre
än den i världshavet allmänna. Vid Grön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
