Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Historia - Litteraturanvisningar - Islandslav - Islay - Isle - Íslendigabók (Libellus Islandorum) - Isle of Ely - Isle of Wight - Isleworth - Islimje - Islington - Islommen - Islossning - Isly, wadi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Islandslav—Isly
784
åren efter 1918, och. nya bildades efter
mönster från andra länder: ett konservativt parti
(ihaldsf lokkur), ett bondeparti
(framsoknar-f lokkur), som stöder sig på de kooperativa
föreningarna, och ett socialistiskt parti
(alpi)du-flokkur). 1912 infördes totalförbud.
Resultatet motsvarade knappast förväntningarna, och
då Spanien hotade med hög tull på isländsk
fisk, om förbudslagen upprätthölles, ändrades
den 1922. Förbudet gäller nu för drycker på
över 21 % och öl på över 21li % alkohol. Efter
världskriget, särskilt 1921—23, var I:s
näringsliv ytterst illa ställt; statsskulden hade
vid slutet av 1923 vuxit till 18 mill. kr. Den
konservativa ministär, som bildades 1923 efter
alltingsvalen, med J6n Magnüsson i spetsen,
beflitade sig energiskt om statsfinansernas
förbättrande. 1924 blev ett utomordentligt
gott år för fiskerierna och handeln. På två
år gick statsskulden ned med över 6 mill. kr.,
och den isländska kronan, vars kurs i mars
1924 nedgått till 47 %, steg hastigt till
8U/2 %, en kurs, som sedan varit oförändrad.
Valutafrågan är ännu (april 1929) icke
avgjord, men starka krafter äro i rörelse för
att stabilisera kronan i närheten av nuv.
kurs. Vid alltingsvalet 1927 segrade
bondepartiet och socialisterna, och regeringen, vars
ledare efter Jön Magnüssons död (1926)
varit finansministern Jön Porläksson, avgick.
Ny ministär bildades av bondepartiet med
redaktör Tryggvi Pörhallsson som
statsminister. Jön Helgason.
Litteraturanvisningar. Bland allmän litt.
om I:s natur och kultur märkas följ, arbeten:
B. Hantzsch, »Beitrag zur Kenntnis der
Vogel-welt Islands» (1905); Th. Thoroddsen, »Island,
Grundriss der Geographie und Geologie» (1905
—06); H. Pjeturss, »Om I:s geologi» (1906)
och »I.» (i »Handbuch der regionalen
Geologie», IV: 1, 1910); Th. Thoroddsen,
»Feröa-bök», I—IV (1913—15); A. Engström, »At
Häcklefjäll. Minnen från en Islandsfärd» (1913;
2:a uppl. 1914); Th. Thoroddsen, »I., land og
folk» (1919); D. Bruun, »Turistruter paa I.»,
1—5 (1921—25); H. Blomberg, »Bland
vulkaner och varma källor» (1924); S.
Stefansson, »Flöra Islands» (2:a uppl. 1924); Th.
Thoroddsen, »Geschichte der isländischen
Vul-kane» (1925); R. Lundborg, »Island i forntid
och nutid» (1926); »Iceland. Handbook», utg.
av P. Porsteinsson (1926); B. Sæmundsson,
»Synopsis of the icelandic fishes» (1927). —
översikter i Föreningen Nordens Årsbok 1920.
Om I:s historia se följande arbeten: J. J.
Aöils, »Islandssaga» (2:a uppl. 1923); B. Th.
Melsteö, »Stutt kenslubök i Islendinga sögu»
(1914); K. Gjerset, »History of Iceland»
(1924); P. E. Ölason, »Grunndrag av I:s
his-torie» (1927); »fslendingabök», utg. av W.
Golther (1923); K. Maurer, »I.» (1874); B.
Th. Melsteö, »islendinga saga» (2 bd, 1903—
10); V. Guömundsson, »I. i fristatstiden»
(1924); P. E. Ölason, »Menn og menntir»
(1919—26); J. J. Aöils, »Einokunarverzlun
Dana ä islandi 1602—1787» (1919; även i
da. övers., 1926); M. Stephensen, »I. i det
attende aarhundrede» (1808); Th.
Thorsteins-son, »Island under og efter verdenskrigen»
(1928). — Jordbrukets historia är skildrad av
P. Thoroddsen, »Lysing islands», III—IV
(1908—22); kyrkans historia av F. Jönsson,
»Historia ecclesiastica Islandiæ» (1772—78;
forts, av P. Pétursson 1841), samt av biskop
Jön Helgason, »Kristnisaga Islands» (1925—
27). Många avh. finnas, bl, a. i »Safn til
sögu Islands» (5 bd, 1856—1928).
Islandslav, Catraria islandica.
Islandslav, Caträria isla’ndica, en busklik,
5—10 cm hög, grågrön—kastanjebrun lav med
rännformiga eller platta, på undersidan
vitfläckiga grenar, vanlig på hedar och i gles
tallskog. Den innehåller lavstärkelse och har,
särskilt under missväxtår, använts till
män-niskoföda (till gröt el. till bröd) och till
vinterfoder åt kreatur. I. innehåller ett bittert
ämne, cetrarsyra, var förr officinell (Muscus
islandicus) och begagnades som stärkande och
digestionsförbättrande medel. G. M-e.
Islandsspat, miner., se Kalkspat.
Islay [ai’lei], ö bland Hebriderna (se d. o.).
Isle [II], biflod fr. h. till Dordogne i s. v.
Frankrike. Upprinner på Limousins berg och
utfaller vid Libourne. 235 km lång.
Islendingabök (Libe’llus Islandörum), se
Are Frode; senast utg. av W. Golther 1923.
Isle of Ely [alT av I’li], eng. grevskap;
utbreder sig över The Fens och är känt för
sina trädgårdsprodukter. Se
Cambridge-shire, Ely och Fens.
Isle of Wight [äiT av måTt], se W i g h t.
Isleworth [åTzlcoäp], se Heston and
Isleworth.
IslFmje, stad i Bulgarien, se S 1 i v e n.
Islington [Fzlirjton], förvaltningsområde
(metropolitan borough) i London, omkr. 2,5
km n. om Blackfriars bridge; 334,300 inv.
(1927). Utställningslokalen Agricultural hall
med stora kreaturshallar. Stora sjukhus.
Islommen, se Lomfåglar.
Islossning, se Isläggning.
Isly [islf], wadi I., tillflöde till Tafnas
biflod wadi Mouilah, i gränstrakten mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
