Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ismael - Ismaeliter - Ismail - Ismailia - Ismailije, Ismailia - Ismail pascha - Ismantorps borg - Ismaskin - Ismene - Ismet pascha, Mehmed - Ismid - Ismir - Ismås - Isnad - Isnik - Isnot - Iso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Ismaeliter—Iso-
794
Plan av Ismantorps borg.
terna, vilka alltså enl. G. T. äro besläktade
med Israel men även med egypterna. Som
hemvist för I. nämnes öknen Paran, som legat
mellan Edom och Egypten. E. S-e.*
Ismaeliter, se I s m a e 1.
Ismall, stad i Bessarabien, Rumänien, vid
Donaus mynningsarm Kilia; 37,000 inv. (1922).
Livlig handel med lantbruksprodukter. — I.
var fordom en turkisk fästning, stormades av
ryssarna 1790 och avträddes 1812 till
Ryssland. Fästningsverken slopades enl.
Parisfreden 1856. I. kom då till Moldau, 1878 ånyo
till Ryssland samt efter världskriget till
Rumänien.
Ismallia, stad, se Ismailije.
Ismaillje, Ismallia, stad i Nedre
Egypten, vid Timsahsjön, Suezkanalen och I
s-mailijekanalen (sötvattenskanal från
Nilen; förser I., Suez och, medelst en 70 km
lång rörledning, Port Said med vatten); 15,507
inv. (1917). Breda och trädplanterade gator.
Ismall pascha, kediv av Egypten (1830—
95), son till Ibrahim pascha. Uppfostrades i
Europa, återkom till Egypten 1849, anlitades
av sin farbror Said pascha i diplomatiska
värv och vid
kuvandet av ett uppror i
Sudan samt
efterträdde jan. 1863 Said som
ståthållare i Egypten.
Kedivvärdighet fick
han 1867. Om I:s av [-oavhängighetssträvan-den,-]
{+oavhängighetssträvan-
den,+} kostsamma
företag (Suezkanalen) och
hejdlöst slöseri
kännetecknade styrelse se
Egypten, sp. 392.
Sultanen förklarade
honom avsatt, 26 juni 1879, och I. vistades
sedermera i Europa, från 1888 halvt som
stats-fånge på ett slott vid Bosporen. H. B-n.*
Ismantorps borg, på gränsen mellan
Lång-löts och Högsrums socknar, öla,nd, den mest
kända av Ölands 14 fornborgar och en av
Sveriges märkligaste. I. består av en omkr.
3,5 m hög mur, lagd i en oregelbunden cirkel
och omslutande ett område med en diam, av
124—127 m. Muren är uppförd mestadels
av kalkstensblock i fortlöpande skift utan
murbruk; vid basen är murbredden 6—6,5 m.
I:s särmärke utgöra hustomtningarna ini
borgen, 88 till antalet, cirkelformigt placerade
och grupperade i två stora sektioner, vilka
skiljas av en 2—5 m bred gata. Husmurarna
stå till 50—80 cm höjd, husens längd är 13—
14 m och bredd 4—6 m. I borgens mitt är en
cirkelformig öppen plats med en rund grund
av jämnstora granitblock, möjl. en
kultbygg-nad. Borgen torde dateras till omkr. 500 e. Kr.
Den röjdes 1924. Litt.: M. Stenberger, »En
preliminär undersökning av Ismantorps borg»
(i Fornvännen 1925). H. R-h.
Ismaskin, se Kylmaskin.
Ismène, grek, myt., dotter till Oidipus (se
d. o.). I Sofokles’ »Antigone» och »Oidipus på
Kolonos» ävensom i Aischylos’ »De sju mot
Tebe» tecknas hon i motsats till sin syster
Antigone som blid och vek. A. M. A.*
Ismet pascha, M e h m e d, turkisk statsman
(f. 1884). Var chef för v. turk, armén i
Mindre Asien under kriget mot Grekland 1920—
22, utrikesminister 1922—24, delegerad vid
Mudaniakonferensen 1922 och chef för
Turkiets delegation i Lausanne 1923. Med ett
avbrott nov. 1924—mars 1925 har I. från okt.
1923 varit ministerpresident och därunder
skickligt bistått Kemal pascha vid det nya
Turkiets uppbyggande.
Ismid, numera Kodscha Ili (se d. o.).
Ismlr, turkiskt namn på Smyrna.
Ismås, se Måssläktet.
Isnäd, arab., eg. »stödjande», »stöd»,
förteckning på sagesmännen för en uppgift om
Muhammed eller någon av hans anhängare.
De äldre arabiska historieskrivarna och
tradi-tionisterna plägade näml, som bevis för sina
uppgifters tillförlitlighet uppräkna kedjan av
sagesmän ända tillbaka till den ursprunglige
meddelaren. K. V. Z.*
Isnlk, stad i n. v. Mindre Asien, vid
Isnik-sjön; omkr. 1,200 inv. Ruiner (stadsmur m. m.)
från det forntida Nicaea.
Isnot, se Fiskredskap, sp. 500.
I’so- (av grek. i’sos, lika) som förstavelse
i många termer, ss. isoamplitüd (av lat.
amplitüdo, vidd), med lika amplitud (se d. o.).
— Isobäter (av grek. bathy’s, djup), linjer,
som på en karta (sjökort) sammanbinda
punkter med lika stort bottendjup;
»djupkurvor». — Isodynämer (av grek. dy’namis,
kraft), se Jordmagnetism. — I s
o-g a’m mer, se Tyngdkraft. —
Iso-g e o t e’r m e r, se Geoisotermer. —
Isogöner (av grek. go’ny, vinkel), se D
e-k li na t i o n 3. — Isohaliner (av grek.
hals, gen. halo’s, salt), linjer för lika salthalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
