Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isotermer - Isotoma - Isotonisk - Isotoper - Isotrop - Isouard, Nicolo (de Malte) - Ispahan - Isparta - Ispravnik - Israel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Isotoma—Israel
804
såsom isoterm en kurva, vilken anger
sambandet mellan två faktorer, som få variera,
under det att temp. hålles konstant.
Uppritas dylika kurvor, svarande mot olika temp.,
fås ett system av i. A. Å.
Iso’toma, zool., se Hoppstjärtar.
Isotönisk (av grek. to’nos, spänning), kem.,
se Osmotiskt tryck.
Isotoper, se Atom, sp. 440 ff. Sedan art.
Atom trycktes, ha följ, grundämnen
uppdelats i isotoper (atomvikterna enl. senaste
internationella tabell):
[-Ordn:s-tal-]
{+Ordn:s- tal+} Grundämne [-Atomvikt-] {+Atom- vikt+} Isotopernas vikter
16 Svavel 32.06 32, 33. 34
38 Strontium 87.63 86, 88
40 Zirkonium 91.22 90, 92, 94, 96?
48 Kadmium 112.41 110, 111, 112, 113, 116
52 Tellur 127.5 126, 128, 130
58 Cerium 140.13 140, 142
60 Neodym 144.27 142, 144, 145? 146
82 Bly 207.21 206, 207, 208, 209?
Isotröp (av grek. i’sos, lika, och tropé,
vändning) el. Isotröpisk kallas den kropp,
som med avseende på en fysikalisk egenskap
förhåller sig lika i alla riktningar. Jfr
Anis o t r o p.
Isouard [iz<yä’r], N i c o 1 o, även kallad N
i-colo de Malte, fransk tonsättare (1775
—1818). F. på Malta, kom till Paris 1799, där
hans operor, särskilt »Cendrillon» (1810; Sthlm
1811) och »Joconde» (1814; »Joconda», Sthlm
1820), vunno framgång. I:s verk utmärka sig
för en enkel, melodiös stil med verksam
användning av folkvisemotiv ocl} en viss
italiensk glans. T. N.
Ispahän, arab. ’Isbahån, stad i mellersta
Persien, i landskapet Irak Adjmi, i en
blomstrande oas vid Zende-rud; omkr. 100,000
inv. I. ligger omkr. 1,500 m ö. h., vid stora
handelsvägen från Teheran i n. till Schiraz
och hamnstaden Buschir vid Persiska viken.
Det är ett av Persiens främsta handelscentra
och avsätter omgivningens produktion av
bomull, vin, tobak och opium. Damaskerade
klingor, dolkar, sablar, mattor, spetsar och
vävnader av alla slag, glas och lackerade
arbeten förfärdigas. Staden har ståtliga
kara-vanserajer och basarer; från 1500- och
1600-talet kvarstå praktfulla palats och moskéer,
ehuru delvis i ruiner. Genom staden går en
bred aveny från en ståtlig bro över Zende-rud,
förbi muromgärdade trädgårdar till
Mejdan-i-schah (»kungl. torget») i hjärtat av staden,
på alla sidor omgivet av arkader och
praktbyggnader, märkligast Meschid-i-schah (»kungl.
moskén»). I. är medelpunkten för schiitismen
i Persien och säte för en rom.-kat. och en
gregoriansk biskop. S. om floden
förstaden Djulfa, sedan början av 1600-talet boplats
för armenier, som inkallats för industriens
höjande. — I., som hos Ptolemaios kallas
Aspa-dana, är en urgammal stad. Var på 1000-talet
huvudstad i ett seldschukiskt rike, förstördes
1377 av Timur men blev under Abbas den
store rikshuvudstad och skall, då den 1722
plundrades av afganerna, ha räknat 600,000
inv. Sedan Nadir schah flyttat sitt residens
till Meschched, gick I. ytterligare tillbaka.
Ispa’rta, se I s b a r t a.
Ispra’vnik, ry., förr polischef i ett
lantdistrikt.
Israel [i’-] är i 1 Mos. det nya namn, som
patriarken Jakob fick efter sin kamp med
Gud. I. brukas ofta som benämning på det
folk, som ansåg sig härstamma från
patriarken: Israels barn, Israels
stammar. Sedan I:s folk efter Salomos död
delats i två riken (se nedan), brukades namnet
I. om det norra riket, därför att detta var
det större och ansågs utgöra den egentliga
fortsättningen av det gamla I.
Av gammalt har man antagit, att I:s
utvandring från Egypten under Moses
anförande ägt rum under farao Menefta (mot
slutet av 1200-talet f. Kr.), och detta anses
fortfarande vara det sannolikaste, men då
måste de i Egypten bosatta israeliterna ha
Mejdan-i-schali i Ispahan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
