Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Israel - Israel Birgersson - Israeliter - Israelitiska ynglingaföreningen - Israels, Jozef - Israels barn, Israels rike, Israels stammar - Israhel (Iserhel), Herman - Israpporter - Isset - Issignaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Israel Birgersson—Issignaler
808
»Ensam i världen.» Målning av Jozef Israels i Mesdagmuseet i Haag.
3, l:a uppl. 1927). Kortare framställningar
ha lämnats av E. Stave, »Israels historia»
(1916), och F. Buhl, »Det israelitiske folks
historie» (6:e uppl. 1922). (S. H-r.)
Israel Birgersson, konungens råd och
lagman i Uppland 1334—51, son till lagmannen
Birger Petersson till Finstad och bror till den
heliga Birgitta. Han fick lagmanstitel 1334
och riddarvärdighet 1343. Under konung
Magnus’ första tåg mot ryssarna, 1348, förestod
han som »officialis generalis» landets styrelse
i konungens frånvaro. I. deltog i konungens
andra ryska tåg och avled därunder. (S. T-g.)
Israeliter, se Israel och Judar.
Israelitiska ynglingaföreningen, stiftad i
Stockholm 1819, var först en allmän
understödsförening men fastställde på 1840-talet
som sin huvuduppgift att understödja
ynglingar, som ägnade sig åt »vetenskaper, fria
konster, slöjd eller hantverk». Sedermera har
dess arbete särskilt inriktats på att hjälpa
den studerande judiska ungdomen, såväl
manlig som kvinnlig, vid universitet,
högskolor o. s. v. 31 dec. 1928 utgjorde
föreningens fonder 231,500 kr. Monogr. av H.
Valentin (1919). N. G-r.
I’sraels, Jozef, holländsk målare (1824—
1911). Studerade i Paris och i Amsterdam,
målade en tid framåt bibliska och historiska
ämnen, tills han fann sitt eget område som
skildrare av befolkningen på havskusten, av
sjömän och fiskare, av deras arbete, deras
vardag och hem, av kvinnorna och barnen.
Han målade typer som »Havets arbetare»
(fiskare, som i storm vada i land med sin båt
på släp) eller »En son av ett gammalt folk»
(en åldrig jude i sitt lager av bric-å-brac) och
enkla, osökta motiv från stugorna (»Ensam i
världen», i Mesdagmuseet i Haag, m. fl.).
Hans konsts rötter gå tillbaka till Rembrandt,
och han nämndes ofta som en holländsk Millet.
I kolteckningar och raderingar nådde han
med enkla medel ett osökt känslodjup. Hans
färgskala är oftast mörk, behandlingen bred
och summarisk, den sparsamma dagern i
stu
gorna stämningsfull och
nyansrikt studerad. Hans konst
växte ur hemlandets egen mark
och gav, på samma gång som
den ägde anor från svunna
tider, impuls till ett nytt
uppsving av holländskt modernt
och intimt måleri. I. är
representerad i museer i
Amsterdam, Haag, Haarlem,
Glasgow, München m. fl. — En
reseskildring av I., »Spanien»,
med teckningar av förf.,
utgavs 1900 i holl., eng. och ty.
upplagor. — Litt.: Monogr. av
F. Netscher och Ph. Zilcken
(1891), M. Liebermann (1901),
J. Veth (praktverk 1906), M.
Eisler (1924). — Hans son
Is aa c I. (f. 1865) blev en
an
sedd målare av genretavlor, gatustämningar,
impressionistiskt hållna landskap o. a. G-g N.
Israels barn, Israels rike, Israels stammar,
se Israel.
Israhel (I s e r h e 1), Herman, lybsk (ej
judisk) köpman och politiker (födelse- o.
dödsår okända). Blev bekant med Gustav Vasa
under dennes vistelse i Lybeck 1519—20 och
tog under Gustavs befrielsekrig verksam del i
de lybska hjälpsändningarna till Sverige.
Sedan omhänderhade han å sin hemstads vägnar
väsentligen de långvariga underhandlingarna
med konungen om likvidering av den svenska
skulden till Lybeck. Även i övrigt spelade I.
en framskjuten roll i 1520-talets och det
tidigare 1530-talets nordiska politik. Så t. ex.
torde han ha varit en av konung Gustavs
förnämsta tillskyndare i fråga om
erövrings-expeditionen till Gotland 1524. Han bevistade
s. å. det svensk-danska kungamötet i Malmö
och åstadkom genom på Gustav Vasas uppdrag
förda underhandlingar med Lauenburgs
hertighus 1530—31, att Gustav vann prinsessan
Katarinas hand. I samband med brytningen
mellan Sverige och Lybeck 1533, ytterst
föranledd av Gustav Vasas missnöje med I:s
beräkningar av de lybska skuldfordringarnas
storlek, blev I. en bitter fiende till den
konung, som han sedan befrielsekriget älskat
att betrakta som sin personlige skyddsling.
I Lybecks inre politik framträdde I. under
1530-talets förra hälft som ivrig anhängare
av det revolutionära folkpartiet och dess
ledare, Jürgen Wullenwever. G. C-n.
Israpporter, se Isberättelser.
Isset, flod i Ryssland, se I s e t.
Issignaler, vissa meddelanden om
isförhållanden i riket omgivande farvatten till
gagn för den allmänna sjöfarten.
Lotsstyrel-sen låter inhämta underrättelser om
isförhållandena och meddelar dessa genom signaler
från vissa fyrstationer samt dessutom på
vissa platser genom anslag. För närmare
kännedom hänvisas till »Lista över svenska
fyrar». (P. Dn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
